Etikett: Depression

Psilocybin, medvetande och depression – ett samtal

Vad kan svampar lära oss om medvetandet?

I år påbörjas Sveriges första studie om psilocybin-assisterad terapi mot svårbehandlad depression på Karolinska Institutet. Under föredraget presenteras psykedelisk historia samt olika perspektiv från den pågående studien.
 
Medverkande:
Maria Beckman, Adjunkt, psykolog, Inst. för Klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet; Predrag Petrovic, Docent, överläkare, Inst. för Klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet; Ashkan D. Salehi, Läkarstudent, Sahlgrenska Akademin
Längd:
1h 30m
 
Se länk till det inspelade samtalet från Vetenskapsfestivalen 2021 nedan
 
 
Missade du Vetenskapsfestivalen? Det finns över 80 timmar vetenskap med samtal om framtiden, svampar, sex, skyskrapor, smuts och en massa annat. Från invigning med nobelpristagaren Jennifer Doudna till improteater med professor Ingmar Skoog. Du kan ta del av festivalen gratis under hela april 2021.
 

❤ Se även: Tim ”Avicii” Berglings pappa om ångesten och medicinerna

Existentiell hälsa: Lev helt dö bra, ett samtal

Jessica Bladh – Drabbad av utmattningssyndrom

”De nödvändiga samtalen” vid Covid-19 infektion – en samtalsguide

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Att leva under Coronakrisen

Kostnadsfri webbutbildning: Psykologiskt krisstöd vid covid-19

Självomhändertagande för personal inom hälso- och sjukvård, funktionshinder samt äldreomsorg under coronakrisen

Dataspelsberoende klassas som sjukdom

Spelberoende klassificeras nu som missbruksdiagnos

Kostnadsfri webbkurs om autism

Utbildningsmaterial för bättre möten med personer med psykisk ohälsa

Kostnadsfri webbutbildning för att samtala om sexualitet, hälsa, relationer och jämställdhet

Kostnadsfri webbutbildning om omsorg, gränssättning och våldsförebyggande på HVB

Barnkonvention är nu svensk lag

Under helgerna kan du ha långa kostnadsfria videosamtal

Kompensatoriska strategier i sociala situationer kan leda till psykisk ohälsa och försvårad diagnostik

Dina gener kan påverka utfallet av terapin

Män dör för att de inte pratar om sina känslor

Film: Konsten att komma igång

Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Film: Att lära känna sig själv

Lågaffektiv teori och metod, del 1

Hon försökte rädda Olof Palme, gick i terapi och skrev en bok om det som varit

Bröderna Robin och Christian kräver miljonskadestånd

Dokumentär: Kvinnan bakom Thomas Quick

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Bok om att jobba med känslor i KBT

Det är mycket vanligt att personer som får EIPS-diagnos har varit med om barndomstrauman

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

😪 Sorgen hörs i varje ord, i varje diftong…

Antalet legitimerade psykoterapeuter minskar i rask takt

Så många får komma till BUP i tid

Om psykiatrireformens brister i ny bok

Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Föreläsning Suicidpreventiva dagen 2020: Suicidprevention – en fråga för hela samhället

Psykiatrireformen 25 år och vad ledde den till?

Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

”Suicidprevention behöver pågå på alla samhällsnivåer och ges skäliga resurser”

1,7 miljarder till arbetet med psykisk hälsa

SKL sänker ersättningen för digitala vårdgivare – Branschen skakas om

🧠 Följ KBT Sverige på Facebook

Till inspelningen

Debatt: ”Vetenskapligt stöd för att KBT fungerar bättre men patientens egna preferenser ska väga tyngst”

 

Om det nationella vård- och insats­programmet implementeras medför det att många patienter kommer att utestängas från psyko­terapi trots att den har bevisat god effekt för dem skrev psyko­terapeuter och forskare i en debattartikel.

– Våra rekommendationer när det gäller insatser vid depression bygger på de prioriteringar som Socialstyrelsen har kommit fram till skriver nu representanter från Nationellt Programområde Psykisk hälsa i en replik. [1]

”En så lömsk och mångfacetterad sjukdom kräver hög kompetens och uppmärksamhet från de som diagnosticerar och behandlar patienter med depression. Därför är direkt tillgång till aktuell kunskap av största vikt för att den sjuke ska få god och effektiv behandling. Det är just detta som är syftet med Vård och Insatsprogram för depression och ångest – en webbsida fylld med kunskap för professionella men även patienter och närstående. Syftet är att se till att fler patienter får god och effektiv vård skriver representanterna från Nationellt Programområde Psykisk hälsa.

De fortsätter: ”Vi har byggt våra rekommendationer, vilket också framgår tydligt i programmet, på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för depression och ångestsyndrom.”

Replikanterna hänvisar vidare till att det står att ”Individens önskemål är särskilt viktig vid psykoterapi och de bästa behandlingsresultaten ses när patienten är motiverad och får en bra allians med sin terapeut.” Replikanterna skriver att de tror att debattförfattarna håller med om detta. ”En patient med depression är en unik individ och det är mycket viktigare att den som ska hjälpa kan lyssna och få god kontakt och allians med patienten än exakt vilken psykoterapeutisk metod som används, även om vissa metoder har högre evidensgrad än andra.” Replikanterna menar att de flesta erfarna behandlare arbetar med ett helhetsperspektiv där metoderna anpassas för att bäst hjälpa den enskilda patienten.

Replikanterna håller med debattörerna om att tillräcklig evidens saknas angående formuleringen ”Vid lätt till medelsvår depression där det inte är tydligt att det finns någon utlösande orsak och där individens symtom är mer åt det kroppsliga hållet (sömnproblem, aptit, apati, anhedoni) är läkemedelsbehandling ofta att föredra.”. De menar att detta bygger på en erfarenhet som många som arbetar med depressionspatienter gör. Replikanterna skriver att de ska förtydliga detta i programmet och bli ännu tydligare med att patientens egna preferenser ska väga tyngst.

Bakom repliken:

Harald Aiff
psykiater, ordförande Nationell Arbetsgrupp Depression och Ångest
Cecilia Björkelund
specialistläkare allmänmedicin, senior professor
Elna Persson
psykolog, processledare Nationell Arbetsgrupp Depression och Ångest
Lise-Lotte Risö Bergerlind
psykiater, ordförande Nationellt programområde Psykisk hälsa

Länk till debattinlägget nedan.

Se även: Vad är vad när det gäller behandlare som jobbar med psykoterapi/psykologisk behandling?

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

Vi berättade nyligen om artikeln där ”den svenska lekmannaterapin” granskas.

Debattartikel: Psykoterapi får aldrig vara en plånboksfråga

Se även: Psykoterapeutprogrammet anklagas för att lära ut pseudovetenskap

Läkte av KBT, drömde om att kunna hjälpa andra, hamnade på tvivelaktig kurs

Debatt: ”Låt vetenskapliga resultat styra valet av behandlingsmetod”

Tolv lärosäten har tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen.

Diskussionen bör inte handla om PDT eller KBT utan om evidensbaserade metoder och kompetensbrist

”Lärare och psykologer behöver inte en massa flum”

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Alternativa terapiformer

Psykoterapeututbildningar med KBT-inriktning

Psykoterapeututbildningar med familjeterapeutisk inriktning

Psykoterapeututbildningar inriktning barn och ungdom

Psykoterapeututbildningar med psykodynamisk inriktning

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?

❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Boken där psykoterapins förgrundsgestalter träffas för att göra upp.

Om när KBT uteslöts från psykoterapiföreningen

Aaron Beck – om hans fobier, hur han på egen hand övervann dem och hur det gick till när han övergav psykoanalysen.

vårdcentralens eller psykiatrimottagningarnas huvudsakliga uppgift är inte att bedriva själavård

Kvacksalveri på universitetet av coacher

Socialastyrelsen gör helt om – rekommenderar PDT som förstahandsval vid behandling av en himla massa diagnoser

Inlägg i debatten om socialstyrelsens riktlinjer.

[1] SvD 210205: ”Vetenskapligt stöd för att KBT fungerar bättre”

Debatt: ”Ovetenskap styr svensk depressionsvård”

 

Om det nationella vård- och insats­programmet implementeras medför det att många patienter kommer att utestängas från psyko­terapi trots att den har bevisat god effekt för dem skriver psyko­terapeuter och forskare i en debattartikel. [1]

”Forskning visar att psykoterapi är effektivt vid depression och ger inte stöd för att den som inte upplever att det finns en utlösande faktor har mindre nytta av psykoterapi. Nationella riktlinjer från vår omvärld innehåller inte heller sådana begränsningar avseende vilken patient som kan tillgodogöra sig psykoterapi.”

”Patientlagen säger att om flera behandlingar är i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få välja det hen föredrar. Eftersom flera olika psykoterapimetoder är lika effektiva vid depression strider det mot patientlagen att inte erbjuda patienten valfrihet mellan dessa.”

”Om det nationella vård- och insats­programmet implementeras medför det att många patienter kommer att utestängas från psykoterapi trots att den har bevisat god effekt för dem. Dessutom uppkommer en omotiverad ensidighet avseende vilka psykoterapimetoder patienter får tillgång till. En paradoxal effekt av detta försök till kunskapsstyrning blir därmed att svensk depressionsvård blir mindre, inte mer, kunskapsstyrd med sämre behandlings­resultat och ökade samhällskostnader som följd. Förhoppningsvis inser ansvariga beslutsfattare det orimliga i detta och tar ett omtag där det nationella vård- och insatsprogrammet omarbetas i enlighet med vad forskning visar.”

Debattinlägg av:

Sanna Aila-Gustafsson
socionom, psykoterapeut, docent
Peter Ankarberg
psykolog, psykoterapeut
Malin Bäck
psykoterapeut, doktorand i klinisk psykologi
Fredrik Falkenström
psykolog, psykoterapeut, professor i klinisk psykologi
Jörgen Herlofson
läkare, specialist i psykiatri, psykoterapeut

Rolf Holmqvist
psykolog, psykoterapeut, professor i klinisk psykologi
Niclas Kullgard
psykolog, psykoterapeut, doktorand i klinisk psykologi
Börje Lech
psykolog, psykoterapeut, fil dr i klinisk psykologi
Björn Philips
psykolog, psykoterapeut, docent i klinisk psykologi
Rolf Sandell
psykolog, psykoterapeut, professor i klinisk psykologi
Erika Viklund
psykolog, psykoterapeut, universitetsadjunkt
Anna-Karin Åkerman
psykolog, psykoterapeut, doktorand i klinisk psykologi

Replik på inlägget: ”Vetenskapligt stöd för att KBT fungerar bättre men patientens egna preferenser ska väga tyngst”

Länk till debattinlägget nedan.

Se även: Vad är vad när det gäller behandlare som jobbar med psykoterapi/psykologisk behandling?

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

Vi berättade nyligen om artikeln där ”den svenska lekmannaterapin” granskas.

Debattartikel: Psykoterapi får aldrig vara en plånboksfråga

Se även: Psykoterapeutprogrammet anklagas för att lära ut pseudovetenskap

Läkte av KBT, drömde om att kunna hjälpa andra, hamnade på tvivelaktig kurs

Debatt: ”Låt vetenskapliga resultat styra valet av behandlingsmetod”

Tolv lärosäten har tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen.

Diskussionen bör inte handla om PDT eller KBT utan om evidensbaserade metoder och kompetensbrist

”Lärare och psykologer behöver inte en massa flum”

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Alternativa terapiformer

Psykoterapeututbildningar med KBT-inriktning

Psykoterapeututbildningar med familjeterapeutisk inriktning

Psykoterapeututbildningar inriktning barn och ungdom

Psykoterapeututbildningar med psykodynamisk inriktning

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?

❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Boken där psykoterapins förgrundsgestalter träffas för att göra upp.

Om när KBT uteslöts från psykoterapiföreningen

Aaron Beck – om hans fobier, hur han på egen hand övervann dem och hur det gick till när han övergav psykoanalysen.

vårdcentralens eller psykiatrimottagningarnas huvudsakliga uppgift är inte att bedriva själavård

Kvacksalveri på universitetet av coacher

Socialastyrelsen gör helt om – rekommenderar PDT som förstahandsval vid behandling av en himla massa diagnoser

Inlägg i debatten om socialstyrelsens riktlinjer.

[1] SvD 210129: ”Ovetenskap styr svensk depressionsvård”

Ungdomsdepression kopplat till ökad risk för 66 sjukdomar och förtida död

Deprimerade barn och tonåringar löper högre risk att dö i förtid samt att drabbas av en rad andra sjukdomar senare i livet.

Detta enligt en stor observationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry. [1] Fynden belyser vikten av att uppmärksamma andra potentiella sjukdomar som kan följa på ungdomsdepression. Kopplingen kan delvis förklaras av andra psykiatriska tillstånd, såsom ångest och missbruk.

Forskarna följde nära 1,5 miljoner flickor och pojkar födda i Sverige, varav drygt 37 000 diagnosticerades med depression åtminstone en gång mellan 5 och 19 års ålder. Personerna var mellan 17 och 31 år gamla när studien avslutades.

Forskarna fann att barn och ungdomar med depression löpte högre risk att drabbas av totalt 66 av 69 undersökta sjukdomar, inklusive sömnstörningar, typ 2-diabetes, viral hepatit samt njur- och leversjukdomar. De hade även en markant högre risk att drabbas av skador, framförallt självskada, och en nästan sex gånger högre risk att dö i tidig ålder än icke-deprimerade.

Studien avslöjade också tydliga könsskillnader. Deprimerade flickor hade exempelvis högre risk för skador samt urinvägs-, luftvägs- och magtarminfektioner. Deprimerade pojkar å andra sidan löpte högre risk för fetma, celiaki, eksem och sköldkörtel- och bindvävssjukdomar.

Vissa av författarna har rapporterat intressekonflikter: Marica Leone är anställd av Johnson & Johnson, Henrik Larsson har fått personlig ersättning från Shire/Takeda och Evolan i sammanhang utanför denna studie och Amy Leval är anställd av och äger aktier i Johnson & Johnson.

❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Vad ska jag välja? Grundläggande psykoterapiutbildning eller Hälso- och sjukvårdskuratorprogram?

Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning

Våga anlägga nya banor i din hjärna för Self Compassion

Det kan behövas traumabehandling för att hoppa av ett kriminellt liv

⚠️ Hundratals barn kan ha fått fel diagnos

Gratis utbildning i att möta barn och unga med trauma

En väg in på BUP

När skolan lär barn om psykisk hälsa så minskar de psykiska problemen

🦉 Vad kan jag kontrollera och inte i relation till coronaviruset?

Följ KBT Sverige på instagram:

[1] “Association of youth depression with subsequent somatic diseases and premature death,” Marica Leone, Ralf Kuja-Halkola, Amy Leval, Brian M. D’Onofrio, Henrik Larsson, Paul Lichtenstein, Sarah E. Bergen, JAMA Psychiatry, online 9 december, 2020, doi: 10.1001/jamapsychiatry.2020.3786

Manliga chefer negativare till depression

Det är högre andel manliga än kvinnliga chefer som har negativ attityd till medarbetare som lider av depression.

person in black pants and black shoes sitting on brown wooden chair

Negativiteten ökar ju högre chefsroll man har, oavsett kön. Båda könen upplever sig också stressade över att ha anställda som är deprimerade.

Studien, som är publicerad i BMC Public Health, bygger på en webbaserad enkät och omfattar 2 663 chefer varav 901 kvinnor och 1 762 män.

Studien tar specifikt sikte på attityder till depression, en mycket vanlig psykisk sjukdom.

 

➡️ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se också: KBT mot depression – en föreläsning av Keith Gaynor

Steven Hayes om ACT för OCD

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

KBT är nu golden standard inom psykoterapi

Vad är tredje vågens KBT?

Vad är OCD eller tvångssyndrom?

Författaren om att acceptera tvångstanken och se den för vad den är

Skärmavbild 2020-12-12 kl. 21.32.54

Vad är hälsoångest?

EABCT 2020 i Aten och online

Bacillofobi och bakteriofobi

Uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Vad är dysmorfofobi?

Diagnoskriterierna för patologiskt samlande enligt DSM-5

Se artikel om detta på forskning.se

Följ KBT Sverige på instagram

KBT mot depression – en föreläsning av Keith Gaynor

I en föreläsning ger Dr. Keith Gaynor en introduktion till KBT-idéer och färdigheter som kan vara hjälpsamma för att hantera depression. Tanken är att detta kan hjälpa människor att bättre förstå depression och adressera den vid svåra stunder i livet. 

person in black pants and black shoes sitting on brown wooden chair

Se länk till föreläsningen nedan

➡️ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se också: KBT mot ångest – en föreläsning av Keith Gaynor

Steven Hayes om ACT för OCD

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

KBT är nu golden standard inom psykoterapi

Vad är tredje vågens KBT?

Vad är OCD eller tvångssyndrom?

Författaren om att acceptera tvångstanken och se den för vad den är

Skärmavbild 2020-12-12 kl. 21.32.54

Vad är hälsoångest?

EABCT 2020 i Aten och online

Bacillofobi och bakteriofobi

Uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Vad är dysmorfofobi?

Diagnoskriterierna för patologiskt samlande enligt DSM-5

Följ KBT Sverige på instagram

Se föreläsningen här

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom publicerades första gången 2010, och en stor revidering gjordes 2017. Under 2020 har Socialstyrelsen gjort en mindre översyn.

De har bland annat lagt till en rekommendation om det nya läkemedlet esketamin, och två rekommendationer om återfallsförebyggande behandling. De har också avrått från att använda metoden Brief child and family phone interview (BCFPI).

Socialstyrelsens typer av rekommendationer: Socialstyrelsen rekommenderar hälso- och sjukvården att erbjuda vissa åtgärder till patienter med vissa hälsotillstånd. De ger tre typer av rekommendationer: rekommendationer med prioritet 1– 10, rekommendationen FoU och rekommendationen icke-göra.

För att kunna ge rekommendationer om vilka åtgärder som är mest angelägna, rangordnar Socialstyrelsen åtgärder för olika hälsotillstånd. Rangordningen baseras på en samlad bedömning av

  • hälsotillståndetssvårighetsgrad
  • åtgärdens effekt
  • kostnadseffektivitet
Effektivt omhändertagande (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 1, 3 och 5)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda hög tillgänglighet till en primär bedömning av vårdbehov till personer med symtom på depression eller ångestsyndrom
    (prioritet 1)
  • erbjuda en aktiv uppföljning med en planerad förnyad kontakt till personer med depression eller ångestsyndrom, eller med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).
  • Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda föräldraversionen av Brief child and family phone interview (BCFPI) till barn och ungdomar med misstänkt depression eller ångestsyndrom, för att upptäcka personer som behöver utredas vidare (icke-göra).

För effektivt omhändertagande vid depression och ångestsyndrom finns även rekommendationer om följande åtgärder:

  • samordnat och strukturerat omhändertagande med vårdsamordnare (id- nr 8)
  • identifiera depression med EPDS (id-nr 15:1a)
  • förebyggande psykosocial eller psykologisk behandling (id-nr 15:2)
  • förstärkta och individualiserade hembesök (id-nr 15:3)
  • screening för depression eller ångestsyndrom (id-nr 16).
Diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos vuxna (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 2a och 2b)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda SCID-I eller MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i den specialiserade vården till vuxna med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i primärvården till vuxna med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 4).

För diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos barn och ungdomar finns rekommendationer om följande åtgärder:

  • K-SADS-PL eller MINI-KID som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i specialiserad vård (id-nr 2c)
  • MINI-KID som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i primärvård (id-nr 2d)
  • diagnostik i strukturerad form och immunologisk provtagning (id-nr 14).
  • Undersökning av samsjuklighet med kroppslig sjukdom
    (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 4)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda en somatisk anamnes och undersökning samt en relevant utredning utifrån eventuella ytterligare behov av vård till personer med depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).

Bedömning av suicidrisk hos ungdomar och vuxna (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 10a, 10b, 10c och 10d)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda en strukturerad klinisk bedömning av suicidrisken hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).

Hälso- och sjukvården kan

• bedöma suicidrisken med instrument som ett komplement till den kliniska bedömningen hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (prioritet 6).

Hälso- och sjukvården bör inte

  • bedöma suicidrisken med enbart instrument hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (icke-göra)
  • bedöma suicidrisken med instrumentet Sad persons scale som ett komplement till den kliniska bedömningen hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (icke-göra).
Behandling vid lindrig till medelsvår egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 62, 68, 69, 70 och 73)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
  • erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda fysisk aktivitet till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 6)
  • erbjuda korttids-PDT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 7).
Behandling vid medelsvår till svår egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 78, 79, 80, 81 och 85)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda ECT till vuxna med svår egentlig depression (prioritet 1)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med
  • svår egentlig depression (prioritet 1)
  • erbjuda behandling med litium som tillägg till antidepressiva
  • läkemedel till vuxna med behandlingsresistent svår egentlig
  • depression (prioritet 2).
  • erbjuda behandling med rTMS till vuxna med medelsvår till svår
  • egentlig depression (prioritet 3).
  • Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall

• erbjuda behandling med esketamin som tillägg till andra antidepressiva läkemedel till vuxna med behandlingsresistent medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 10).

Återfallsförebyggande behandling vid egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 86 och 88)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna som efter recidiverande episoder av egentlig depression uppnått remission (prioritet 1)
  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med KBT eller mindfulnessbaserad kognitiv terapi till vuxna som efter recidiverande episoder av egentlig depression uppnått remission (prioritet 3).
Psykopedagogisk behandling vid depression hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 17)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på depression till barn och ungdomar med depression (prioritet 2).

Behandling vid lindrig till svår egentlig depression hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 19, 20 och 27a)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparatet fluoxetin) till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda IPT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår depression (prioritet 5).

För behandling vid lindrig till svår egentlig depression hos barn och ungdomar finns även rekommendationer om följande åtgärder:

• mindfulnessbaserad stressreduktion som tillägg till annan behandling (id- nr 18)

  • korttids-PDT(id-nr21)
  • systemiskfamiljeterapi(id-nr22)
  • anknytningsbaserad familjeterapi (id-nr 23)
  • antidepressiva läkemedel (SSRI- eller SNRI-preparat) (id-nr 24)
  • antidepressiva läkemedel (SSRI-preparaten sertralin eller escitalopram)
  • (id-nr 27b)
  • paroxetin (id-nr 27c)
  • antidepressiva läkemedel (mestadels SSRI-preparat) och KBT som
  • kombinationsbehandling (id-nr 29)
  • KBT som tillägg till antidepressiva läkemedel(id-nr30).

Behandling med ECT vid svår egentlig depression hos ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 31)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda ECT till ungdomar efter pubertetsdebut med svår depression och psykotiska symtom, katatoni eller behandlingsresistens (prioritet 1).

Återfallsförebyggande behandling för barn och ungdomar med egentlig depression i remission (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 28a och b)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression i remission (prioritet 5)
  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med KBT som tillägg till antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression i remission (prioritet 5).
Behandling vid generaliserat ångestsyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 95 och 98)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda KBT till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 5).

Behandling vid paniksyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 105 och 108)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda KBT till vuxna med paniksyndrom (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med paniksyndrom (prioritet 5).

Behandling vid tvångssyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 122 och 125)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT med exponering och responsprevention till vuxna med tvångssyndrom (prioritet 1)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med tvångssyndrom (prioritet 2).
Behandling vid social fobi (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 114 och 118)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda KBT till vuxna med social fobi (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med social fobi (prioritet 5).

Behandling vid posttraumatiskt stressyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 129, 130 och 133)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 5)
  • erbjuda behandling med EMDR till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 7).
Behandling med lugnande läkemedel vid ångestsyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 99, 109, 120 och 137)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda bensodiazepiner till vuxna med generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, social fobi, akut stressyndrom eller posttraumatiskt stressyndrom (icke-göra).

Skärmavbild 2020-12-12 kl. 21.32.54
Psykopedagogisk behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 32)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på ångestsyndrom till barn och ungdomar med ångestsyndrom (prioritet 3).

Behandling vid generaliserat ångestsyndrom, separationsångest och social fobi hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 34, 36 och 37)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda kombinationsbehandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparatet sertralin) och KBT till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 2)
  • erbjuda KBT till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 3)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI- eller SNRI-preparat) till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 3).
Behandling vid tvångssyndrom hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 48 och 50)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda KBT med exponering och responsprevention till barn och ungdomar med tvångssyndrom (prioritet 1)

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) till barn och ungdomar med medelsvårt till svårt tvångssyndrom (prioritet 4).

Behandling vid posttraumatiskt stressyndrom hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 39, 42 och 44)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för forskning och utveckling

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (FoU).

Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda behandling med alfa-adrenerga agonister till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (icke-göra).

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats: Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom.

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020 Sammanfattning uppdateringar

Vägen till de nya riktlinjerna har varit lång och brokig. En mängd debattartiklar har publicerats och åsikter åt olika håll har framförts. Läs mer om det under nedanstående länkar:

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

”Socialstyrelsens nya riktlinjer är ett haveri” – ett nytt debattinlägg gällande socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest

”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”

Följ KBT Sverige på instagram

Till Debattartikeln i Dagens Nyheter 171213: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020 Sammanfattning uppdateringar

Socialstyrelsen har gjort en mindre översyn av de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom 2020.

Detta för att säkerställa att de är aktuella och bygger på bästa tillgängliga kunskap. De har bland annat lagt till en rekommendation om det nya antidepressiva läkemedlet esketamin, och två rekommendationer om återfallsförebyggande behandling. De har också avrått från att intervjua föräldrar med metoden Brief child and family phone interview (BCFPI). Huvudrapporten och alla bilagor har uppdaterats. Här sammanfattas de viktigaste uppdateringarna.

Esketamin är ett antidepressivt läkemedel med en ny verknings- mekanism. Socialstyrelsen rekommenderar bara esketamin i undantagsfall, och då som tillägg till andra antidepressiva läkemedel, för vuxna med svårbehandlad (behandlingsresistent) medelsvår till svår depression. Läkemedlet har troligen endast en liten effekt, och dessutom vissa biverkningar. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska övervaka patienterna varje gång de tar läkemedlet, eftersom det finns risk för bland annat högt blodtryck. Personalen ska också vara uppmärksam på risk för läkemedelsberoende.

Vi har tidigare skrivit om kritik mot esketamin: Kritik mot ny antidepressiv spray – ”sex personer dog”

Brief child and family phone interview (BCFPI) är en telefon- baserad intervjumetod. Vårdnadshavare till barn och ungdomar med misstänkt depression eller ångestsyndrom får svara på frågor om psykiatriska symtom hos sitt barn. Det finns dock en stor risk att missa många barn och ungdomar med depression eller ångestsyndrom, om man använder BCFPI. Socialstyrelsen avråder därför från metoden.

Barn och ungdomar kan få förebyggande behandling mot nya svåra depressioner

Det är vanligt att barn och ungdomar får återfall efter att de återhämtat sig från en depression (uppnått remission). För att förebygga återfall kan hälso- och sjukvården erbjuda antidepressiva läkemedel till patienter som har haft en medelsvår till svår depression, upp till cirka ett år efter återhämtningen. Eventuellt kan patienterna samtidigt behandlas med kognitiv beteendeterapi (KBT). Den förebyggande behandlingen har möjligen en måttlig effekt på risken för återfall.

De nationella riktlinjerna är ett stöd för prioriteringar

De nationella riktlinjerna ska främja en god och jämlik vård vid depression och ångestsyndrom, och är baserade på bästa tillgängliga kunskap. De hjälper dig som fattar beslut att välja och erbjuda den vård som ger störst nytta för patienten i relation till kostnaden. Vissa behandlingar bör införas eller få ökade resurser, medan andra bör minska eller avvecklas. Riktlinjerna ger därmed stöd för prioriteringar – de ska bidra till att resurser används effektivt och fördelas efter behov. Det handlar om prioriteringar på flera beslutsnivåer, och socialstyrelsen vänder sig därför främst till politiker, chefstjänstemän, verksamhetschefer och övriga beslutsfattare med ansvar för vården vid depression och ångestsyndrom.

”Även du som behandlar patienter kan ha stöd av riktlinjerna när du väljer metod i en aktuell behandlingssituation. Rekommendationerna gäller dock på gruppnivå, så du behöver ta hänsyn till de särskilda förutsättningarna och önskemålen i varje patientmöte.”

Socialstyrelsen utvärderar vården vid depression och ångestsyndrom

Socialstyrelsen utvärderar vården vid depression och ångestsyndrom löpande, med utgångspunkt i de nationella riktlinjerna. Den senaste utvärderingen från 2019 visar att allt fler har fått psykiatrisk vård för depression och ångestsyndrom de senaste 10 åren. Trots det växer köerna. Därför behöver regionerna bland annat fortsätta att bygga ut den så kallade första linjen, psykiatrisk primärvård för barn och ungdomar med symtom på psykisk sjukdom. En snabb och korrekt diagnos är nödvändig för en god vård, och den diagnostiska processen behöver förbättras avslutar Socialstyrelsen sin sammanfattning.

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats: Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom.

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.

Här hittar du de nya uppdaterade riktlinjerna för 2020.

Förslag till nya riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Vad är de nationella vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa?

Vägen till de nya riktlinjerna har varit lång och brokig. En mängd debattartiklar har publicerats och åsikter åt olika håll har framförts. Läs mer om det under nedanstående länkar:

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

”Socialstyrelsens nya riktlinjer är ett haveri” – ett nytt debattinlägg gällande socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest

”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”

Följ KBT Sverige på instagram

View this post on Instagram

Tidskompassen Genom att undersöka var du lägger ned din tid kan du få en bild av om du lägger ned den på sådant som är rätt för dig. Ur boken Tid att leva : ett tioveckors program för stresshantering med ACT och medveten närvaro av Fredrik Livheim, Daniel Ek och Björn Hedensjö  "Tid att leva hjälper dig som har problem med stress att återta kontrollen över ditt liv. Du kommer att få hjälp med att hantera den ofrånkomliga stressen som är en del av livet och att förändra den stress som är möjlig att göra någonting åt. Boken är upplagd som ett program som du kan följa vecka för vecka och som ger ökad förståelse om vad stress är och hur man kan hantera den." #tidattleva #stresshantering #psykoterapibok #act #acceptanceandcommitmenttherapy #actsverige #behålllugnet #keepcalm #kbtsverige #psykoterapeutersverige #kbt #kognitivbeteendeterapi #psykoterapi #psykoterapeutiskbehandling #kbtstockholm #psykologiskbehandling

A post shared by KBT Sverige (@kbtsverige) on

Till Debattartikeln i Dagens Nyheter 171213: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/

Diagnoskriterierna för egentlig depression enligt DSM-5

Egentlig depression, unipolär, karakteriseras av (DSM-5):

A. Minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod där minst ett av symtomen nedstämdhet eller minskat intresse eller minskad glädje måste föreligga.

1. Nedstämdhet.

2. Klart minskat intresse eller minskad glädje.

3. Betydande viktnedgång eller viktuppgång > 5 % senaste månaden.

4. Sömnstörning nästan varje natt (för lite eller för mycket).

5. Psykomotorisk agitation eller hämning.

6. Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen.

7. Känslor av värdelöshet eller obefogade eller överdrivna skuldkänslor, så gott som dagligen.

8. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet.

9. Återkommande tankar på döden, återkommande självmordstankar, självmordsplaner, självmordsförsök

B. Symtomen orsakar ett lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

C. Symtomen beror inte på direkta effekter av substans (missbruk) eller av somatisk sjukdom

D. Depressionsperioden förklaras inte bättre av annan psykiatrisk sjukdom.

E. Det har aldrig förekommit någon manisk eller hypoman episod.

Lätt depression då diagnoskriterierna är uppfyllda men påverkan på patientens liv och funktion är måttligt, patienten kan upprätthålla vardagliga sysslor relationer och arbete.

Medelsvår depression då symtomen är fler och mer varaktiga och patienten har svårt att upprätthålla sitt vardagsliv och arbete.

Hos personer med medelsvår till svår egentlig depression är funktionsförmågan och livskvaliteten kraftigt nedsatt, vilket medför stora svårigheter att klara vardagslivet och de dagliga aktiviteterna.

Vid svår depression kan vissa personer även få psykotiska symtom.

Ihållande depression karaktäriseras av nedstämdhet under minst 2 år eller – hos ungdomar-irritabilitet under minst 1 år. Samt minst två av: Aptitförändring, sömnstörning, brist på energi, nedsatt självvärdering, koncentrationssvårigheter, hopplöshetskänsla.

Diagnoskoder (ICD 10)

F33 Recidiverande depressioner
F33.0 Recidiverande depression, lindrig episod
F33.1 Recidiverande depression, medelsvår episod
F33.2 Recidiverande depression, svår episod utan psykotiska symtom
F33.3 Recidiverande depression, svår episod med psykotiska symtom
F33.4 Recidiverande depression utan aktuella symtom
F33.8 Andra specificerade recidiverande depressioner
F33.9 Recidiverande depression, ospecificerad

❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Vad är orsaken till att så många fler kvinnor än män får depressionsdiagnos?

Grönt ljus för nässpray innehållande esketamin vid depression

Vad är OCD eller tvångssyndrom?

Vad är hälsoångest?

Nationellt vård- och insatsprogram för depression och ångestsyndrom

Mindfulnessbaserad kognitiv terapi vid depression hos vuxna

Rädsla för blod, blodfobi.

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Coronaviruset ger kontrollförlust

KBT-behandling för hälsorelaterad ångest

Vad är skillnaden mellan hypervigilans och hälsoångest?

Ångest kan hjälpa dig minnas

Vad är de nationella vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa?

Michael Nyqvists rollfigur har panikångest och går i KBT-behandling

Diagnoskriterierna för ADHD enligt DSM-5

Vad är schizoaffektivt syndrom?

En lista med fobier

”ME/CFS kan öka dramatiskt efter pandemin”

Kan du begreppet?

Följ KBT Sverige på instagram

Vad är orsaken till att så många fler kvinnor än män får depressionsdiagnos?

Fler kvinnor än män får diagnosen depression. Psykoterapeuten och psykiatrikern Åsa Nilsonne granskar olika potentiella orsaker

i Tidningen Mind. [1] Nilsonne konstaterar att ”Depressionsdiagnostiken har diskuterats och debatterats under hela min yrkesverksamma tid.”

Skärmavbild 2020-12-12 kl. 21.32.54

Nilsonne lyfter och diskuterar förklaringsorsaker som bl a livsomständigheter, sociala faktorer, hormoner, tidiga trauman, alkohol och genetiska faktorer.  Att kvinnor straffas med diagnoser när de vantrivs eller inte vill följa reglerna.

I framtiden skulle hon vilja se mer forskning om flickors och unga kvinnors behov. ”Vad händer med dem i elva-tolvårsåldern? Men vi behöver inte vänta på forskningen. Redan nu kan vi lyssna på våra poeter, konstnärer, författare och musiker – de kan berätta mycket om hur det är att vara människa, och kvinna, idag. Jag tittar på småflickorna som lagar låtsasmat av sand och löv och blomblad som de bjuder på, som skrattar och springer och lever i sitt magiska nu. Jag hoppas att vi ska kunna ge dem en plats att växa upp som inte tar ifrån dem deras självförtroende, deras framtidstro eller deras upplevelse av gemenskap och tillhörighet.”

Se länk nedan

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Se också: Många med PMDS förlöjligas, får ingen hjälp alls, eller kan få fel diagnos

Hon försökte rädda Olof Palme, gick i terapi och skrev en bok om det som varit

Kvinnor kallades för höns på psykologprogram

Förekomsten av depression kan påverkas av ökad jämställdhet

Blev feldiagnosticerad i tonåren, först efter tio år fick hon sin PMDS-diagnos

Hundratals barn kan ha fått fel diagnos

Debatten mellan psykolog och lärare om lågaffektivt bemötande och dess efterspel

Diagnoskriterierna för egentlig depression enligt DSM-5

Årets förvillare och folkbildare 2019

Skolan hade många kränkningar – vände trenden med mindfulness

Hur är psykoterapeututbildningar upplagda?

Fotografiskas kampanj på internationella kvinnodagen väcker starka känslor.

Skolor inför KBT för att motverka skolk och mobbing

Våga se, våga agera. Tidiga tecken på att barn far illa.

Kan du begreppet? Testa om du vet vad dessa begrepp betyder.

Sex och anknytningsmönster

Följ KBT Sverige på instagram

[1] Tidningen Mind 200630: ”Varifrån kommer alla deprimerade kvinnor?”