Besväras du av minnesbilder från COVID-19 pandemin?

Många som arbetar under COVID-19 har återkommande minnesbilder av händelser på arbetet. Det kan vara minnesbilder av en traumatisk händelse. Men det kan också vara någonting ganska neutralt – som t.ex. en tom säng, ett ansikte eller ett par händer. Dessa återkommande minnesbilder kan göra det svårt att slappna av, och de kan också påverka en i mötet med andra patienter där man påminns om dessa minnen.

FB_IMG_1595511593949

Du som känner igen dig i att du har sådana minnesbilder kan vara med i en forskningsstudie av en forskargrupp på Karolinska Institutet där en metod för att minska förekomsten av återkommande minnesbilder utvärderas. Tidigare forskning har visat lovande initiala resultat, till exempel för patienter i akutsjukvård.

Syftet med studien är att undersöka om en enkel kognitiv uppgift kan förebygga och minska påträngande minnesbilder. Forskargruppen hoppas att studien kan bidra till utvecklingen av nya behandlingsmetoder för personer som varit med om traumatiska händelser, till exempel de som varit med om traumatiska händelser under COVID-19.

Du kan delta i studien om du:
*Är 18 år eller äldre

*Har haft klinisk tjänstgöring under COVID- 19 pandemin på vårdinrättning på sjukhuset (t.ex IVA, intermediärvård, vårdavdelning, ambulans). (Detta omfattar personal som arbetat för sjukhuset under denna tidsperiod och har haft patientkontakt)

*Har varit med om minst en traumatisk händelse i samband med ditt kliniska arbete som sjukvårdspersonal under COVID-19.
(Exempel på sådana händelser kan vara ett traumatiskt eller tragiskt dödsfall för en patient; hot eller våld mot sjukvårdspersonal; situationer där vården av en patient misslyckades eller inte fungerade som planerat; händelser som innebar förhöjd risk för COVID-19 smitta; bevittna händelser som omgärdar en kollega som blivit sjuk eller avlidit av COVID-19.)

*Denna händelse/dessa händelser på arbetet innebar faktiskt eller risk för död, allvarlig skada eller sexuellt våld för dig eller för någon annan (till exempel traumatiskt eller tragiskt dödsfall för en patient)

*Den traumatiska händelsen/händelserna har skett under tiden sedan COVID-19 pandemin startade

*Minns den traumatiska händelsen/händelserna

*Upplever besvärande påträngande minnen (av en traumatisk händelse i samband med ditt arbete som klinisk sjukvårdspersonal under COVID-19)

*Har upplevt minst två sådana påträngande minnen av en arbetsrelaterad traumatisk händelse under veckan innan tillfället för inklusion/exklusion

*Kan och vill kort benämna eller kortfattat skriva ner dessa påträngande minnen (utan att gå in på dem i någon detalj)

*Kan läsa och prata svenska flytande
*Är alert och orienterad
*Har tillgång till en internetansluten smartphone
*Klarar av rent fysiskt att använda din smartphone
*Vill och kan ge ditt informerade samtycke till deltagande och slutföra studieproceduren *Vill och kan genomföra uppföljningarna och kontaktas under det att studien pågår

Du kan inte delta i studien om du hade:

*Medvetandeförlust > 5 minuter i samband med den traumatiska händelsen

*Pågående intoxikation under den traumatiska händelsen eller i samband med att du anmäler ditt deltagande

Studiens titel: ”Enkel Kognitiv Uppgift efter Trauma under COVID-19 – sjukvårdspersonal ’EKUT-P’ – en randomiserad kontrollerad studie”

Skicka ett mail till ekut@cns.ki.se där du anger ditt telefonnummer, därefter blir du kontaktad och ni går igenom ett par korta frågor för att bedöma om du kan vara med i studien.

Följ KBT Sverige på Facebook

Se även: Tetris minskar risken för flashbacks och utvecklande av PTSD?

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Händelsen i Stockholm kan ge långvariga och allvarliga stressreaktioner

Hanterande av flashbacks med hjälp av smartphone – Nytt forskningsprojekt.

Vad är COPE?

Datorspelsberoende betecknas nu som en psykisk sjukdom

Vad är Piagets teori om barns utvecklingsfaser?

Läckt intervju med en klinisk RFT-forskare

Följ KBT Sverige på instagram

Ny studie: Låg vilopuls ökar risken för återfall i kriminalitet

Låg vilopuls ökar risken för att återfalla i kriminalitet. Detta enligt en ny studie som också för första gången undersökt hur blodtrycket påverkar samma risk. Dessutom tycks personer med låg vilopuls söka sig till mer riskfyllda jobb och intressen.

Hör psykologiforskaren Sofi Oskarsson berättar mer om detta i ett avsnitt av ORU Talks.

Se filmen nedan.

Se även: Kritik mot Kriminalvården: ”Fler kommer dö av sitt missbruk”

KBT inom kriminalvården

KBT minskar risken för återfall i brott

Louis Theroux möter patienter som utfört brott med grovt våld under påverkan av svåra psykiska sjukdomar

Kris på rättspsyk?

Giancarlo Dimaggio om metakognitiv interpersonell terapi

Vad är emotionellt instabilt personlighetssyndrom/borderline?

Vad är schizoaffektivt syndrom?

Metakognitiv träning för depression

Coronapandemin pågår i högsta grad fortfarande

Se även: David H. Barlow om evidensbaserade behandlingar, common factors och ny forskning

Ett samtal med John Norcross om psykoterapiforskning

Tony Rousmaniere om utvecklande av psykoterapeutisk expertis

Kristin Osborn om APT och paraverbal kommunikation

Jeffrey E. Young: från KBT till schematerapi och vidare

Suicidrisken hos personer som försökt ta sitt liv kvarstår under lång tid

I en studie där man följt personer i över 30 år konstateras att om en person gjort upprepade suicidförsök fortsatte det att vara en riskfaktor under hela uppföljningsperioden.

20191103_085622

Tusen pojkar och män tar sina liv varje år i Sverige, och ofta har de inte satt ord på sitt psykiska lidande.

I studien ingick 1 044 personer som efter suicidförsök inkommit till medicinsk akutvårdsavdelning mellan åren 1987–1998 vid dåvarande Lunds universitetssjukhus rapporterar Lunds universitet på sin webbplats. [1] Vid forskarnas uppföljning av som längst 32 år hade 37,6 procent avlidit och 7,2 procent av dessa hade tagit sitt liv. 53 procent av dem som avled i suicid, dog inom fem år efter suicidförsöket och för dem var allvarlighetsgraden av suicidförsöket en riskfaktor. Denna kvarstod dock inte efter 5 år, medan riskfaktorer under hela uppföljningstiden var psykos, depression och att personerna gjort upprepade suicidförsök.

– Det är väl känt att suicidförsök är en riskfaktor för fullbordat suicid, men det är inte känt tidigare att upprepade suicidförsök och diagnoser som psykos och depression kvarstår som en riskfaktor under så lång tid, flera årtionden efter att de skett säger Sara Probert-Lindström, doktorand och en av forskarna till den vetenskapliga artikeln som publiceras i BMJ O, The British Medical Journal Open Access. [2]

– Även om det är långt ifrån alla som gjort ett suicidförsök som kommer att göra nya försök eller ett fullbordat suicid, så bör kliniker vara uppmärksamma på att suicidrisken kvarstår under väldigt lång tid vid depression, psykos och hos personer som gjort upprepade suicidförsök. Då är möjligheten större att de får rätt vård säger Sara Probert-Lindström.

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Se även: Stödlinje för psykisk hälsa och suicidprevention ska utredas

Psykosocialt stöd i coronatider

Ensamhet, ålderism och psykisk hälsa

Känslor och machonormen hos män

HIT KAN DU VÄNDA DIG OM DU MÅR DÅLIGT

Aviciis stiftelse med fokus på förebyggande av psykisk ohälsa och suicid

Hur möta och identifiera självmordsnära personer?

Chefsöverläkaren är kritisk till att Hjälplinjen ska läggas ned

Riksrevisionen granskar statens suicidpreventiva arbete

Sameradiopodden – Om psykisk ohälsa och självmord

Om mäns självmordsnärhet och ovilja att söka hjälp

Många som tar livet av sig har innan gjort självmordsförsök. Nu undersöks en behandlingsform som ska fånga upp personer som har gjort suicidförsök.

Självmordet skriver om storyn om Avicii

Förhöjd suicidsrisk för ensamkommande

Följ KBT Sverige på instagram:

[1] Länk till artikeln på LUs webbsida.

[2] Artikeln i BMJ:
Long-term risk factors for suicide in suicide attempters examined at a medical emergency in patient unit: results from a 32-year follow-up study

Fler vittnen – bättre hjälp?

Ju fler åskådare, desto större chans att någon ingriper – inte tvärtom som man tidigare trott. Den så kallade åskådareffekten eller bystander effekten har nu falsifierats rapporterar New scientist.

Se länk nedan.


Se även: Många resultat från psykologiexperiment stämmer inte

Vad är kognitiva illusioner?

Vad är optiska illusioner?

Vad är Schrödingers katt?

Vad är the Bobo doll experiment?

Vad är lille Albert-experimentet?

Vad är åskådareffekten eller bystander-effekten?

Vad är stroopeffekten?


Till artikeln: https://www.newscientist.com/article/2207693-bystander-effect-famous-psychology-result-could-be-completely-wrong/?utm_medium=NLC&utm_source=NSNS&utm_campaign=2019-0627-GLOBAL-NSDAY&utm_content=NSDAY

Ny studie visar på vikten av mer fysisk aktivitet bland barn

Barn och unga sitter, halvligger eller står mer eller mindre stilla under större delen av sin vakna tid enligt en ny undersökning från Folkhälsomyndigheten där skolelever har burit aktivitetsmätare. Resultaten visar ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet, mindre stresskänslor och ett bättre mående. [1]

– Det är mycket angeläget med insatser som ger barn och unga, särskilt tonåringar, möjligheter till mer rörelse i sin vardag. Även en liten ökning kan ge stora hälsovinster på både kort och lång sikt, både för individen och för samhället som helhet. Insatser som når alla kan också bidra till att utjämna de påverkbara skillnader i hälsa som finns i dag mellan olika grupper, säger Marita Friberg, utredare på Folkhälsomyndigheten.


Se även: ”All typ av aktivering hjälper mot psykisk ohälsa”

Fysisk aktivitet ordineras mot psykisk ohälsa

Fysisk aktivitet lika effektivt som läkemedel eller kognitiv samtalsterapi (KBT) vid lindrig och måttlig depression?

Ungdomsdepression kopplat till ökad risk för 66 sjukdomar och förtida död

Vad är Piagets teori om barns utvecklingsfaser?

Se även: Vad är psoriasis?

KBT vid bröstsmärta hos hjärtfriska

Immunförsvaret aktiveras på ett missriktat sätt vid vissa psykiska sjukdomar

Vad är PMS och PMDS?

Vad är IBS?

”Mindfulness kan leda till ångest och depression”

Vad är barnafrid?

Vad är trichotillomani eller Hair-Pulling Disorder?

Vad är Schrödingers katt?

Vad är hälsoångest?


[1] ”Ny studie visar på vikten av insatser för mer fysisk aktivitet bland barn” PUBLICERAT 29 APRIL 2019

Hjärnans “lyckopunkt” kan ha upptäckts

Forskarna provade att stimulera ett litet område i hjärnan som är förknippat med våra känslor, då började patienten plötsligt skratta och känna sig upprymd.

FB_IMG_1585941835113

När forskargruppen från Emory University School of Medicine frågade varför hon skrattade svarade hon att “hon inte kunde hjälpa det.”

Studien är publicerad i The Journal of clinical investigation [1].

Forskarna provade sedan att öka stimulansen av området samtidigt som de bad henne tänka på något sorgligt. Trots det fortsatte kvinnan att le och skratta.

— Jag försöker tänka på när min hund dog men det funkar inte! Jag kan återkalla minnen men de känns inte sorgliga längre, hörs patienten säga under experimentet, som du kan se i ett filmklipp [2].

Forskarna har även testat att stimulera samma område i hjärnan hos två andra personer med epilepsi och då uppnåddes samma effekt.

Man har lyckats stimulera hjärnan till skratt tidigare men det här är första gången man har lyckats koppla samman det motoriska, det vill säga själva skrattrörelsen, med en genuin känsla.

Se även: Vad händer med hjärnan om vi får för lite sömn?

Metoder för att förstå hur hjärnan fungerar

Hjärnröntgen kan hjälpa till att ge svar på vilken typ av behandling som bör sättas in mot depression; läkemedel eller psykoterapi

Hjärnan under långvarig stress

Aktivering av hjärnans belöningssystem kan krympa tumörer

Hemligheten bakom lycka kan vara att känna sig olycklig

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

[1] ”Cingulum stimulation enhances positive affect and anxiolysis to facilitate awake craniotomy”
J Clin Invest. (2018).

[2] SVT Nyheter, Vetenskap 190209

Förekomsten av depression kan påverkas av ökad jämställdhet

Klassiska könsroller är en betydande faktor när det gäller risken för att utveckla depressioner

De som har en mer feminin könsroll har en högre förekomst av depression oavsett om de är kvinnor eller män. Detta jämfört med om du är kvinna eller man och har en mer maskulin könsroll enligt Therese Rydberg Sterner, forskare vid Göteborgs universitet.

Feminina drag kan vara att man är mer ängslig och att man tvivlar på sig själv. God problemlösningsförmåga ses av forskarna som ett maskulint personlighetsdrag som är skyddande för depression säger Rydberg Sterner till TV4 nyheterna [1].

Forskare vid Göteborgs universitet presenterade häromdagen sina resultat i den såkallade H70-studien- en av världens mest uppmärksammade befolkningsstudier.

Se även: Lägst och flest antal självmord i svenska kommuner

Hur ser det ut med psykisk ohälsa i Sverige?

Personer som har fyllt 65 har dubbelt så mycket psykisk ohälsa

Forskare: ”Ungas psykiska ohälsa har inte ökat”

Coronapandemin pågår i högsta grad fortfarande

Kan män drabbas av postpartumdepression?

Män dör för att de inte pratar om sina känslor

Många män drabbas av dysmorfobi

Hon försökte rädda Olof Palme, gick i terapi och skrev en bok om det som varit

Kvinnor kallades för höns på psykologprogram

Reportage: Antalet unga som söker könskorrigerande vård minskar

Dokumentär: Kvinnan bakom Thomas Quick

Ny serie om fyra unga kvinnor som alla blivit sjuka av stress

[1] TV4 nyheterna 190116 ”Ökad jämställdhet kan påverka depression”

Dansen som hjälp till att hitta tillbaka till kroppen

– Dans gör att vår förmåga att definiera våra egna och andra människors känslor förbättras samtidigt som vårt minne stärks, speciellt det som är kopplat till känslor.

Det i sin tur främjar självkännedom, förståelse för andra och skapandet av sociala band säger Hanna Poikonen, doktor i neurovetenskap. I maj 2018 disputerade hon med den neurovetenskapliga avhandlingen ”Dance on cortex” vid Helsingfors universitet.

Avhandlingen bekräftar tidigare forskning som visat att dans utvecklar de delar i hjärnan som styr motorik och hörsel.

Se även: Hur ser det ut med psykisk ohälsa i Sverige?

Gå på konserter – få bättre hälsa?

Dans utan krav hjälper unga mot psykisk ohälsa

Alternativa terapiformer

Här fungerar avkoppling bäst och här får du ny energi i naturen

Om psykoterapi i rörliga media

Musikterapi blir allt vanligare i Sverige

Dagboken – ett kraftfullt verktyg i terapi

SvD 190107: ”Dans kan hjälpa oss att hitta tillbaka till kroppen

Sänkta krav enda sättet att minska utbrändhet

En ny studie från Linköpings universitet visar att ett arbete med höga krav kan leda till utbrändhet, även om arbetsmiljön förbättras och den anställde får mer handlingsutrymme och socialt stöd berättar SVT nyheter Öst.

– Om utbrändhet ska förebyggas så måste arbetsgivarna först sänka kraven, menar psykologen Anna-Carin Fagerlind Ståhl, en av forskarna bakom studien.

– Det är förebyggande arbete på organisationsnivå som krävs, inte fler mindfulnesskurser menar forskarna.

Läs även: ”Mindfulness och självhjälp räcker inte för att förhindra allvarlig utbrändhet”: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/11/30/mindfulness-och-sjalvhjalp-racker-inte-for-att-forhindra-allvarlig-utbrandhet/

Hantering av stress med hjälp av ACT

Att göra sådant som har betydelse i tider av stress

Olika sorters natur ger olika mycket effekt på stress

Tv-program: Vilket är det bästa sättet att undvika stress?

Självskattningstest för utmattningssyndrom

Osäkerhet kring behandling av utmattningssyndrom

Till forskningsartikeln ”Longitudinal association between psychological demands and burnout for employees experiencing a high versus a low degree of job resources”: https://bmcpublichealth.biomedcentral.com/articles/10.1186/s12889-018-5778-x

Till artikeln i SVT Nyheter Öst 180918:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/ost/sankta-krav-enda-sattet-att-minska-utbrandhet

Vad händer med hjärnan om vi får för lite sömn?

Vad händer egentligen i hjärnan när vi sover? Och vad händer med hjärnans funktioner när vi inte får den sömn vi behöver? John Axelsson, professor i psykobiologisk sömnforskning vid Stressforskningsinstitutet berättar om hur sömn och sömnbrist påverkar hjärnan, minnet och inlärningsförmågan på Stressforskningsdagen 2018. En filmad föreläsning inspelad på Stockholms universitet den 24 april 2018. Arrangör: Stockholms universitet.

  • Produktionsår
    2018
  • Tillgängligt till
    30 sep. 2019

Se även: Metoder för att förstå hur hjärnan fungerar

Forskaren som tar sig tid till att sova ordentligt

Att ta igen sömnen på helgen fungerar

Självskattningstest för sömnsvårigheter

Sömnproblem ökar kraftigt och störst är ökningen bland män

Kultur minskar risken för Alzheimer – ”Hjärnan blir mer motståndskraftig”

Aktivering av hjärnans belöningssystem kan krympa tumörer


Till filmen från föreläsningen.