Featured

Vad är KBT?

Enligt Dr. Aaron T Beck som också är den som påbörjade utvecklingen av KBT så förklaras KBT idag såhär:

In CBT, the therapist and the client work together as a team to identify and solve problems. Therapists help clients overcome their difficulties by changing their thinking, behavior, and emotional responses. CBT has been found to be effective in more than 1,000 outcome studies for a myriad of psychiatric disorders, including depression, anxiety disorders, eating disorders, and substance abuse, among others, and for personality disorders. It has also been demonstrated to be effective as an adjunctive treatment to medication for serious mental disorders such as bipolar disorder and schizophrenia. CBT has been adapted and studied for adolescents and children, couples, and families. Its efficacy has also been established in the treatment of many medical disorders, such as irritable bowel syndrome, chronic fatigue syndrome, hypertension, fibromyalgia, post-myocardial infarction depression, non-cardiac chest pain, cancer, diabetes, migraine, and other chronic pain disorders.

 

post

Hantera dina tonårsbarn med hjälp av ACT

Nu släpps en bok som handlar om hur man som förälder med hjälp av ACT kan hantera tonåringar.

Boken ”Parenting a Troubled Teen
Manage Conflict and Deal with Intense Emotions Using Acceptance and Commitment Therapy” släpps i september 2017.

Beskrivning: ”Parenting a Troubled Teen is based in proven-effective acceptance and commitment therapy (ACT). In the book, you’ll find the tools you need to parent your troubled teen, pay attention to your own reactions, and put an end to the cycle of conflict that has taken over your home. In this book, you’ll learn to observe the thoughts, feelings, and physical sensations that drive your own parenting behaviors, and how these behaviors can impact your teen.”

Författare är: Patricia E. Zurita Ona PsyD, Kirk D. Strosahl PhD, Matthew McKay PhD

Se även:Struggling with internal hijackers?

ACT-verktyget Choice Point 2.0 av Russ Harris är här

Nytt debattinlägg angående riktlinjerna för behandling av depression och ångest

Förslaget till riktlinjerna innebär att man i princip tar bort möjligheten till psykoterapi, förutom mycket korta insatser av manualbaserad KBT menar fyra debattörer i ett nytt inlägg angående de nya riktlinjerna för vård vid depression och ångest. De menar också att konsekvenserna även blir att den form av samtalsbehandling/psykoterapi som idag finns inom offentlig vård, i form av psykodynamisk psykoterapi, familjeterapi och andra utprövade former av psykoterapi i stort sett kommer att försvinna [1]. Efter att riktlinjerna publicerades i december 2016 så uppstod debatter i flera medier, den första stora i Dagens Nyheter där 17 psykoterapiforskare protesterade. Det hölls även ett seminarium i riksdagen där det enligt SR skedde ett storbråk. I en annan debatt beskrevs de nya riktlinjerna som ett haveri och riktlinjearbetet kallades för en konstig röra. Olika representanter för socialstyrelsens riktlinjearbete har vid olika tillfällen bemött kritiken. Bla svarar man på frågan

Rekommenderar riktlinjerna minskad tillgång till psykologisk behandling?

”Nej, det stämmer inte. Socialstyrelsen framhåller i stället att tillgången till psykoterapi av flera olika metoder inte motsvarar behoven och att utbudet därför måste öka. Socialstyrelsen rekommenderar mer psykologisk behandling – inte mindre…”.

De remissvar som inkom innan 1 april 2017 kommer nu att tillsammans med eventuellt nytillkomna studier värderas och ligga till grund för slutversionen. En jämförelse om behandling av barn, unga och vuxna vid depression i ett antal länder görs också. De länder som ingår i jämförelsen är Tyskland, Holland, Skottland, England, Kanada, Finland, Danmark och Norge. Slutversionen av riktlinjerna kommer att publiceras under hösten 2017.

[1] Debattartikel 170810, Dagens Samhälle

Den okända delen av en utmattning: röv-fasen

Paula Barte skriver i en debattartikel om något hon kallar Röv-fasen, den okända delen av en utmattning.

”‘Röv-fasen’ infinner sig egentligen när som helst under sjukdomsförloppet och kan dessutom infinna sig efter att den sjuka förklarat sig själv frisk (eller fått förklarat för sig att hen nu är frisk, oavsett hur hen mår).

Är du på väg att bli utmattad?

Röv-fasen är olika för alla och kan egentligen inte beskrivas närmare än att den sjuka/friska tyst upprepar ord som ”röv” för sig själv.
I kontakten med människor upprepas ofta ord som ”idiot”, ”pucko”, hjärndöd” etcetera, emellertid är det ofta en del av en inre monolog.

När någon frågar hur den sjuka/friska mår säger hen ofta floskler som ”jo, det går framåt”, men tänker ofta saker som ”orkar inte ens förklara för du är ändå för trög/för privilegierad för att fatta”, ”jag besparar dig mitt gnäll” eller rätt och slätt ”röv”.”

Läs även: Varningslistan: vanliga kroppsbesvär vid stress och varför vi får dem

Maten som kan lindra depression.

Debattartikel i ECT av Paula Barte

Socker ger ökad risk för psykisk ohälsa

De som äter stora mängder socker, exempelvis i form av sötad mat, bakverk och läskedrycker, löper en ökad risk att drabbas av psykiska störningar. Det hävdas i en stor brittisk studie som publiceras i Scientific Reports [1].

Resultaten ger en fingervisning om att ett relativt högt sockerintag leder till ökade risker för depressioner och de flesta av de psykiska störningar som innefattas i begreppet Common Mental Disorders (CMD), exempelvis ångest, panikkänslor, fobier, tvångstankar och stressymptom.

Bland männen med det högsta sockerintaget var riskökningen 23 procent.

Det finns däremot inga belägg för att människor som redan har psykiska störningar tenderar att öka sitt sockerintag. Forskarna anser att den hypotesen nu är motbevisad.

Läs även

Diet och depression har ett samband

Maten som kan lindra depression.

[1] SVT Vetenskap 170727

Diet och depression har ett samband

En ny stor studie visar att bättre psykologisk hälsa kan kopplas till dieter med mindre kött. – Eftersom hjärnan är ett så fettrikt organ så kan fettet vara av särskild betydelse, säger svenske professorn Tommy Cederholm till SVT Nyheter.

Det är spanska forskare som nu presenterar resultatet av ett långt forskningsprojekt kring dieternas koppling till vår mentala hälsa. Studien publiceras nu i tidskriften BMC Medicine. Undersökningen, som innehåller över 15.000 försökspersoner visar att de personer inom gruppen som höll sig till en så kallad medelhavsdiet eller dieter med tonvikt på vegetarisk kost klarade sig bättre från depression än dem som inte ändrade sina matvanor.

Läs även om artikeln Maten som kan lindra depression.

Socker ger ökad risk för psykisk ohälsa

Till artikeln på SVT vetenskap

Metoden som sägs kunna användas för att få personer att bli kära i varandra.

De träffades kring ”Summer of love” 1967 och har varit ett par sedan dess. De amerikanska psykologiforskarna Arthur och Elaine Aron har utvecklat en metod som får personer att komma närmare varandra genom att besvara 36 frågor. Metoden har blivit omskriven för att kunna användas för att få personer att bli kära i varandra.

Frågorna är utformade på ett sätt som gör att personerna gradvis kommer närmare varandra och successivt delar med sig av allt mer personliga saker. När frågorna togs fram så användes redan existerande forskning kring vad som för personer närmare varandra, förklarar Arthur Aron för Dagens Nyheter. Ett exempel är att få personerna att hitta gemensamma nämnare. Ett annat att få personerna att hitta något de uppskattar hos varandra.

– En viktig faktor för att komma nära någon är att känna att den andra personen gillar dig. En fråga lyder exempelvis: ”Säg något som du har upptäckt att du tycker om hos din partner”. Vi har ingen fråga som lyder ”säg något du inte gillar”, säger Arthur Aron.

Två saker som sticker ut är att personen är någorlunda attraktiv fysiskt och personlighetsmässigt i dina ögon, och att personen gör något som indikerar att den gillar dig. Det kan vara till exempel att personen ler mot dig, eller sätter sig bredvid dig i lunchrummet eller klassrummet.

Personer som befinner sig i en utsatt eller uppjagad situation kommer ha lättare att bli kära i någon som dyker upp just då, förutsatt att personen är av rätt kön, ålder eller uppfattas som relativt attraktiv, förklarar Arthur Aron för DN. Att visa uppskattning verkar också fungera bra.

Till frågorna (på engelska)

Källor:
Dagens Nyheter 170228 ”Svårt att fånga förälskelsens väsen”
Berkeley News 150212
The New York Times 150109

36 frågor som får personer att komma närmare varandra

Set I

1. Given the choice of anyone in the world, whom would you want as a dinner guest?

2. Would you like to be famous? In what way?

3. Before making a telephone call, do you ever rehearse what you are going to say? Why?

4. What would constitute a “perfect” day for you?

5. When did you last sing to yourself? To someone else?

6. If you were able to live to the age of 90 and retain either the mind or body of a 30-year-old for the last 60 years of your life, which would you want?

7. Do you have a secret hunch about how you will die?

8. Name three things you and your partner appear to have in common.

9. For what in your life do you feel most grateful?

10. If you could change anything about the way you were raised, what would it be?

11. Take four minutes and tell your partner your life story in as much detail as possible.

12. If you could wake up tomorrow having gained any one quality or ability, what would it be?

Set II

13. If a crystal ball could tell you the truth about yourself, your life, the future or anything else, what would you want to know?

14. Is there something that you’ve dreamed of doing for a long time? Why haven’t you done it?

15. What is the greatest accomplishment of your life?

16. What do you value most in a friendship?

17. What is your most treasured memory?

18. What is your most terrible memory?

19. If you knew that in one year you would die suddenly, would you change anything about the way you are now living? Why?

20. What does friendship mean to you?

21. What roles do love and affection play in your life?

22. Alternate sharing something you consider a positive characteristic of your partner. Share a total of five items.

23. How close and warm is your family? Do you feel your childhood was happier than most other people’s?

Set III

25. Make three true “we” statements each. For instance, “We are both in this room feeling … “

26. Complete this sentence: “I wish I had someone with whom I could share … “

27. If you were going to become a close friend with your partner, please share what would be important for him or her to know.

28. Tell your partner what you like about them; be very honest this time, saying things that you might not say to someone you’ve just met.

29. Share with your partner an embarrassing moment in your life.

30. When did you last cry in front of another person? By yourself?

31. Tell your partner something that you like about them already.

32. What, if anything, is too serious to be joked about?

33. If you were to die this evening with no opportunity to communicate with anyone, what would you most regret not having told someone? Why haven’t you told them yet?

Metoden som sägs kunna användas för att få personer att bli kära i varandra.

Källa: The New York Times 150109