KBT för IBD

En litteraturgenomgång som bla innehöll 14 randomiserade studier visar att KBT kan minska depression och ge ökad livskvalitet hos personer med IBD (inflammatorisk tarmsjukdom).

Läs mer om studien här.

Annonser

Psykoterapiforskningens problem med odeklarerad forskarbias.

En ny studie publicerad i BMJ Open lyfter fram problem som finns inom psykoterapiforskning. Tex är det inte sällan så att de som studerar utfallet av behandling med en specifik psykoterapiform också är utbildade i den terapiformen. Ett annat problem är att forskningstidskrifter sällan begär att få information om eventuell bindning till psykoterapiformen som studerats.

Läs artikeln här: Conflicts of interest and spin in reviews of psychological therapies: a systematic review.

  1. Klaus Lieb,
  2. Jan von der Osten-Sacken,
  3. Jutta Stoffers-Winterling,
  4. Neele Reiss,
  5. Jürgen Barth.

Hamnat i klistret för att du av misstag kallat någon fel namn?

Många har väl varit med om att de råkat säga fel namn till någon familjemedlem eller vän. I fem studier med 1700 deltagare undersöktes detta fenomen. Studien finna publicerad i Memory & Cognition. Det man bla kom fram till var att det har inte med dåligt minne eller ålder att göra. Det handlar om hur hjärnan kategoriserar namn, man skulle kunna säga att hjärnan har speciella foldrar för vänner, familj, kärlekspartners etc. Kategoriseringen gäller inte bara människor, enligt en av forskarna Neil Mulligan så hamnar vanligen också hundar i foldern med familjemedlemmar. Detta gäller dock ej andra husdjur än hundar. Kanske finns det ett samband med att vi kallar hunden för människans bästa vän?

Deffler, S.A., Fox, C., Ogle, C.M. et al. Mem Cogn (2016) 44: 989. doi:10.3758/s13421-016-0613-z

KBT förstärker kopplingar i hjärnan hos personer som har psykos.

Studier visar för första gången att kognitiv beteendeterapi förstärker specifika kopplingar i hjärnan hos personer med psykos. Dessa förstärkta delar har vid uppföljning 8 år senare visat sig ha samband med långsiktig reducering av symptom och återhämtning. I studien följde man 15 personer som haft psykos och erhållit KBT-behandling genom deras journaler under 8 år. I slutet av perioden fick de fylla i formulär som mätte deras grad av återhämtning och välmående. Resultaten av studien visar en ökad anslutning mellan flera områden i hjärnan. Viktigast här amygdalan och frontalloberna vilket anses vara positivt för långsiktig återhämtning från psykos.

Studien finns publicerad i tidskriften Translational Psychiatry

  1. V Kumari et al. Brain connectivity changes occurring following cognitive behavioural therapy for psychosis predict long-term recovery. Translational Psychiatry, January 2017 DOI: 10.1038/tp.2016.263

Artikeln i fulltext: http://www.nature.com/tp/journal/v7/n1/full/tp2016263a.html?WT.feed_name=subjects_neuroscience

Läs även

Meditation påverkar din hjärna.

KBT Sverige

Från forskning till behandling och praktik – ett panelsamtal med terapeuter och forskare.

”Ett panelsamtal om hur man ska möta patienter och hur teori översätts till praktik. För många patienter kan det vara en väldigt stor sak att möta en terapeut.” Medverkande: Steve Flatt, psykolog, Michael Scott, psykolog, Nicole Rosenberg, professor, och Joanne Woodford forskare. Moderator: Christopher Williams. Samtalet är inspelat på EABCT 2016.den 1 september på Stockholm Waterfront.

31 augusti-4 september hölls EABCT 2016 i Stockholm. EABCT är en stor internationell KBT-konferens och kongressen i Stockholm var den 46:e i ordningen och programmet innehöll många intressanta talare inom KBT-fältet. EABCT är en förkortning för EUROPEAN ASSOCIATION OF BEHAVIOURAL AND COGNITIVE THERAPIES.

Se samtalet på UR: http://urskola.se/Produkter/199404-UR-Samtiden-Europeiska-KBT-kongressen-2016-Fran-forskning-till-behandling-och-praktik

Nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk och/eller fysisk ohälsa.

På Institutionen för hälsovetenskaper vid Lunds universitet arbetar en forskargrupp med ett projekt med syftet att utveckla ett nätbaserat stöd för närstående till personer med psykisk och/eller fysisk ohälsa. Deltagare sökes nu till en studie som går ut på att testa ett nätbaserat mindfulnessprogram för närstående.

Till projektet söker de dig som:

  • är närstående (>18 år) till en person med psykisk och/eller fysisk ohälsa (olika diagnoser)
  • upplever att du behöver ett eget stöd till följd av ovanstående
  • har tillgång till en dator och internet
  • kan uttrycka dig på svenska i tal och skrift

 

Observera att du inte:

  • ska ha tidigare erfarenhet av mindfulness och meditation
  • själv lida av allvarlig psykisk ohälsa som kräver annan behandling.

 

Läs mer om studien på http://forskningsstudie.wordpress.com/

 

Tidigare inlägg om mindfulness och meditation:

Meditation påverkar din hjärna: https://kbtsverige.wordpress.com/2016/12/22/meditation-paverkar-din-hjarna/

Ny podcast, samtal om compassion och ACT: https://kbtsverige.wordpress.com/2016/08/09/ny-podcast-samtal-om-compassion-och-act/

Snorkel; en sida riktad till barn och ungdomar om nedstämdhet/oro/ångest: https://kbtsverige.wordpress.com/2016/05/19/snorkel-en-sida-riktad-till-barn-och-ungdomar-om-nedstamdhetoroangest/

Om att uppmärksamma och acceptera negativa tankar: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/04/om-att-uppmarksamma-och-acceptera-negativa-tankar/

Animerad kortfilm om mindfulness: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/14/animerad-kortfilm-om-mindfulness/

Behandlare känner mindre empati för patienter när deras problem beskrivs med biologiska förklaringsmodeller.

Biologiska förklaringsmodeller till människors psykiska ohälsa gör att professionella känner mindre empati för patienten jämfört med psykosociala förklaringsmodeller. Resultaten presenteras efter en studie av Matthew Lebowitz och Woo-young Ahn på Yale university. I studien ingick 200 socialarbetare, psykiatriker och psykologer vilka blev presenterade olika vinjetter gällande personer med social ångest, schizofreni och depression. Några vinjetter gav strikt biologiska förklaringar och de andra gav psykosociala förklaringar. Graden av empati hos klinikerna för respektive person skattades efter att de läst vinjetten. Genomgripamde skattades empatin lägre, oavsett utbildning/yrke, för de personer som presenterats med en biologisk förklaring.

Lebowitz, M., & Ahn, W. (2014). Effects of biological explanations for mental disorders on clinicians’ empathy Proceedings of the National Academy of Sciences, 111 (50), 17786-17790 DOI: länk till Artikeln