Psykoedukation – KBT Sverige

Vad är TRT?

Teaching Recovery Techniques (TRT) är en gruppintervention för barn och unga med traumasymptom från krig eller katastrofer.
Metoden fokuserar på tekniker som syftar till att hjälpa barnen hantera traumatiska minnen genom
inslag såsom psykoedukation, avslappningsövningar, andningsövningar och imaginära tekniker.
Interventionen bidrar till att barn och unga får strategier att förhålla sig till det som varit, hantera
vardagen och må bättre här och nu.
Metoden är utvecklad av Children and War Foundation i Norge och har med goda resultat använts
för traumadrabbade barn och ungdomar i ett antal länder som drabbats av katastrofer och
konflikter. TRT har utvärderats i tidigare internationella studier.

Sedan hösten 2016 har metoden,
som del i ett svenskt forskningsprojekt på Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap vid
Uppsala universitet, testats i olika verksamheter som arbetar med ensamkommande barn runtom i
landet. Deltagande i grupp har visat goda effekter bland barn och ungdomar och projektet planerar
genomföra en studie i större skala.

Se även: Gratis utbildning i att möta barn och unga med trauma

Andra terapiformer

Vad är Piagets teori om barns utvecklingsfaser?

Om skillnader vad gäller risk för utvecklande av PTSD och om att behandlingen behöver anpassas.

Vad händer när sekt-gemenskapen går överstyr?

Kan du begreppet? Testa dig själv.

Följ KBT Sverige på Facebook

Följ KBT Sverige på instagram

View this post on Instagram

#ilovekbtsverige #starkare #kbtsverige #psykoterapeutersverige #kbt #kognitivbeteendeterapi #psykoterapi #psykoterapeutiskbehandling #kbtstockholm #psykologiskbehandling

A post shared by KBT Sverige (@kbtsverige) on Jul 23, 2020 at 7:40am PDT

En diagnos ger bättre möjlighet till tillfrisknande

Information om vad problemet faktiskt kan vara ger betydligt bättre förutsättningar för tillfrisknande än besked om vad problemet inte kan vara. Det låter kanske ganska självklart? Det här är sagt gällande patienter med hälsoångest eller hypervigilans vilka ofta söker sjukvården på grund av oro för sjukdomar och kroppsförnimmelser.

Ett lugnande besked från vården kan ge minskad oro för stunden men patientens ångest, och behovet av att söka återförsäkran, återkommer ofta snabbt. Negativa provresultat och undersökningar som ej ger några svar kan spä på patienters oro för att de faktiskt kan ha en sjukdom och att deras problem aldrig kommer att bli lösta.

Får patienten information om att denne möjligen kan ha hälsoångest och att den kan behandlas så öppnar det upp för ett behandlingsupplägg där ”rätt” problem hamnar i fokus.

Vad är skillnaden mellan hypervigilans och hälsoångest?

En annan närbesläktad typ av hälsorelaterad ångest är bacillofobi eller bakteriofobi , i dagligt tal bacillskräck, en överdriven rädsla för att ens hälsa hotas av bakterier/baciller som kan finnas överallt.

Personer som har insikt i sin sjukdom behöver tas på allvar och erbjudas hjälp för sin ångest. Hur kan då hjälpen se ut och hur uppstår egentligen hälsorelaterad ångest?

Länge trodde man att det alltid fanns ett trauma vilket var orsak till hälsorelaterad ångest, ofta ledde det till en jakt efter orsaken. Hittades inget trauma så kunde det i sin tur leda till vidare känslor av hopplöshet och uppgivenhet. Fokus låg alltså på att bearbeta trauma (Det finns även KBT-behandling för trauma med metoder som prolonged exposure och schematerapi.). Hälsoångest kan uppstå tex efter allvarlig sjukdom eller dödsfall i den närmaste familjen, eller en ny livssituation med nytt ansvar men ibland hittas inte någon sådan koppling.

Hur går KBT-behandling för hälsorelaterad ångest till?

180627 KBT Sverige, Nicklas Lakso, socionom, leg. psykoterapeut, lärare och handledare i psykoterapi

Se även: Diagnoskriterierna för egentlig depression enligt DSM-5

Självomhändertagande för personal inom hälso- och sjukvård, funktionshinder samt äldreomsorg under coronakrisen

Ensamhet, ålderism och psykisk hälsa

Vad är PMS och PMDS?

PMS och PMDS brukar oftast börja upp till en vecka innan mensen och försvinna när mensen kommer. Men symtomen kan också finnas kvar de första två till tre dagarna under mensen. En del personer har besvär även under ägglossningen.

PMS

PMS innebär att du får humörförändringar och andra besvär dagarna före du får mens. Att känna av PMS är vanligt. Vilken typ av besvär PMS kan ge varierar från person till person. Du kan också känna av PMS olika mycket från månad till månad. PMS kräver oftast inte någon läkemedelsbehandling.

PMDS (PreMenstruella Dysforiskt Syndrom)

Symptomen vid PMDS är oftast psykiska och kan vara så svåra ett de liknar depression eller ångest. Det är vanligt med självmordstankar och personlighetsförändringar men vid PMDS försvinner symptomen nästan genast när mensen kommer igång.

PMDS påverkar hela tillvaron mycket och kan bland annat göra att du hamnar i konflikter eller att du vill vara i fred och undviker att umgås med andra.

Ungefär tre till fem procent av alla som har mens har PMDS.

Har du PMDS?

För att få diagnosen PMDS måste fem av kriterierna nedan stämma in på dig (varav ett ska vara bland de fem översta):

Nedstämdhet
Irritabilitet
Humörsvängningar
Ångest
Minskat intresse för dagliga aktiviteter
Koncentrationssvårigheter
Trötthet/minskad energi
Aptitförändring/sötsug
Sömnstörningar
Känsla av kontrollförlust
Bröstspänningar och svullnad

Vad kan du göra själv?

Det finns olika saker du kan göra för att linda PMS. Att göra saker du mår bra av och som gör att du slappnar av kan lindra besvären om du har PMS. Du kan även prova några av följande saker om du har PMS:

Du kan träna.
Du kan träna avslappning, till exempel yoga eller mindfulness.
Försök att ta det lugnt och låta bli att stressa.
Se till att sova tillräckligt.
Se till att du äter bra mat och regelbundet.

Eftersom PMS och PMDS kommer regelbundet kan du lära dig förstå och känna igen symtomen. Det kan kännas lättare om du vet vad de beror på och att de går över.

För att vara bättre förberedd kan du till exempel skriva in de aktuella dagarna i en kalender. Det finns också flera olika appar som gör det lättare att komma ihåg var i menscykeln du är.

Du kan också berätta för personer i din omgivning när det är dags för en period med PMS eller PMDS. De personer du umgås mycket med kan de lättare förstå och ge stöd om de vet vad som är orsaken.

KBT-behandling kan hjälpa och så även avslappning och mindfulness.

Vid PMDS kan du få behandling med antidepressiva läkemedel, vanligen escitalopram. Då tar du läkemedlet under perioden då du känner av PMDS, före mens.

Kontakta en vårdcentral eller gynekolog om du upplever att din PMS eller PMDS påverkar din vardag och livskvalitet på ett negativt sätt. Är du upp till 26 år kan du kontakta en ungdomsmottagning.

Se även: Många med PMDS förlöjligas, får ingen hjälp alls, eller kan få fel diagnos

Blev feldiagnosticerad i tonåren, först efter tio år fick hon sin PMDS-diagnos

KBT-parterapi mot PMS

Vad är IBS?

Funktionella neurologiska störningar

”KBT och hypnos kan hjälpa mot tarmstörning”

Vad är Piagets teori om barns utvecklingsfaser?

Hon försökte rädda Olof Palme, gick i terapi och skrev en bok om det som varit

Kvinnor kallades för höns på psykologprogram

❤ Följ KBT Sverige på Facebook

Källor:

umo.se

Vårdguiden 1177

pms.se

Text: Nicklas Lakso, socionom, leg. psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi.

Följ KBT Sverige på instagram

View this post on Instagram

Tidskompassen Genom att undersöka var du lägger ned din tid kan du få en bild av om du lägger ned den på sådant som är rätt för dig. Ur boken Tid att leva : ett tioveckors program för stresshantering med ACT och medveten närvaro av Fredrik Livheim, Daniel Ek och Björn Hedensjö "Tid att leva hjälper dig som har problem med stress att återta kontrollen över ditt liv. Du kommer att få hjälp med att hantera den ofrånkomliga stressen som är en del av livet och att förändra den stress som är möjlig att göra någonting åt. Boken är upplagd som ett program som du kan följa vecka för vecka och som ger ökad förståelse om vad stress är och hur man kan hantera den." #tidattleva #stresshantering #psykoterapibok #act #acceptanceandcommitmenttherapy #actsverige #behålllugnet #keepcalm #kbtsverige #psykoterapeutersverige #kbt #kognitivbeteendeterapi #psykoterapi #psykoterapeutiskbehandling #kbtstockholm #psykologiskbehandling

A post shared by KBT Sverige (@kbtsverige) on Jul 11, 2020 at 3:16am PDT

Svensk kortfilm om hur ångest kan begränsa en persons vardag

I en film med en serie där ångest gestaltas som en figur får vi följa hur ångest på olika sätt kan begränsa en persons vardag.

Filmen ”Ångest är hans namn” (2,54) finns på youtube.

Se även: Film: Hur blev svenskarna världens mest ensamma folk?

Filmen Utmaningen – om den sjuka jobbstressen

Vad är hälsoångest?

Film: Michael Nyqvists rollfigur har panikångest och går i KBT-behandling

Vad är social fobi/ social ångest?

Psykoterapi på film och tv.

Agorafobi – torgskräck

Se filmen på youtube.

Animerad kortfilm om mindfulness

En bra animerad kortfilm om mindfulness (2.08 minuter lång): ”How mindfulness empowers us” hittar du nedan.

Se även artikeln: ”Om att uppmärksamma och acceptera negativa tankar” som också handlar om mindfulness.

”Mindfulness kan leda till ångest och depression”

”Skadliga effekter – går snarast ner med mindfulnessträning”

Mindfulnessbaserad kognitiv terapi vid depression hos vuxna

Vad är mindfulness eller medveten närvaro?

Töreskolan hade många kränkningar – vände trenden med mindfulness

Riksdagsledamot vill förebygga psykisk ohälsa med mindfulness

Se också: ”Mindfulness kan leda till ångest och depression”

”Skadliga effekter – går snarast ner med mindfulnessträning”

Vad är mindfulnessbaserad kognitiv terapi?

Riksdagsledamot vill förebygga psykisk ohälsa med mindfulness

Töreskolan hade många kränkningar – vände trenden med mindfulness

Om fobier

Fobiʹ (grekiska -phobiʹa, av phoʹbos ‘fruktan’, ‘skräck’)

är intensiv, irrationell rädsla för bestämda företeelser, t.ex. kräkningar, ormar, spindlar eller trånga rum. Fobi för bakterier och sk torgskräck också ganska vanligt.

Om du har en fobi är du så rädd för någonting att du börjar undvika det. Genom att undvika det som skrämmer kan fobin innebära ett hinder för dig att leva det liv du vill. Rädslan kan variera från ångest eller starkt obehag till panikartad rädsla. Ungefär 10-15% av befolkningen drabbas någon gång i livet av en fobi.

Om du har en specifik fobi så är rädslan tydligt knuten till en viss sak, plats eller företeelse. Den som har en specifik fobi reagerar starkt vid kontakt med det den är rädd för.

Vanliga symtom på fobier är panikkänslor, hjärtklappning, svettningar, darrningar och andnöd. Symptomen kan också delas upp i fysiologiska, beteendemässiga, tankemässiga och känslomässiga:

Fysiologiska: ökad puls, svett, darrning, ökad andning, spändhet, illamående, andnöd osv.
Beteendemässiga: till exempel att undvika eller dra sig undan (fly) från det obehagliga.
Tankemässiga: ”Jag kommer att dö”, ”Spindeln kommer att hoppa på mig”, ”Jag kommer att ramla” osv.
Känslomässiga: till exempel rädsla, pinsamhet, ilska.

Diagnosmanualen DSM-IV sorterar in social fobi, specifik fobi och agorafobi under kategorin ångestsyndrom, detta tillsammans med bland annat posttraumatiskt stressyndrom och tvångssyndrom.

Obs! Att känna obehag inför någonting är inte samma sak som att ha en fobi. Om ditt liv däremot påverkas och begränsas dagligen på grund av din rädsla, kan det vara en fobi som du kan behöva behandling för.

Om behandling av blodfobi, sprutfobi och skadefobi med tillämpad spänning.

Läs mer: Här är djuren vi finner mest skrämmande och avskyvärda

En lista med fobier

Se även: Balansen mellan serotonin och dopamin i hjärnan kan påverka om en person utvecklar social fobi

Hur man kan hjälpa sig själv att hantera fobier

Uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Vad är hälsoångest?

”ME/CFS kan öka dramatiskt efter pandemin”

Följ KBT Sverige på Facebook

Följ KBT Sverige på instagram