Animerad film om hur kronisk stress påverkar hjärnan.

Hur hjärnans storlek, struktur och funktioner påverkas av kronisk stress. I filmen får vi också veta vad man själv kan göra för att reversera den negativa effekten av stress på vår hjärna.

Filmen är 4,15 min och på engelska: How cronic stress affects your brain.

 

Är du på väg att bli utmattad?

SMBM – Shirom Melamed Burnout Measure används ofta på stressmottagningar.

Här nedan beskrivs ett antal tillstånd som kan betyda att du är på väg in i ett
utmattningstillstånd. Svara på de 14 frågorna och bedöm själv på en skala 1-7 i vilken mån du upplever dessa tillstånd under större delen av din dag – där 1 är nästan aldrig och 7 är nästan alltid.
1. Jag känner mig trött. 1 2 3 4 5 6 7
2. Det känns som om jag inte orkar
gå till skolan på morgonen. 1 2 3 4 5 6 7
3. Jag känner mig fysiskt utmattad. 1 2 3 4 5 6 7
4. Jag känner att jag har fått nog. 1 2 3 4 5 6 7
5. Mina ”batterier” är ”uttömda”. 1 2 3 4 5 6 7
6. Jag känner mig utbränd. 1 2 3 4 5 6 7
7. Jag tänker långsamt. 1 2 3 4 5 6 7
8. Jag har svårt att koncentrera mig. 1 2 3 4 5 6 7
9. Jag har svårt att tänka klart. 1 2 3 4 5 6 7
10. Jag har svårt att fokusera mina
tankar. 1 2 3 4 5 6 7
11. Jag har svårt att tänka på
komplicerade saker. 1 2 3 4 5 6 7
12. Jag känner att jag har svårt att
uppmärksamma min familj och mina vänner
1 2 3 4 5 6 7
13. Jag känner att jag har svårt
att engagera mig känslomässigt i min
familj och mina vänner 1 2 3 4 5 6 7
14. Jag känner att jag har svårt att känna
medkänsla med min familj och mina
vänner 1 2 3 4 5 6 7

Frågorna 1,2,3,4,6 motsvarar fysisk trötthet
Frågorna 7,8,9,10,11 motsvarar mental trötthet
Frågorna 12,13,14 motsvarar emotionell trötthet
Ju högre poäng desto högre risk för utmattning.
Du kan räkna ut medelvärdet i varje delskala och även för alla frågor – ligger du på 4.0 i snitt är det dags att söka hjälp, patienter på Stressmottagningen ligger oftast över 5.0.

Relaterat: Nytt framgångsrikt behandlingsprogram för vårdpersonal som drabbas av utmattningssyndrom

Varningslistan: vanliga kroppsbesvär vid stress och varför vi får dem

  • Värk, domningar och känselbortfall
  • Skakningar och darrhänthet
  • Yrsel
  • Allmän sjukdomskänsla, matthet, svaghet
  • Tinnitus

Ovanstående är symptom som är vanliga vid stress. På MåBra‘s hemsida hittar du en lista med ännu fler symptom och förklaringar bakom symptomen. Testa här om du är på väg att bli utmattad.

Läs även om ett nytt framgångsrikt behandlingsprogram för vårdpersonal som drabbas av utmattningssyndrom.

Nytt framgångsrikt behandlingsprogram för vårdpersonal som drabbas av utmattningssyndrom

För vårdpersonal som drabbas av utmattningssyndrom har Ersta psykiatriska klinik utarbetat ett behandlingsprogram som nu också har utvärderats.

159 patienter deltog i studien. Efter 12 månaders behandling sjönk sjukskrivningsgraden från 100 till 30 procent.

Inom ramen för behandlingsprogrammet har Ersta psykiatriska klinik kunnat erbjuda sin patienter drygt 20 olika behandlingsinslag där de flesta har ordinerats omkring fem. Ofta en kombination av individuella samtalskontakter och till exempel kbt, mindfulness, aktivitetsgrupper eller samtalsgrupper. Störst effekt har behandlingar i grupp visat sig ha enligt verksamhetschefen, Alexander Wilczek.

Läs artikeln här.

Relaterat: Självmedkänsla

Om att uppmärksamma och acceptera negativa tankar.

Meditation påverkar din hjärna.

Psykiatern och forskaren Karin Ekdahl intervjuas i ett reportage i DN om nya studier med magnetkameror som bla visar att under meditation växer det ut nya dendriter, nervtrådar, det uppstår nya kopplingar i hjärnan vilket i sin tur ger fler möjligheter i vårat beslutsfattande. Dendriterna växer också vidare till bla till limbiska systemet vilket bla sköter känslomässig reglering. En ytterligare effekt av meditation är att binjurarna putsar ut mindre stresshormoner vilket bla påverkar puls och blodtryck.

Källa: Insidan, Dagens Nyheter publicerad 161218

Om förhöjd oro hos ensamkommande ungdomar och ökade behov vad gäller kontakt med barn och ungdomspsykiatrin.

Under de tio första månaderna av år 2016 skrevs drygt 630 asylsökande barn och ungdomar in på BUP i Stockholm. Det är mer än en dubblering jämfört med hela 2015 då hade BUP totalt kontakt med 287 patienter. I Dagens Nyheter 25/11 förklarade Mikael Billing, chef för asylpsykiatriska enheten på BUP i Stockholm, den dramatiska ökningen med att Stockholms län tagit emot betydligt fler ensamkommande ungdomar under år 2016 än tidigare år.

Barnen som kommer till asylpsykiatriska enheten har fått remiss från BUP Stockholms öppenvård. De vanligaste orsakerna är sömnproblem, ångest och depressiva symptom. Omkring hälften av dem känner stor oro och ängslan.

Inskrivningsformulären till BUP visar också att mellan 30 och 40 procent av både pojkarna och flickorna har suicidtankar.

Fler och fler av dem som skrivs in på barn- och ungdomspsykiatrin kommer från Afghanistan. Just nu finns det omkring 36 000 afghaner som väntar på besked om uppehållstillstånd i Sverige, många av dem är ensamkommande barn och ungdomar. I dagsläget har omkring 700 asylsökande med avslag återvänt, merparten av dem frivilligt.

Fram tills slutet av oktober i år har cirka 1 200 afghanska ensamkommande barn beviljats uppehållstillstånd i Sverige, drygt 400 har fått avslag.

I början av oktober i år tecknade regeringen ett nytt avtal med Afghanistan om att sända tillbaka afghaner som har fått avslag på sin asylansökan, även om det sker under tvång. Det nya avtalet har lett till stor oro i gruppen ensamkommande.

– Vi får signaler om större och större oro, speciellt bland afghanska ungdomarna. Läget har förvärrats sedan avtalet blev klart. Många uttrycker att om jag inte kan stanna kan jag lika bra dö här, även om det fortfarande är många som får bifall på sin asylansökan, säger Mikael Billing.

– Det är väldigt viktigt att de får hjälp i tid, annars är risken att deras psykiska ohälsa förvärras snabbt. Det handlar ofta om samtalsterapi, antidepressiva mediciner eller sömnmedicin som behöver sättas in. Men vi försöker också hitta samarbete med personer som är viktiga för barnen, till exempel boendepersonal och lärare i skolan säger Mikael Billing.

Vad innebär den svenska regeringen och Afghanistans regerings överenskommelse om en avsiktsförklaring och ett återtagandeavtal för de ensamkommande barn som utvisas?
Överenskommelsen som regeringen ingått med Afghanistan förtydligar att alla personer med afghanskt medborgarskap och som inte längre har rätt att vistas i Sverige ska återtas av Afghanistan. Återtagandeavtalet med Afghanistan rör Migrationsverkets arbete med återvändande som sker självmant samt återvändande under tvång som Polismyndigheten ansvarar för. Avtalet innebär ett ökat samarbete mellan afghanska och svenska myndigheter vad gäller afghanska medborgare som inte har fått uppehållstillstånd i Sverige. Det återvändande som sker självmant till Afghanistan har pågått sedan länge och fortsätter även nu. För frågor gällande återvändande under tvång hänvisas till Polismyndigheten. Ensamkommande barn som återvänder måste även fortsatt ha ett ordnat mottagande på plats.

 

Källor:

Dagens Nyheter 161125

migrationsverket.se

Första linjens psykiatri för barn och ungdomar i Stockholm: https://kbtsverige.wordpress.com/2016/07/13/forsta-linjens-psykiatri-for-barn-och-ungdomar/

Om compassion som väg till att känna trygghet och må bättre.

Ökad compassion för oss själva och för andra ökar vårat välmående. För många kommer tankarna kring compassion inte som någon nyhet. Buddistisk tradition är en stor och viktig aspekt av vad compassion är. I buddismen lärs ut att för att vara en sann balanserad och komplett individ så behöver du utveckla både vishet och compassion [1]. Det som är nytt är bland annat den forskning och de resultat som görs vad gäller compassion. I ett reportage i Dagens nyheter intervjuas Christina­ Andersson psykolog och forskare om compassion [2].

”–  Vid stress minskar förmågan att se andra människor, samma gäller om vi är inriktade på att hela tiden prestera. Många känner skuld och skam när de inte tycker sig uppfylla sina egna och andras krav.

Enligt Christina Andersson är compassion ett sätt att träna hjärnan att flytta fokus från materiella framgångar och mål som är självcentrerade till en känsla av sam­hörighet.”

Ett viktigt understrykande av Christina Andersson är att compassion inte handlar om att gå omkring och och peppa varandra. Coaching och affirmationer är alltså inte Compassion.

Att behandla sig själv så som man skulle behandla din bäste vän är ett sätt att tänka på för att bättre förstå vad compassion är [3]. Att i stället för att tänka ”Varför just jag?” kanske tänka ”Precis som för alla andra, nu händer det mig.” är en compassionstrategi för att hantera obehagliga känslor.

En orsak till att forskning vad gäller känslor och känslotillstånd är relativt begränsad kan vara att känslor är subjektiva upplevelser vilka skiftar från person till person [4]. Forskningen som Christina presenterar i sin nya bok om compassion har inte som syfte att särskilja och differentiera olika känslor. Boken ”Compassion­effekten” innehåller nya vetenskapliga rön, men även övningar för att nå inre trygghet och bättre självtillit.

Compassionmetoden” riktar fokus på tre samverkande system i hjärnan:

Hotsystemet” som aktiveras automatiskt och hastigt. Vi känner rädsla, ångest, illska eller skam.

Utforskandesystemet” väcker en nyfikenhet och ökar lusten att prestera för att uppnå ett mål.

Trygghetssystemet” aktiveras när vi tar det lugnt och känner samhörighet med andra, samt känslan av inre harmoni.

– Om de två första systemen dominerar uppstår en obalans och då finns olika övningar som kan göra att vi aktiverar trygghetssystemet. Och det i sin tur ökar medkänslan med andra och vår självmedkänsla.

Christina Andersson ligger bakom etablerandet av compassion i Sverige. Compassion är en metod som växer i Sverige, sedan en tid tillbaka finns Compassion också som app på svenska [6]. Det finns också en introduktionsfilm till compassion på the international center for Compassionate Organizations hemsida [7].

Referenser 

[1] http://www.buddhanet.net/

[2] Insidan Dagens Nyheter 161111

[3] https://kbtsverige.wordpress.com/2016/05/07/self-compassion-battre-an-sjalvfortroende/

[4] https://kbtsverige.wordpress.com/2016/05/05/om-kanslor-emotioner-och-affekter-och-vissa-svarigheter-med-att-mata-dessa/

[5] ”Compassioneffekten – Att utveckla självtillit och inre trygghet”, Christina Andersson. (Natur & Kultur, 2016).

[6] https://kbtsverige.wordpress.com/2016/05/15/compassion-som-app/

[7] https://kbtsverige.wordpress.com/2016/10/21/vad-ar-compassion/

 

Tidigare artiklar på KBT Sverige

https://kbtsverige.wordpress.com/2016/05/30/om-self-compassion-positiv-psykologi-och-act-for-att-bli-mer-nojd/

https://kbtsverige.wordpress.com/2016/06/11/negativa-kanslor-ar-nyckeln-till-valmaende/

https://kbtsverige.wordpress.com/2016/08/09/ny-podcast-samtal-om-compassion-och-act/