I-KBT-projekt för behandling av unga med psykisk ohälsa som talar arabiska, dari eller farsi

Nu pågår rekrytering till ett nystartat internetbaserat KBT-forskningsprojekt för arabisk-, farsi-/dari-talande ungdomar mellan 15-26 med lätt till medelsvår psykisk ohälsa.

Deltagaren kan få hjälp med en eller flera av områden: nedstämdhet, ångest, stress, sömnproblem, känsloreglering, oro och ältande, svåra minnen, svår sorg och förlust. SahaUng är ett samarbete mellan Linköpings universitet och Karolinska Institutet.

Se länk nedan

Se även: Flerspråkig app för barn och ungdomar som lider av stark oro, ångest, stress eller sömnsvårigheter

Ny rapport där ungdomar berättar om hur det känns att bli utsatt för våld av den som står dem närmast

Postpartum depression hos mammor och hög stress hos pappor sitter i längre än man tidigare trott

Compassion som app!

Följ KBT Sverige på instagram:

Ungdomsdepression kopplat till ökad risk för 66 sjukdomar och förtida död

internetförmedlad behandling för ungdomar (13-17 år) som skadar sig själva

Om förhöjd oro hos ensamkommande ungdomar och ökade behov vad gäller kontakt med barn och ungdomspsykiatrin.

Snorkel; en sida riktad till barn och ungdomar om nedstämdhet/oro/ångest

Länk till registreringen på SahaUng

Bättre behandling vid samlarsyndrom sökes

Vi har tidigare berättat att patologiskt samlande/samlarsyndrom så sent som 2013 blev en egen diagnos. I socialstyrelsens riktlinjer rekommenderas KBT-behandling.

Kognitiv beteendeterapi för samlarsyndrom erbjuds ibland i primärvården, då ofta som gruppbehandling under femton veckor. Mellan träffarna ges hemuppgifter som handlar om att rensa och börja organisera hemma. 

KBT har god evidens som behandlingsform. Många olika studier har visat att särskilt utvecklad KBT för just samlarsyndrom fungerar ganska bra, vilket man ofta ger på en mottagning. Men föga förvånande för oss som jobbat med personer med samlarsyndrom, så når man ofta inte hela vägen. Det behövs insatser på plats och ofta handfast hjälp. 

Volen Ivanov har varit med och byggt upp Samlarteamet inom Stockholm stad, där Johan Ågren och tre boendestödjare till ingår. Under Volen Ivanovs handledning utvecklar de ett sätt att arbeta med KBT med klienterna i deras hem rapporterar Forte. [1]

Boendestödjarna uppmuntrar och utmanar klienterna att till exempel rensa en liten begränsad yta och stå ut med ångesten, eller att gå till soprummet utan att ta med sig något hem. Arbetet går inte fort, men framåt. I ett aktuellt forskningsprojekt ska Volen Ivanov undersöka effekten av att kombinera Stockholm Stads och Region Stockholms insatser.

– Vi kommer att rekrytera 70–80 personer med samlarsyndrom till studien. Alla kommer att få kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin, men hälften kommer dessutom att få hjälp av Samlarteamet i sitt hem efteråt. Vår hypotes är att de som får båda insatserna kommer att lyckas minska belamringen i sitt hem mer än de andra. Att de därmed får en större förbättring när det gäller symtom och att kunna använda sina hem, säger Volen Ivanov till Forte.

Volen vill då kunna sprida konceptet till alla Sveriges regioner och kommuner. Han studerar hur alla inblandade parter inom psykiatrin och socialtjänsten upplever samarbetet, samt vilka hinder och framgångsfaktorer som finns.

På många håll har det funnits bra samarbetsmodeller mellan kommun och region, många startade vid psykiatrireformen, tyvärr förefaller det som att det blir mindre och mindre vanligt. Vi på KBT-Sverige välkomnar därför dessa samarbeten, vilket dock inte är en ny företeelse i sig som sagt. 

Diagnoskriterierna för patologiskt samlande enligt DSM-5

 

Se länk till artikeln nedan

 

Se även: Vad är OCD eller tvångssyndrom?

 

Om diagnosen samlarsyndrom och behandling med KBT

 

Steven Hayes om ACT för OCD

 

Vad är tankefällor?

 

Författaren om att acceptera tvångstanken och se den för vad den är

 

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

 

Psykiatrin får även fortsättningsvis två miljarder kronor extra om året

 

[1] Tidskriften Forte, hämtat 201121

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom publicerades första gången 2010, och en stor revidering gjordes 2017. Under 2020 har Socialstyrelsen gjort en mindre översyn.

De har bland annat lagt till en rekommendation om det nya läkemedlet esketamin, och två rekommendationer om återfallsförebyggande behandling. De har också avrått från att använda metoden Brief child and family phone interview (BCFPI).

Socialstyrelsens typer av rekommendationer: Socialstyrelsen rekommenderar hälso- och sjukvården att erbjuda vissa åtgärder till patienter med vissa hälsotillstånd. De ger tre typer av rekommendationer: rekommendationer med prioritet 1– 10, rekommendationen FoU och rekommendationen icke-göra.

För att kunna ge rekommendationer om vilka åtgärder som är mest angelägna, rangordnar Socialstyrelsen åtgärder för olika hälsotillstånd. Rangordningen baseras på en samlad bedömning av

  • hälsotillståndetssvårighetsgrad
  • åtgärdens effekt
  • kostnadseffektivitet
Effektivt omhändertagande (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 1, 3 och 5)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda hög tillgänglighet till en primär bedömning av vårdbehov till personer med symtom på depression eller ångestsyndrom
    (prioritet 1)
  • erbjuda en aktiv uppföljning med en planerad förnyad kontakt till personer med depression eller ångestsyndrom, eller med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).
  • Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda föräldraversionen av Brief child and family phone interview (BCFPI) till barn och ungdomar med misstänkt depression eller ångestsyndrom, för att upptäcka personer som behöver utredas vidare (icke-göra).

För effektivt omhändertagande vid depression och ångestsyndrom finns även rekommendationer om följande åtgärder:

  • samordnat och strukturerat omhändertagande med vårdsamordnare (id- nr 8)
  • identifiera depression med EPDS (id-nr 15:1a)
  • förebyggande psykosocial eller psykologisk behandling (id-nr 15:2)
  • förstärkta och individualiserade hembesök (id-nr 15:3)
  • screening för depression eller ångestsyndrom (id-nr 16).
Diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos vuxna (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 2a och 2b)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda SCID-I eller MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i den specialiserade vården till vuxna med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i primärvården till vuxna med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 4).

För diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos barn och ungdomar finns rekommendationer om följande åtgärder:

  • K-SADS-PL eller MINI-KID som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i specialiserad vård (id-nr 2c)
  • MINI-KID som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i primärvård (id-nr 2d)
  • diagnostik i strukturerad form och immunologisk provtagning (id-nr 14).
  • Undersökning av samsjuklighet med kroppslig sjukdom
    (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 4)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda en somatisk anamnes och undersökning samt en relevant utredning utifrån eventuella ytterligare behov av vård till personer med depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).

Bedömning av suicidrisk hos ungdomar och vuxna (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 10a, 10b, 10c och 10d)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda en strukturerad klinisk bedömning av suicidrisken hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).

Hälso- och sjukvården kan

• bedöma suicidrisken med instrument som ett komplement till den kliniska bedömningen hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (prioritet 6).

Hälso- och sjukvården bör inte

  • bedöma suicidrisken med enbart instrument hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (icke-göra)
  • bedöma suicidrisken med instrumentet Sad persons scale som ett komplement till den kliniska bedömningen hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (icke-göra).
Behandling vid lindrig till medelsvår egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 62, 68, 69, 70 och 73)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
  • erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda fysisk aktivitet till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 6)
  • erbjuda korttids-PDT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 7).
Behandling vid medelsvår till svår egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 78, 79, 80, 81 och 85)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda ECT till vuxna med svår egentlig depression (prioritet 1)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med
  • svår egentlig depression (prioritet 1)
  • erbjuda behandling med litium som tillägg till antidepressiva
  • läkemedel till vuxna med behandlingsresistent svår egentlig
  • depression (prioritet 2).
  • erbjuda behandling med rTMS till vuxna med medelsvår till svår
  • egentlig depression (prioritet 3).
  • Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall

• erbjuda behandling med esketamin som tillägg till andra antidepressiva läkemedel till vuxna med behandlingsresistent medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 10).

Återfallsförebyggande behandling vid egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 86 och 88)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna som efter recidiverande episoder av egentlig depression uppnått remission (prioritet 1)
  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med KBT eller mindfulnessbaserad kognitiv terapi till vuxna som efter recidiverande episoder av egentlig depression uppnått remission (prioritet 3).
Psykopedagogisk behandling vid depression hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 17)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på depression till barn och ungdomar med depression (prioritet 2).

Behandling vid lindrig till svår egentlig depression hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 19, 20 och 27a)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparatet fluoxetin) till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda IPT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår depression (prioritet 5).

För behandling vid lindrig till svår egentlig depression hos barn och ungdomar finns även rekommendationer om följande åtgärder:

mindfulnessbaserad stressreduktion som tillägg till annan behandling (id- nr 18)

  • korttids-PDT(id-nr21)
  • systemiskfamiljeterapi(id-nr22)
  • anknytningsbaserad familjeterapi (id-nr 23)
  • antidepressiva läkemedel (SSRI- eller SNRI-preparat) (id-nr 24)
  • antidepressiva läkemedel (SSRI-preparaten sertralin eller escitalopram)
  • (id-nr 27b)
  • paroxetin (id-nr 27c)
  • antidepressiva läkemedel (mestadels SSRI-preparat) och KBT som
  • kombinationsbehandling (id-nr 29)
  • KBT som tillägg till antidepressiva läkemedel(id-nr30).

Behandling med ECT vid svår egentlig depression hos ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 31)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda ECT till ungdomar efter pubertetsdebut med svår depression och psykotiska symtom, katatoni eller behandlingsresistens (prioritet 1).

Återfallsförebyggande behandling för barn och ungdomar med egentlig depression i remission (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 28a och b)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression i remission (prioritet 5)
  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med KBT som tillägg till antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression i remission (prioritet 5).
Behandling vid generaliserat ångestsyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 95 och 98)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda KBT till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 5).

Behandling vid paniksyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 105 och 108)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda KBT till vuxna med paniksyndrom (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med paniksyndrom (prioritet 5).

Behandling vid tvångssyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 122 och 125)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT med exponering och responsprevention till vuxna med tvångssyndrom (prioritet 1)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med tvångssyndrom (prioritet 2).
Behandling vid social fobi (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 114 och 118)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda KBT till vuxna med social fobi (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med social fobi (prioritet 5).

Behandling vid posttraumatiskt stressyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 129, 130 och 133)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 5)
  • erbjuda behandling med EMDR till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 7).
Behandling med lugnande läkemedel vid ångestsyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 99, 109, 120 och 137)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda bensodiazepiner till vuxna med generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, social fobi, akut stressyndrom eller posttraumatiskt stressyndrom (icke-göra).

Skärmavbild 2020-12-12 kl. 21.32.54
Psykopedagogisk behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 32)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på ångestsyndrom till barn och ungdomar med ångestsyndrom (prioritet 3).

Behandling vid generaliserat ångestsyndrom, separationsångest och social fobi hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 34, 36 och 37)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda kombinationsbehandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparatet sertralin) och KBT till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 2)
  • erbjuda KBT till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 3)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI- eller SNRI-preparat) till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 3).
Behandling vid tvångssyndrom hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 48 och 50)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda KBT med exponering och responsprevention till barn och ungdomar med tvångssyndrom (prioritet 1)

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) till barn och ungdomar med medelsvårt till svårt tvångssyndrom (prioritet 4).

Behandling vid posttraumatiskt stressyndrom hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 39, 42 och 44)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för forskning och utveckling

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (FoU).

Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda behandling med alfa-adrenerga agonister till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (icke-göra).

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats: Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom.

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020 Sammanfattning uppdateringar

Vägen till de nya riktlinjerna har varit lång och brokig. En mängd debattartiklar har publicerats och åsikter åt olika håll har framförts. Läs mer om det under nedanstående länkar:

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

”Socialstyrelsens nya riktlinjer är ett haveri” – ett nytt debattinlägg gällande socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest

”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”

Följ KBT Sverige på instagram

Till Debattartikeln i Dagens Nyheter 171213: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020 Sammanfattning uppdateringar

Socialstyrelsen har gjort en mindre översyn av de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom 2020.

Detta för att säkerställa att de är aktuella och bygger på bästa tillgängliga kunskap. De har bland annat lagt till en rekommendation om det nya antidepressiva läkemedlet esketamin, och två rekommendationer om återfallsförebyggande behandling. De har också avrått från att intervjua föräldrar med metoden Brief child and family phone interview (BCFPI). Huvudrapporten och alla bilagor har uppdaterats. Här sammanfattas de viktigaste uppdateringarna.

Esketamin är ett antidepressivt läkemedel med en ny verknings- mekanism. Socialstyrelsen rekommenderar bara esketamin i undantagsfall, och då som tillägg till andra antidepressiva läkemedel, för vuxna med svårbehandlad (behandlingsresistent) medelsvår till svår depression. Läkemedlet har troligen endast en liten effekt, och dessutom vissa biverkningar. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska övervaka patienterna varje gång de tar läkemedlet, eftersom det finns risk för bland annat högt blodtryck. Personalen ska också vara uppmärksam på risk för läkemedelsberoende.

Vi har tidigare skrivit om kritik mot esketamin: Kritik mot ny antidepressiv spray – ”sex personer dog”

Brief child and family phone interview (BCFPI) är en telefon- baserad intervjumetod. Vårdnadshavare till barn och ungdomar med misstänkt depression eller ångestsyndrom får svara på frågor om psykiatriska symtom hos sitt barn. Det finns dock en stor risk att missa många barn och ungdomar med depression eller ångestsyndrom, om man använder BCFPI. Socialstyrelsen avråder därför från metoden.

Barn och ungdomar kan få förebyggande behandling mot nya svåra depressioner

Det är vanligt att barn och ungdomar får återfall efter att de återhämtat sig från en depression (uppnått remission). För att förebygga återfall kan hälso- och sjukvården erbjuda antidepressiva läkemedel till patienter som har haft en medelsvår till svår depression, upp till cirka ett år efter återhämtningen. Eventuellt kan patienterna samtidigt behandlas med kognitiv beteendeterapi (KBT). Den förebyggande behandlingen har möjligen en måttlig effekt på risken för återfall.

De nationella riktlinjerna är ett stöd för prioriteringar

De nationella riktlinjerna ska främja en god och jämlik vård vid depression och ångestsyndrom, och är baserade på bästa tillgängliga kunskap. De hjälper dig som fattar beslut att välja och erbjuda den vård som ger störst nytta för patienten i relation till kostnaden. Vissa behandlingar bör införas eller få ökade resurser, medan andra bör minska eller avvecklas. Riktlinjerna ger därmed stöd för prioriteringar – de ska bidra till att resurser används effektivt och fördelas efter behov. Det handlar om prioriteringar på flera beslutsnivåer, och socialstyrelsen vänder sig därför främst till politiker, chefstjänstemän, verksamhetschefer och övriga beslutsfattare med ansvar för vården vid depression och ångestsyndrom.

”Även du som behandlar patienter kan ha stöd av riktlinjerna när du väljer metod i en aktuell behandlingssituation. Rekommendationerna gäller dock på gruppnivå, så du behöver ta hänsyn till de särskilda förutsättningarna och önskemålen i varje patientmöte.”

Socialstyrelsen utvärderar vården vid depression och ångestsyndrom

Socialstyrelsen utvärderar vården vid depression och ångestsyndrom löpande, med utgångspunkt i de nationella riktlinjerna. Den senaste utvärderingen från 2019 visar att allt fler har fått psykiatrisk vård för depression och ångestsyndrom de senaste 10 åren. Trots det växer köerna. Därför behöver regionerna bland annat fortsätta att bygga ut den så kallade första linjen, psykiatrisk primärvård för barn och ungdomar med symtom på psykisk sjukdom. En snabb och korrekt diagnos är nödvändig för en god vård, och den diagnostiska processen behöver förbättras avslutar Socialstyrelsen sin sammanfattning.

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats: Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom.

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.

Här hittar du de nya uppdaterade riktlinjerna för 2020.

Förslag till nya riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Vad är de nationella vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa?

Vägen till de nya riktlinjerna har varit lång och brokig. En mängd debattartiklar har publicerats och åsikter åt olika håll har framförts. Läs mer om det under nedanstående länkar:

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

”Socialstyrelsens nya riktlinjer är ett haveri” – ett nytt debattinlägg gällande socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest

”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”

Följ KBT Sverige på instagram

Till Debattartikeln i Dagens Nyheter 171213: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/

Tim ”Avicii” Berglings pappa om ångesten och medicinerna

I en intervju berättar Tim Berglings pappa Klas Bergling om sonens svåra tid som kantades av ångest och missbruk av tunga mediciner.

Screenshot_20191103-090612_Chrome

I samband med hyllningskonserten till Avicii på Friends arena som drog rekordpublik har Jesper Börjesson från TV4 träffat Tims pappa. [1]

Uppdatering 210519: Idag blev det klart att Globen byter namn för att hylla Avicii.

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Se även: Om mäns självmordsnärhet och ovilja att söka hjälp

Hyllningskonsert för Avicii sålde slut direkt

Hjälplinjen läggs ned, självmordslinjen får 30 miljoner

Aviciis stiftelse med fokus på förebyggande av psykisk ohälsa och suicid

Självmordet skriver om storyn om Avicii

Avicii – en av många musiker med ångest

Kända personer som lever med bipolär sjukdom

Följ KBT Sverige på instagram

[1] Nyhetsmorgon TV4: Klas Bergling: ”Man kommer inte över nåt sånt här”

Aviciis stiftelse med fokus på förebyggande av psykisk ohälsa och suicid

Världsstjärnan Tim ”Avicii” Bergling har sedan sin död sörjts av en hel värld.

20191103_085622

Nu startar hans familj en stiftelse för att hedra hans minne och verka i hans anda.

Stiftelsen ”Tim Bergling Foundation” ska fokusera på att stödja personer och organisationer som arbetar förebyggande med psykisk ohälsa och suicid.

”Tim ville göra skillnad – att vi startar stiftelsen i Tims namn är ett sätt att hedra hans minne och verka i hans anda”, skriver familjen i ett pressmeddelande.

Stiftelsen ska även verka inom klimat, biståndsverksamhet, hotad natur och utrotningshotade djurarter.

Efter Tim Berglings död skrev föräldrarna ett brev där man berättade om sonens bortgång:

”Vår älskade Tim var en sökare, en skör konstnärssjäl som alltid burit på stora existentiella frågor. En överpresterande perfektionist som reste och jobbade hårt i ett tempo som ledde till extremt svår stress.”

Se även: Avicii – en av många musiker med ångest

Tim ”Avicii” Berglings pappa om ångesten och medicinerna

Hjälplinjen läggs ned, självmordslinjen fick 30 miljoner

Frontfiguren i the Prodigy tog sitt liv

Psykisk ohälsa är tre gånger vanligare bland musiker än i samhället i stort

Kända personer som lever med bipolär sjukdom

Psykisk ohälsa uppmärksammas på Grammisgalan

Henrik Schyffert: Alla män borde gå i terapi

Patrik Sjöberg om psykoterapi

After Neverland – intervju med männen, andra som varit med om sexuella övergrepp som barn och mannen bakom filmen

KBT vid bröstsmärta hos hjärtfriska

Den som får ont i bröstet oroar sig ofta för hjärtsjukdom, även om en utredning visar att man är hjärtfrisk. Följden blir ökad ångest och fortsatta vårdkontakter, vilket leder till enorma kostnader för samhället. Universitetslektor Ghassan Mourad har gjort en pilotstudie för att utreda om internetbaserad kognitiv beteendeterapi skulle kunna hjälpa den här patientgruppen.

Inspelat på medicinska fakulteten på Linköpings universitet den 16 februari 2017. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:

Längd:

Tillgängligt till:

Till filmen

Varför ska universiteten utbilda psykoterapeuter när de inte används i vården? Det är ett oerhört slöseri.

Det sa Stephan Hau, psykolog, psykoterapeut och professor vid Stockholms universitet under ett seminarium i riksdagen om nationella behandlingsriktlinjer vid depression och ångestsyndrom.

20200119_175735

I Tyskland beräknas 30 procent av den vuxna befolkningen lida av psykisk ohälsa och nästan 3,4 miljoner går i psykoterapi. Psykoterapeutisk behandling ingår i sjukförsäkringssystemet och alla innefattas i det, även arbetslösa, barn och studenter, och för de som saknar inkomst betalar staten för psykoterapeutisk behandling enligt Stephan Hau.

Universiteten i Sverige utbildar 1000-tals psykoterapeuter. Det är ett oerhört slöseri att inte använda sig av den kompetensen i arbetet med psykisk ohälsa.

Se även: Hundratals sökte den inställda psykoterapiutbildningen

Målmedveten träning för psykoterapeuter

Debattartikel: Psykoterapi får aldrig vara en plånboksfråga

Hur kan man veta vad som ligger bakom en terapeuttitel?

Vem får ställa diagnos?

Följ KBT Sverige på Facebook

Följ KBT Sverige på instagram:

psykologtidningen 170223.

”Socialstyrelsens nya riktlinjer är ett haveri” – ett nytt debattinlägg gällande socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest

 

Idag publicerades ett nytt debattinlägg[1] gällande socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest. Bakom artikeln står tre personer som varit med i riktlinjearbetet. Här lyfts att det tidigare kommit kritik bla i andra debattartiklar och att i samtliga fall har projektledningen för riktlinjerna bemött kritiken avfärdande med hänvisning till riktlinjerna tagits fram på ett ”vetenskapligt stringent” sätt.  Läs tex Socialstyrelsen bemöter nu kritiken om enfaldighet., Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom., Slutreplik i debatten om de nya riktlinjerna för behandling av depression. det har även sänts olika radioinslag om riktlinjerna och debattenI artikeln tas det vidare upp att projektledningen och den sk prioriteringsgruppen har gjort direkta fel. Bla att de ska ha gett utsagor om att psykodynamiskt orienterad barnterapi skulle vara skadligt för barn vilket det ej finns någon vetenskaplig grund för enligt artikelförfattarna. Man lyfter upp att det var en extrem minoritet av personer med kunskap om annat än KBT och läkemedelsbehandling och att därför ledde omröstningarna generellt till låg prioritet för andra insatser. Slutsatsen som artikelförfattarna gör är att ”Socialstyrelsens förslag till nationella riktlinjer helt enkelt är ett haveri. Remissversionen borde omedelbart dras tillbaka och en ny projektledning med bredare representation och mindre partiskhet behöver ta över. I den nya projektledningen behöver ett antal kunniga psykoterapiforskare ingå, med representation från olika terapiinriktningar och helst från andra länder än Sverige, för att bryta inskränkthet och låsningar”. Den 22 november kommer det att hållas ett seminarium i Riksdagen med titeln ”Sverige ur tiden?” med anledning av de nya riktlinjerna. Det har också startat ett upprop där personer ombeds att dela sin terapiberättelse och att skriva under en namninsamling med anledning av riktlinjerna.

 

Läs artikeln från SvD i sin helhet här.

De nya riktlinjerna.

[1] http://www.svd.se

 

Svensk kortfilm om hur ångest kan begränsa en persons vardag

I en film med en serie där ångest gestaltas som en figur får vi följa hur ångest på olika sätt kan begränsa en persons vardag.

Filmen ”Ångest är hans namn” (2,54) finns på youtube.


Se även: Film: Hur blev svenskarna världens mest ensamma folk?

Filmen Utmaningen – om den sjuka jobbstressen

Vad är hälsoångest?

Film: Michael Nyqvists rollfigur har panikångest och går i KBT-behandling

Vad är social fobi/ social ångest?

Psykoterapi på film och tv.

Agorafobi – torgskräck


Se filmen på youtube.