Etikett: PTSD

Bildstöd för kommunikation på svenska/engelska och ukrainska

Här hittar du bildstöd för kommunikation på svenska/engelska och ukrainska.

Коммуникационные базовые карты для общения.

Se även: BTF-Salong: Maria Bragesjö: Tidiga insatser efter trauma – farligt eller det nya lilla svarta?

Giancarlo Dimaggio om metakognitiv interpersonell terapi

Vad är emotionellt instabilt personlighetssyndrom/borderline?

Vad är schizoaffektivt syndrom?

Metakognitiv träning för depression

Coronapandemin pågår i högsta grad fortfarande

Se även: David H. Barlow om evidensbaserade behandlingar, common factors och ny forskning

Ett samtal med John Norcross om psykoterapiforskning

Tony Rousmaniere om utvecklande av psykoterapeutisk expertis

Kristin Osborn om APT och paraverbal kommunikation

Jeffrey E. Young: från KBT till schematerapi och vidare

BTF-Salong: Maria Bragesjö: Tidiga insatser efter trauma – farligt eller det nya lilla svarta?

Maria Bragesjö disputerade nyligen på en avhandling om användningen av Prolonged Exposure tidigt efter en potentiellt traumatisk händelse.

Föreläsningen skedde över Zoom 14 mars 2022 och går nu att se här:

Se även: Giancarlo Dimaggio om metakognitiv interpersonell terapi

Vad är emotionellt instabilt personlighetssyndrom/borderline?

Vad är schizoaffektivt syndrom?

Metakognitiv träning för depression

Coronapandemin pågår i högsta grad fortfarande

Se även: David H. Barlow om evidensbaserade behandlingar, common factors och ny forskning

Ett samtal med John Norcross om psykoterapiforskning

Tony Rousmaniere om utvecklande av psykoterapeutisk expertis

Kristin Osborn om APT och paraverbal kommunikation

Jeffrey E. Young: från KBT till schematerapi och vidare

PTSD – en konstutställning

PTSD är en konstutställning som ställer ut verk av privatpersoner och offentliga kreatörer, som på något vis har en relation till psykisk ohälsa.

Syftet är att normalisera psykisk ohälsa, för att bryta tabun och förhoppningsvis få fler att öppna upp om deras psykiska mående. Under kvällen samlar vi tillsammans in pengar till SuicideZero, MIND, MÄN och Alla kvinnors hus.

Offentliga kreatörer som på något vis bidrar till vernissagen;
MARCUS BERGGREN
RYSSNISSE
JOCELYNSUPERSTAR
PONTUSISCREATING
BLECCATATTOO
MARIE TILLMAN
ATILLA YOLDAS
 
 

Tid: FREDAG 25 FEBRUARI 2022 KL. 17:00

Plats: Kristinehovs Malmgård på Södermalm i Stockholm

Länk till Facebookevenemang nedan

Se även: Terapeut med annan grundutbildning blir den nya radiopsykologen

Kvacksalveri på universitetet av jobbcoacher

Debattartikel: ”Pseudovetenskap frodas i vården och på universiteten”

Många resultat från psykologiexperiment stämmer inte

Fler psykoterapeuter kan stävja psykisk ohälsa

Läs mer om utbildningen till psykoterapeut.

KBT Sverige har fått en ny facebooksida!

På instagram hittar du oss här: https://www.instagram.com/kbtsverige/

Se även: Debattartikel: Det är dags att rätten till psykoterapi får samma ställning som rätten till den somatiska vården

Varför satsar man inte på psykoterapi i Sverige?

SKL sänker ersättningen för digitala vårdgivare – Branschen skakas om

Ur egen ficka: en studie av en patientgrupp som söker och själva

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

Tillgången till psykoterapeuter är för liten, det kan vara en orsak till ökad förskrivning av antidepressiva

Om när KBT uteslöts från psykoterapiföreningen

Hur kan man respondera på Coronakrisen genom att använda principer från acceptance and commitment therapy (ACT)?

Allt fler unga mår dåligt – skolor har svårt att hitta psykologer. Har någon skola psykoterapeuter?

Hur kommer det sig att man inte kräver psykoterapeut-kompetens när man ser till de små barnen och deras föräldrar?

Debattartikel: ”Fler psykoterapeuter kan stävja psykisk ohälsa”

Ersättningen till psykoterapeuter sänks: ”Katastrof”

Socialstyrelsens utredare missar psykoterapeuterna?

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?

Debattartikel: Psykoterapi får aldrig vara en plånboksfråga

Psykoterapeututbildningar

Till facebookevenemanget här

Besväras du av minnesbilder från COVID-19 pandemin?

Många som arbetar under COVID-19 har återkommande minnesbilder av händelser på arbetet. Det kan vara minnesbilder av en traumatisk händelse. Men det kan också vara någonting ganska neutralt – som t.ex. en tom säng, ett ansikte eller ett par händer. Dessa återkommande minnesbilder kan göra det svårt att slappna av, och de kan också påverka en i mötet med andra patienter där man påminns om dessa minnen.

FB_IMG_1595511593949

Du som känner igen dig i att du har sådana minnesbilder kan vara med i en forskningsstudie av en forskargrupp på Karolinska Institutet där en metod för att minska förekomsten av återkommande minnesbilder utvärderas. Tidigare forskning har visat lovande initiala resultat, till exempel för patienter i akutsjukvård.

Syftet med studien är att undersöka om en enkel kognitiv uppgift kan förebygga och minska påträngande minnesbilder. Forskargruppen hoppas att studien kan bidra till utvecklingen av nya behandlingsmetoder för personer som varit med om traumatiska händelser, till exempel de som varit med om traumatiska händelser under COVID-19.

Du kan delta i studien om du:
*Är 18 år eller äldre

*Har haft klinisk tjänstgöring under COVID- 19 pandemin på vårdinrättning på sjukhuset (t.ex IVA, intermediärvård, vårdavdelning, ambulans). (Detta omfattar personal som arbetat för sjukhuset under denna tidsperiod och har haft patientkontakt)

*Har varit med om minst en traumatisk händelse i samband med ditt kliniska arbete som sjukvårdspersonal under COVID-19.
(Exempel på sådana händelser kan vara ett traumatiskt eller tragiskt dödsfall för en patient; hot eller våld mot sjukvårdspersonal; situationer där vården av en patient misslyckades eller inte fungerade som planerat; händelser som innebar förhöjd risk för COVID-19 smitta; bevittna händelser som omgärdar en kollega som blivit sjuk eller avlidit av COVID-19.)

*Denna händelse/dessa händelser på arbetet innebar faktiskt eller risk för död, allvarlig skada eller sexuellt våld för dig eller för någon annan (till exempel traumatiskt eller tragiskt dödsfall för en patient)

*Den traumatiska händelsen/händelserna har skett under tiden sedan COVID-19 pandemin startade

*Minns den traumatiska händelsen/händelserna

*Upplever besvärande påträngande minnen (av en traumatisk händelse i samband med ditt arbete som klinisk sjukvårdspersonal under COVID-19)

*Har upplevt minst två sådana påträngande minnen av en arbetsrelaterad traumatisk händelse under veckan innan tillfället för inklusion/exklusion

*Kan och vill kort benämna eller kortfattat skriva ner dessa påträngande minnen (utan att gå in på dem i någon detalj)

*Kan läsa och prata svenska flytande
*Är alert och orienterad
*Har tillgång till en internetansluten smartphone
*Klarar av rent fysiskt att använda din smartphone
*Vill och kan ge ditt informerade samtycke till deltagande och slutföra studieproceduren *Vill och kan genomföra uppföljningarna och kontaktas under det att studien pågår

Du kan inte delta i studien om du hade:

*Medvetandeförlust > 5 minuter i samband med den traumatiska händelsen

*Pågående intoxikation under den traumatiska händelsen eller i samband med att du anmäler ditt deltagande

Studiens titel: ”Enkel Kognitiv Uppgift efter Trauma under COVID-19 – sjukvårdspersonal ’EKUT-P’ – en randomiserad kontrollerad studie”

Skicka ett mail till ekut@cns.ki.se där du anger ditt telefonnummer, därefter blir du kontaktad och ni går igenom ett par korta frågor för att bedöma om du kan vara med i studien.

Följ KBT Sverige på Facebook

Se även: Tetris minskar risken för flashbacks och utvecklande av PTSD?

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Händelsen i Stockholm kan ge långvariga och allvarliga stressreaktioner

Hanterande av flashbacks med hjälp av smartphone – Nytt forskningsprojekt.

Vad är COPE?

Datorspelsberoende betecknas nu som en psykisk sjukdom

Vad är Piagets teori om barns utvecklingsfaser?

Läckt intervju med en klinisk RFT-forskare

Följ KBT Sverige på instagram

Kroppen håller räkningen: hjärna, sinne och kropp vid läkning efter psykiskt trauma

Traumaexperten Bessel Van der Kolk har arbetat med traumapatienter i över trettio år. I den nyutkomna svenska översättningen, boken Kroppen håller räkningen (The Body Keeps the Score) tittar han på traumatisering och posttraumatisk stress ur ett bredare perspektiv och avslöjar att traumatiska upplevelser faktiskt orsakar fysiska förändringar i våra hjärnor – särskilt i de delar av hjärnan som har hand om njutning, anknytning, kontroll och tillit.

I Kroppen håller räkningen diskuteras effekterna av bland annat neuroplasticitetsterapi, mindfulness och yoga när det gäller att hantera trauma.

Kroppen håller räkningen (The Body Keeps the Score) har legat tre år på New York Times bästsäljarlista och sålt över fyra miljoner exemplar.

  • Originaltitel: The body keeps the score
  • Författare: Bessel Van der Kolk
  • Formgivare: Daniel Åberg
  • Format: Flexband
  • Upplaga: 1
  • ISBN: 9789198624618
  • Språk: Svenska
  • Antal sidor: 439
  • Utgivningsdatum: 2021-08-03
  • Översättare: Solveig Halvorsen
  • Förlag: Akademius

Se även: Hur du kan hantera Coronapandemin med hjälp av tekniker från ACT (Acceptance and commitment therapy).

Självomhändertagande för personal inom hälso- och sjukvård, funktionshinder samt äldreomsorg under coronakrisen

Psykoterapi på film och tv.

Filmer med skildringar av psykisk ohälsa

Dokumentärer och informationsfilmer om psykisk ohälsa

Inspelning: följ terapiprocessen när Jaime går i CPT

Film: Översätta problem till längtan och mål som samtalsledare

Animerad film, möt corona med hjälp av ACT

Film: Konsten att komma ihåg

Film: Fyra minuters yoga för stela/gamla psykoterapeuter

Film: Att utgå ifrån sig själv och nå fram med sin kommunikation

After Neverland – intervju med männen, andra som varit med om sexuella övergrepp som barn och mannen bakom filmen

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom publicerades första gången 2010, och en stor revidering gjordes 2017. Under 2020 har Socialstyrelsen gjort en mindre översyn.

De har bland annat lagt till en rekommendation om det nya läkemedlet esketamin, och två rekommendationer om återfallsförebyggande behandling. De har också avrått från att använda metoden Brief child and family phone interview (BCFPI).

Socialstyrelsens typer av rekommendationer: Socialstyrelsen rekommenderar hälso- och sjukvården att erbjuda vissa åtgärder till patienter med vissa hälsotillstånd. De ger tre typer av rekommendationer: rekommendationer med prioritet 1– 10, rekommendationen FoU och rekommendationen icke-göra.

För att kunna ge rekommendationer om vilka åtgärder som är mest angelägna, rangordnar Socialstyrelsen åtgärder för olika hälsotillstånd. Rangordningen baseras på en samlad bedömning av

  • hälsotillståndetssvårighetsgrad
  • åtgärdens effekt
  • kostnadseffektivitet
Effektivt omhändertagande (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 1, 3 och 5)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda hög tillgänglighet till en primär bedömning av vårdbehov till personer med symtom på depression eller ångestsyndrom
    (prioritet 1)
  • erbjuda en aktiv uppföljning med en planerad förnyad kontakt till personer med depression eller ångestsyndrom, eller med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).
  • Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda föräldraversionen av Brief child and family phone interview (BCFPI) till barn och ungdomar med misstänkt depression eller ångestsyndrom, för att upptäcka personer som behöver utredas vidare (icke-göra).

För effektivt omhändertagande vid depression och ångestsyndrom finns även rekommendationer om följande åtgärder:

  • samordnat och strukturerat omhändertagande med vårdsamordnare (id- nr 8)
  • identifiera depression med EPDS (id-nr 15:1a)
  • förebyggande psykosocial eller psykologisk behandling (id-nr 15:2)
  • förstärkta och individualiserade hembesök (id-nr 15:3)
  • screening för depression eller ångestsyndrom (id-nr 16).
Diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos vuxna (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 2a och 2b)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda SCID-I eller MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i den specialiserade vården till vuxna med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i primärvården till vuxna med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 4).

För diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos barn och ungdomar finns rekommendationer om följande åtgärder:

  • K-SADS-PL eller MINI-KID som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i specialiserad vård (id-nr 2c)
  • MINI-KID som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i primärvård (id-nr 2d)
  • diagnostik i strukturerad form och immunologisk provtagning (id-nr 14).
  • Undersökning av samsjuklighet med kroppslig sjukdom
    (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 4)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda en somatisk anamnes och undersökning samt en relevant utredning utifrån eventuella ytterligare behov av vård till personer med depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).

Bedömning av suicidrisk hos ungdomar och vuxna (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 10a, 10b, 10c och 10d)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda en strukturerad klinisk bedömning av suicidrisken hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).

Hälso- och sjukvården kan

• bedöma suicidrisken med instrument som ett komplement till den kliniska bedömningen hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (prioritet 6).

Hälso- och sjukvården bör inte

  • bedöma suicidrisken med enbart instrument hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (icke-göra)
  • bedöma suicidrisken med instrumentet Sad persons scale som ett komplement till den kliniska bedömningen hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (icke-göra).
Behandling vid lindrig till medelsvår egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 62, 68, 69, 70 och 73)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
  • erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda fysisk aktivitet till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 6)
  • erbjuda korttids-PDT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 7).
Behandling vid medelsvår till svår egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 78, 79, 80, 81 och 85)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda ECT till vuxna med svår egentlig depression (prioritet 1)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med
  • svår egentlig depression (prioritet 1)
  • erbjuda behandling med litium som tillägg till antidepressiva
  • läkemedel till vuxna med behandlingsresistent svår egentlig
  • depression (prioritet 2).
  • erbjuda behandling med rTMS till vuxna med medelsvår till svår
  • egentlig depression (prioritet 3).
  • Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall

• erbjuda behandling med esketamin som tillägg till andra antidepressiva läkemedel till vuxna med behandlingsresistent medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 10).

Återfallsförebyggande behandling vid egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 86 och 88)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna som efter recidiverande episoder av egentlig depression uppnått remission (prioritet 1)
  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med KBT eller mindfulnessbaserad kognitiv terapi till vuxna som efter recidiverande episoder av egentlig depression uppnått remission (prioritet 3).
Psykopedagogisk behandling vid depression hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 17)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på depression till barn och ungdomar med depression (prioritet 2).

Behandling vid lindrig till svår egentlig depression hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 19, 20 och 27a)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparatet fluoxetin) till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda IPT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår depression (prioritet 5).

För behandling vid lindrig till svår egentlig depression hos barn och ungdomar finns även rekommendationer om följande åtgärder:

• mindfulnessbaserad stressreduktion som tillägg till annan behandling (id- nr 18)

  • korttids-PDT(id-nr21)
  • systemiskfamiljeterapi(id-nr22)
  • anknytningsbaserad familjeterapi (id-nr 23)
  • antidepressiva läkemedel (SSRI- eller SNRI-preparat) (id-nr 24)
  • antidepressiva läkemedel (SSRI-preparaten sertralin eller escitalopram)
  • (id-nr 27b)
  • paroxetin (id-nr 27c)
  • antidepressiva läkemedel (mestadels SSRI-preparat) och KBT som
  • kombinationsbehandling (id-nr 29)
  • KBT som tillägg till antidepressiva läkemedel(id-nr30).

Behandling med ECT vid svår egentlig depression hos ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 31)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda ECT till ungdomar efter pubertetsdebut med svår depression och psykotiska symtom, katatoni eller behandlingsresistens (prioritet 1).

Återfallsförebyggande behandling för barn och ungdomar med egentlig depression i remission (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 28a och b)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression i remission (prioritet 5)
  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med KBT som tillägg till antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression i remission (prioritet 5).
Behandling vid generaliserat ångestsyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 95 och 98)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda KBT till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 5).

Behandling vid paniksyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 105 och 108)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda KBT till vuxna med paniksyndrom (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med paniksyndrom (prioritet 5).

Behandling vid tvångssyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 122 och 125)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT med exponering och responsprevention till vuxna med tvångssyndrom (prioritet 1)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med tvångssyndrom (prioritet 2).
Behandling vid social fobi (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 114 och 118)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda KBT till vuxna med social fobi (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med social fobi (prioritet 5).

Behandling vid posttraumatiskt stressyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 129, 130 och 133)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 5)
  • erbjuda behandling med EMDR till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 7).
Behandling med lugnande läkemedel vid ångestsyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 99, 109, 120 och 137)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda bensodiazepiner till vuxna med generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, social fobi, akut stressyndrom eller posttraumatiskt stressyndrom (icke-göra).

Skärmavbild 2020-12-12 kl. 21.32.54
Psykopedagogisk behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 32)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på ångestsyndrom till barn och ungdomar med ångestsyndrom (prioritet 3).

Behandling vid generaliserat ångestsyndrom, separationsångest och social fobi hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 34, 36 och 37)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda kombinationsbehandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparatet sertralin) och KBT till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 2)
  • erbjuda KBT till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 3)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI- eller SNRI-preparat) till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 3).
Behandling vid tvångssyndrom hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 48 och 50)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda KBT med exponering och responsprevention till barn och ungdomar med tvångssyndrom (prioritet 1)

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) till barn och ungdomar med medelsvårt till svårt tvångssyndrom (prioritet 4).

Behandling vid posttraumatiskt stressyndrom hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 39, 42 och 44)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för forskning och utveckling

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (FoU).

Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda behandling med alfa-adrenerga agonister till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (icke-göra).

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats: Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom.

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020 Sammanfattning uppdateringar

Vägen till de nya riktlinjerna har varit lång och brokig. En mängd debattartiklar har publicerats och åsikter åt olika håll har framförts. Läs mer om det under nedanstående länkar:

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

”Socialstyrelsens nya riktlinjer är ett haveri” – ett nytt debattinlägg gällande socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest

”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”

Följ KBT Sverige på instagram

Till Debattartikeln i Dagens Nyheter 171213: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/

Vad är Cognitive Process therapy?

CPT, Cognitive Processing Therapy (Kognitiv processterapi), är en KBT-metod som har visat goda resultat för behandling av trauma.

20200119_175735

CPT utvecklades i slutet av 1980-talet. Manualen finns översatt till sex olika språk och är relativt okänd i Sverige. I CPT hjälper man patienten att modifiera och utmana ohjälpsamma föreställningar.

CPT ges vanligen under tolv sessioner. I CPT ingår psykoedukation och förlängd exponering, om möjligt både i verkligheten och imaginärt, det vill säga föreställningsmässigt.

Lyssna på när Jaime Lowe går i CPT under två veckor.

Se även: Giancarlo Dimaggio om metakognitiv interpersonell terapi

Kan du begreppet?

Steven Hayes om ACT för OCD

Introduktion till Compassionfokuserad terapi (CFT)

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

David H. Barlow om evidensbaserade behandlingar, common factors och ny forskning

Inspelning: följ terapiprocessen när Jaime går i CPT

CPT manualen finns översatt till sex olika språk men metoden är relativt okänd i Sverige.

Screenshot_20191103-085343_Chrome

I en serie inspelningar får vi här följa Jaime Lowe när hon går i kognitiv processterapi under två veckor för att bearbeta trauma.

Från 23 augusti 2019

Se nedan.

Se även: vad är Cognitive Process therapy?

Alternativa terapiformer

Giancarlo Dimaggio om metakognitiv interpersonell terapi

Kan du begreppet?

Filmatiserad föreläsning om hur känslor uppstår

Forskningsprojekt om hästunderstödd KBT

Steven Hayes om ACT för OCD

Introduktion till Compassionfokuserad terapi (CFT)

Dagboken – ett kraftfullt verktyg i terapi

Följ KBT Sverige på Facebook

Följ KBT Sverige på instagram:

Lyssna här på ”Ten Sessions” på This American life.

Psykoterapeutisk, psykosocial och annan icke-farmakologisk behandling av PTSD

Baserat på likartade effekter över flera utfallsmått, lång uppföljningstid och det hälsoekonomiska underlaget

20200119_175735

rekommenderar NICE [1] ett fåtal insatser trots det osäkra evidensläget skriver SBU i sin sammanfattning och sina kommentarer av en systematisk översikt från NICE som utvärderar psykologiska, psykosociala och andra icke-farmakologiska insatser för behandling av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos vuxna. [2]

De insatser som hade statistiskt säkerställd effekt på PTSD-diagnos eller PTSD-symtom jämfört med kontrollbehandlingar var: kognitiv beteendeterapi (KBT) med traumafokus, eye movement desensitisation and reprocessing (EMDR), självhjälp med stöd (här ingår internetbaserad KBT), KBT utan traumafokus, counselling och självhjälp utan stöd.

Det var ingen skillnad mellan meditation eller MBSR och väntelista, sedvanlig vård eller uppmärksamhetsplacebo för PTSD-symtom (självskattade och klinikerskattade) mätt en till fyra månader efter insatsen.

Traumafokuserad KBT är ett paraplybegrepp och de specifika insatserna som NICE pekar på ska vara ett förstahandsalternativ vid behandling är cognitive processing therapy, kognitiv terapi för PTSD, narrative exposure therapy (NET) och prolonged exposure therapy. NICE:s kommitté anser också att EMDR och tramafokuserad internetbaserad KBT med stöd kan övervägas som behandling för PTSD.

Kommittén rekommenderar [1] att KBT-interventioner fokuserade på specifika symtom, som sömnsvårigheter eller ilska, ska övervägas för vuxna med en PTSD-diagnos eller med kliniskt viktiga symtom på PTSD mer tre månader efter en traumatisk händelse, men bara om personen inte vill få traumafokuserad behandling eller har kvarvarande symtom efter en traumafokuserad insats.

Som psykoterapeutisk behandling för vuxna med PTSD rekommenderar Socialstyrelsen i sina nationella riktlinjer från 2017 i första hand KBT med traumafokus (prio 3) och i andra hand EMDR (prio 7). Läkemedelsbehandling med SSRI har prio 5.

SBU anser att framtida forskning bör fokusera på behandling av komplex PTSD, specifika subgrupper av patienter med PTSD och att undersöka enskilda symtom i samband med PTSD samt kvarvarande symtom efter PTSD-behandling. [2]

❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Många behandlingsinsatser för PTSD hos barn och unga har ingen mätbar effekt

COPE har god effekt på både alkoholkonsumtion och PTSD-symtom

Det är mycket vanligt att personer som får EIPS-diagnos har varit med om barndomstrauman

Gratis utbildning i att möta barn och unga med trauma

Skrivterapi är effektivt vid PTSD

KBT-metoder som är traumafokuserade kan minska PTSD hos barn och unga

Läkemedelsbehandling av barn och unga kan leda till att de inte får tillgång till bevisat effektiv psykoterapeutisk behandling

Vad är cognitive processing therapy?

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Följ KBT Sverige på instagram:

View this post on Instagram

Det är viktigt att identifiera vilken kategori av grundantaganden patienten har för att lättare planera korrekt och effektiv behandling. Från boken "Kognitiv terapi för mer komplexa problem : när vanliga metoder inte fungerar" av Judith S Beck. För det händer att både terapeut och patient ger upp, vilket leder till frustration och besvikelse, tar tid och kostar pengar. Judith Beck, amerikansk doktor i psykologi och psykiatri, har arbetat med dessa professionella svårigheter. I denna bok omformulerar hon svårigheterna till identifierbara, välkända problem. Hon beskriver hur terapeuten kan klassificera problemen och därefter utforma relevanta strategier och tekniker för att lösa dem. Beck poängterar dessutom att varje problem är unikt och att terapeuten måste anpassa sina strategier därefter. Patienter med diagnosen personlighetsstörning i tillägg till depression, ångeststörning eller paniksyndrom är några som kan bli hjälpta med Becks metod, som för den kognitiva terapins möjligheter framåt. #judithbeck #grundantaganden #kognitivterapi #kbtkomplexaproblem #psykoterapibok #kbtbok #kbtsverige #psykoterapeutersverige #kbt #kognitivbeteendeterapi #psykoterapi #terapi #psykoterapeutiskbehandling #kbtstockholm #psykologiskbehandling

A post shared by KBT Sverige (@kbtsverige) on

[1] Kommenterad rapport
National Institute for Health and Care Excellence (NICE). Post-traumatic stress disorder: [D] Evidence reviews for psychological, psychosocial and other non-pharmacological interventions for the treatment of PTSD in adults. NICE guideline NG116 Evidence reviews.

[2]

COPE har god effekt på både alkoholkonsumtion och PTSD-symtom

Flera amerikanska studier och en stor australisk studie har visat på goda resultat för en metod för att behandla både ptsd och alkoholberoende samtidigt, med samma behandlare.

Screenshot_20191103-085257_Chrome

Behandlingsmetoden, som kal­las COPE (concurrent treatment of ptsd and substance use disorders using prolonged exposure) har använts i en pilotstudie på EWA-mottagningen [1] som är en del av beroendecentrum i Stockholm. De fick väldigt god effekt både på alkoholkonsumtionen och PTSD-symtomen rapporterar DN. [2]

DN har träffat Anna som under tolv veckors tid fick behandling en gång i veckan. Vid varje tillfälle ägnas ungefär 1,5 timme åt hennes posttraumatiska stressyndrom och 30 minuter åt hennes beroendeproblematik. Överlag är Anna nöjd med behandlingen, men hon saknade lite mer bearbetning på djupet. Hennes senaste trauma blev bearbetat men inte hennes tidigare. Anna är också nykter sedan i januari.

I en pågående studie slumpas deltagarna till två grupper, där en får behandling för båda tillstånden samtidigt, så kallad integrerad behandling, som bland annat består av traumafokuserad KBT och återfallsprevention för beroendesjukdomen, samt psykoedukation om sjukdomarna och om hur de påverkar varandra.

Kontrollgruppen får behandling enligt Social­styrelsens riktlinjer: KBT för alkoholberoende och återfallsprevention.

Behandlingen sker i grupp en gång i veckan vid tolv tillfällen.

För att kunna delta i studien ska man vara kvinna, över 18 år, ha ett alkoholberoende och ha PTSD.

Se även: Vad är COPE?

Det är mycket vanligt att personer som får EIPS-diagnos har varit med om barndomstrauman

Psykoterapeutisk, psykosocial och annan icke-farmakologisk behandling av PTSD

Spelberoende klassificeras nu som missbruksdiagnos

Gratis utbildning i att möta barn och unga med trauma

Gina Dirawi drabbades av PTSD

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

Traumatiserade äldre löper risk att feldiagnostiseras

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

[1] EWA-mottagningen

[2] DN 191128: ”Psykisk stress ökar risken för återfall vid beroende”