KBT vid bröstsmärta hos hjärtfriska

Den som får ont i bröstet oroar sig ofta för hjärtsjukdom, även om en utredning visar att man är hjärtfrisk. Följden blir ökad ångest och fortsatta vårdkontakter, vilket leder till enorma kostnader för samhället. Universitetslektor Ghassan Mourad har gjort en pilotstudie för att utreda om internetbaserad kognitiv beteendeterapi skulle kunna hjälpa den här patientgruppen.

Inspelat på medicinska fakulteten på Linköpings universitet den 16 februari 2017. Arrangör: Linköpings universitet.

Produktionsår:

Längd:

Tillgängligt till:

Till filmen

Annonser

Varför ska universiteten utbilda psykoterapeuter när de inte används i vården? Det är ett oerhört slöseri.

Det sa Stephan Hau, psykolog, psykoterapeut och professor vid Stockholms universitet under ett seminarium i riksdagen om nationella behandlingsriktlinjer vid depression och ångestsyndrom.

I Tyskland beräknas 30 procent av den vuxna befolkningen lida av psykisk ohälsa och nästan 3,4 miljoner går i psykoterapi. Psykoterapeutisk behandling ingår i sjukförsäkringssystemet och alla innefattas i det, även arbetslösa, barn och studenter, och för de som saknar inkomst betalar staten för psykoterapeutisk behandling enligt Stephan Hau.

Universiteten i Sverige utbildar 1000-tals psykoterapeuter. Det är ett oerhört slöseri att inte använda sig av den kompetensen i arbetet med psykisk ohälsa.

psykologtidningen 170223.

”Socialstyrelsens nya riktlinjer är ett haveri” – ett nytt debattinlägg gällande socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest

 

Idag publicerades ett nytt debattinlägg[1] gällande socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest. Bakom artikeln står tre personer som varit med i riktlinjearbetet. Här lyfts att det tidigare kommit kritik bla i andra debattartiklar och att i samtliga fall har projektledningen för riktlinjerna bemött kritiken avfärdande med hänvisning till riktlinjerna tagits fram på ett ”vetenskapligt stringent” sätt.  Läs tex Socialstyrelsen bemöter nu kritiken om enfaldighet., Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom., Slutreplik i debatten om de nya riktlinjerna för behandling av depression. det har även sänts olika radioinslag om riktlinjerna och debattenI artikeln tas det vidare upp att projektledningen och den sk prioriteringsgruppen har gjort direkta fel. Bla att de ska ha gett utsagor om att psykodynamiskt orienterad barnterapi skulle vara skadligt för barn vilket det ej finns någon vetenskaplig grund för enligt artikelförfattarna. Man lyfter upp att det var en extrem minoritet av personer med kunskap om annat än KBT och läkemedelsbehandling och att därför ledde omröstningarna generellt till låg prioritet för andra insatser. Slutsatsen som artikelförfattarna gör är att ”Socialstyrelsens förslag till nationella riktlinjer helt enkelt är ett haveri. Remissversionen borde omedelbart dras tillbaka och en ny projektledning med bredare representation och mindre partiskhet behöver ta över. I den nya projektledningen behöver ett antal kunniga psykoterapiforskare ingå, med representation från olika terapiinriktningar och helst från andra länder än Sverige, för att bryta inskränkthet och låsningar”. Den 22 november kommer det att hållas ett seminarium i Riksdagen med titeln ”Sverige ur tiden?” med anledning av de nya riktlinjerna. Det har också startat ett upprop där personer ombeds att dela sin terapiberättelse och att skriva under en namninsamling med anledning av riktlinjerna.

 

Läs artikeln från SvD i sin helhet här.

De nya riktlinjerna.

[1] http://www.svd.se

 

Självskadebeteende är vanligt även hos personer utan personlighetssyndrom

Att det görs felaktiga kopplingar mellan självskadebeteende och personlighetssyndrom är en trolig orsak till överdiagnostik av borderline-personlighetssyndrom menar artikelförfattarna i en artikel i Läkartidningen. Detta har lett till att de behandlingar som använts för behandling av självskadebeteende har varit sådana som utformats för borderlinepatienter. Behandlingsmetoder som valts har bla varit DBT, MBT och schematerapi. Nationellt pågår det sedan en tid tillbaka satsningar för att bredda behandlingsutbudet och öka kunskapen om individer med självskadebeteende.

Mer information om detta finns på Nationella Självskadeprojektets hemsida. Det finns nu också Internetbehandling för ungdomar som skadar sig själva.

”Både bland tonåringar och vuxna är självskadebeteende särskilt vanligt vid depression, men även vid ätstörningar, alkoholmissbruk och ångestsjukdomar, i synnerhet posttraumatiskt stressyndrom och generaliserat ångestsyndrom. Utöver borderline personlighetssyndrom är framför allt antisocialt personlighetssyndrom relaterat till att skada sig själv.”

Läs artikeln från Läkartidningen här.

Mer om PTSD: Om PTSD: Tiden läker inte alla sår.

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom. En föreläsning av Anke Ehlers

Om skillnader vad gäller risk för utvecklande av PTSD och om att behandlingen behöver anpassas.

Referens:

Läkartidningen. 2016;113:DZTL

Läkartidningen 49-50/2016

Lakartidningen.se 2016-12-07

Diagnoskriterierna för patologiskt samlande enligt DSM-5

Diagnoskriterierna för patologiskt samlande enligt DSM-5:

1. Svårt att slänga
Svårigheter att slänga föremål oavsett föremålens värde. Svårigheten ska vara ihållande.

2. Obehagskänslor
Det upplevda behovet av att behålla föremålen ska vara förenat med ett obehag av att skiljas från dem, som sedan ska ligga till grund för sjukdomen.

3. Hemmet blir överbelamrat
Symtomen ska över tid resultera i att hemmet blir överbelamrat med saker (såvida inte en annan part ser till att hålla efter).

4. Samlandet skapar lidande
Samlandet resulterar i ett lidande för den drabbade och att det resulterar i en försämrad funktion socialt, i arbetet eller i andra avseenden som är av betydelse – exempelvis att upprätthålla en säker miljö för en själv eller annan.

5. Inget annat medicinskt tillstånd
Samlandet beror inte på något annat medicinskt tillstånd exempelvis hjärnskada eller annan sjukdom.

6.  Kan inte förklaras av annat tillstånd i DSM-5
Samlandet kan inte förklaras av annat tillstånd i DSM-5, exempelvis tvångstankar i tvångssyndrom, minskad energi i egentlig depression, vanföreställningar i schizofreni eller annat psykotiskt tillstånd, kognitiva nedsättningar i demens eller avgränsade intressen i autismspektrumstörning.

Läs även Om diagnosen samlarsyndrom och behandling med KBT.

Om diagnosen samlarsyndrom och behandling med KBT.

I en intervju i tidningen Land intervjuas Volen Ivanov om fenomenet patologiskt samlande/samlarsyndrom som så sent som 2013 blev en egen diagnos.
”Smala gångar mellan högar av skräp, papper, tidningar och diverse prylar som ”kan vara bra att ha”. En säng man inte längre får plats att sova i. Kartonger och lådor staplade från golv till tak.”
Forskningen om samlarsyndrom är fortfarande i sin linda. Hur vanligt det är hos befolkningen i Sverige är okänt. Enligt en brittisk forskningsstudie led minst 1,5 procent av befolkningen i ett område i London av samlarsyndrom.
Det är vanligt med samsjuklighet med ADHD eller ADD och även med andra psykiska och somatiska sjukdomar.
KBT i grupp förespråkas som behandling av Volen Ivanov.
Diagnoskriterierna för patologiskt samlande enligt DSM-5
Läs hela artikeln i Land här.