De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom publicerades första gången 2010, och en stor revidering gjordes 2017. Under 2020 har Socialstyrelsen gjort en mindre översyn.
De har bland annat lagt till en rekommendation om det nya läkemedlet esketamin, och två rekommendationer om återfallsförebyggande behandling. De har också avrått från att använda metoden Brief child and family phone interview (BCFPI).
Socialstyrelsens typer av rekommendationer: Socialstyrelsen rekommenderar hälso- och sjukvården att erbjuda vissa åtgärder till patienter med vissa hälsotillstånd. De ger tre typer av rekommendationer: rekommendationer med prioritet 1– 10, rekommendationen FoU och rekommendationen icke-göra.
För att kunna ge rekommendationer om vilka åtgärder som är mest angelägna, rangordnar Socialstyrelsen åtgärder för olika hälsotillstånd. Rangordningen baseras på en samlad bedömning av
- hälsotillståndetssvårighetsgrad
- åtgärdens effekt
- kostnadseffektivitet
Effektivt omhändertagande (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 1, 3 och 5)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
- erbjuda hög tillgänglighet till en primär bedömning av vårdbehov till personer med symtom på depression eller ångestsyndrom
(prioritet 1) - erbjuda en aktiv uppföljning med en planerad förnyad kontakt till personer med depression eller ångestsyndrom, eller med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).
- Hälso- och sjukvården bör inte
• erbjuda föräldraversionen av Brief child and family phone interview (BCFPI) till barn och ungdomar med misstänkt depression eller ångestsyndrom, för att upptäcka personer som behöver utredas vidare (icke-göra).
För effektivt omhändertagande vid depression och ångestsyndrom finns även rekommendationer om följande åtgärder:
- samordnat och strukturerat omhändertagande med vårdsamordnare (id- nr 8)
- identifiera depression med EPDS (id-nr 15:1a)
- förebyggande psykosocial eller psykologisk behandling (id-nr 15:2)
- förstärkta och individualiserade hembesök (id-nr 15:3)
- screening för depression eller ångestsyndrom (id-nr 16).
Diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos vuxna (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 2a och 2b)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda SCID-I eller MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i den specialiserade vården till vuxna med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 3).
Hälso- och sjukvården kan
• erbjuda MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i primärvården till vuxna med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 4).
För diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos barn och ungdomar finns rekommendationer om följande åtgärder:
- K-SADS-PL eller MINI-KID som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i specialiserad vård (id-nr 2c)
- MINI-KID som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i primärvård (id-nr 2d)
- diagnostik i strukturerad form och immunologisk provtagning (id-nr 14).
- Undersökning av samsjuklighet med kroppslig sjukdom
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 4)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda en somatisk anamnes och undersökning samt en relevant utredning utifrån eventuella ytterligare behov av vård till personer med depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).
Bedömning av suicidrisk hos ungdomar och vuxna (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 10a, 10b, 10c och 10d)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda en strukturerad klinisk bedömning av suicidrisken hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).
Hälso- och sjukvården kan
• bedöma suicidrisken med instrument som ett komplement till den kliniska bedömningen hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (prioritet 6).
Hälso- och sjukvården bör inte
- bedöma suicidrisken med enbart instrument hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (icke-göra)
- bedöma suicidrisken med instrumentet Sad persons scale som ett komplement till den kliniska bedömningen hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (icke-göra).
Behandling vid lindrig till medelsvår egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 62, 68, 69, 70 och 73)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
- erbjuda KBT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
- erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3)
- erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3).
Hälso- och sjukvården kan
- erbjuda fysisk aktivitet till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 6)
- erbjuda korttids-PDT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 7).
Behandling vid medelsvår till svår egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 78, 79, 80, 81 och 85)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
- erbjuda ECT till vuxna med svår egentlig depression (prioritet 1)
- erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med
- svår egentlig depression (prioritet 1)
- erbjuda behandling med litium som tillägg till antidepressiva
- läkemedel till vuxna med behandlingsresistent svår egentlig
- depression (prioritet 2).
- erbjuda behandling med rTMS till vuxna med medelsvår till svår
- egentlig depression (prioritet 3).
- Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall
• erbjuda behandling med esketamin som tillägg till andra antidepressiva läkemedel till vuxna med behandlingsresistent medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 10).
Återfallsförebyggande behandling vid egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 86 och 88)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
- erbjuda återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna som efter recidiverande episoder av egentlig depression uppnått remission (prioritet 1)
- erbjuda återfallsförebyggande behandling med KBT eller mindfulnessbaserad kognitiv terapi till vuxna som efter recidiverande episoder av egentlig depression uppnått remission (prioritet 3).
Psykopedagogisk behandling vid depression hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 17)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på depression till barn och ungdomar med depression (prioritet 2).
Behandling vid lindrig till svår egentlig depression hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 19, 20 och 27a)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
- erbjuda KBT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
- erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparatet fluoxetin) till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 2).
Hälso- och sjukvården kan
• erbjuda IPT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår depression (prioritet 5).
För behandling vid lindrig till svår egentlig depression hos barn och ungdomar finns även rekommendationer om följande åtgärder:
• mindfulnessbaserad stressreduktion som tillägg till annan behandling (id- nr 18)
- korttids-PDT(id-nr21)
- systemiskfamiljeterapi(id-nr22)
- anknytningsbaserad familjeterapi (id-nr 23)
- antidepressiva läkemedel (SSRI- eller SNRI-preparat) (id-nr 24)
- antidepressiva läkemedel (SSRI-preparaten sertralin eller escitalopram)
- (id-nr 27b)
- paroxetin (id-nr 27c)
- antidepressiva läkemedel (mestadels SSRI-preparat) och KBT som
- kombinationsbehandling (id-nr 29)
- KBT som tillägg till antidepressiva läkemedel(id-nr30).
Behandling med ECT vid svår egentlig depression hos ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 31)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda ECT till ungdomar efter pubertetsdebut med svår depression och psykotiska symtom, katatoni eller behandlingsresistens (prioritet 1).
Återfallsförebyggande behandling för barn och ungdomar med egentlig depression i remission (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 28a och b)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården kan
- erbjuda återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression i remission (prioritet 5)
- erbjuda återfallsförebyggande behandling med KBT som tillägg till antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression i remission (prioritet 5).
Behandling vid generaliserat ångestsyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 95 och 98)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 3).
Hälso- och sjukvården kan
• erbjuda KBT till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 5).
Behandling vid paniksyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 105 och 108)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda KBT till vuxna med paniksyndrom (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan
• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med paniksyndrom (prioritet 5).
Behandling vid tvångssyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 122 och 125)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
- erbjuda KBT med exponering och responsprevention till vuxna med tvångssyndrom (prioritet 1)
- erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med tvångssyndrom (prioritet 2).
Behandling vid social fobi (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 114 och 118)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda KBT till vuxna med social fobi (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan
• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med social fobi (prioritet 5).
Behandling vid posttraumatiskt stressyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 129, 130 och 133)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 3).
Hälso- och sjukvården kan
- erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 5)
- erbjuda behandling med EMDR till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 7).
Behandling med lugnande läkemedel vid ångestsyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 99, 109, 120 och 137)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör inte
• erbjuda bensodiazepiner till vuxna med generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, social fobi, akut stressyndrom eller posttraumatiskt stressyndrom (icke-göra).
Psykopedagogisk behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 32)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på ångestsyndrom till barn och ungdomar med ångestsyndrom (prioritet 3).
Behandling vid generaliserat ångestsyndrom, separationsångest och social fobi hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 34, 36 och 37)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
- erbjuda kombinationsbehandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparatet sertralin) och KBT till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 2)
- erbjuda KBT till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 3)
- erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI- eller SNRI-preparat) till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 3).
Behandling vid tvångssyndrom hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 48 och 50)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda KBT med exponering och responsprevention till barn och ungdomar med tvångssyndrom (prioritet 1)
Hälso- och sjukvården kan
• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) till barn och ungdomar med medelsvårt till svårt tvångssyndrom (prioritet 4).
Behandling vid posttraumatiskt stressyndrom hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 39, 42 och 44)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 2).
Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för forskning och utveckling
• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (FoU).
Hälso- och sjukvården bör inte
• erbjuda behandling med alfa-adrenerga agonister till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (icke-göra).
Läs mer på Socialstyrelsens webbplats: Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom.
💗 Följ KBT Sverige på Facebook
Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.
Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020 Sammanfattning uppdateringar
Vägen till de nya riktlinjerna har varit lång och brokig. En mängd debattartiklar har publicerats och åsikter åt olika håll har framförts. Läs mer om det under nedanstående länkar:
”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”
Följ KBT Sverige på instagram
Till Debattartikeln i Dagens Nyheter 171213: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/
KBT Sverige 