Socialstyrelsen har gjort en mindre översyn av de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom 2020.
Detta för att säkerställa att de är aktuella och bygger på bästa tillgängliga kunskap. De har bland annat lagt till en rekommendation om det nya antidepressiva läkemedlet esketamin, och två rekommendationer om återfallsförebyggande behandling. De har också avrått från att intervjua föräldrar med metoden Brief child and family phone interview (BCFPI). Huvudrapporten och alla bilagor har uppdaterats. Här sammanfattas de viktigaste uppdateringarna.
Esketamin är ett antidepressivt läkemedel med en ny verknings- mekanism. Socialstyrelsen rekommenderar bara esketamin i undantagsfall, och då som tillägg till andra antidepressiva läkemedel, för vuxna med svårbehandlad (behandlingsresistent) medelsvår till svår depression. Läkemedlet har troligen endast en liten effekt, och dessutom vissa biverkningar. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska övervaka patienterna varje gång de tar läkemedlet, eftersom det finns risk för bland annat högt blodtryck. Personalen ska också vara uppmärksam på risk för läkemedelsberoende.
Vi har tidigare skrivit om kritik mot esketamin: Kritik mot ny antidepressiv spray – ”sex personer dog”
Brief child and family phone interview (BCFPI) är en telefon- baserad intervjumetod. Vårdnadshavare till barn och ungdomar med misstänkt depression eller ångestsyndrom får svara på frågor om psykiatriska symtom hos sitt barn. Det finns dock en stor risk att missa många barn och ungdomar med depression eller ångestsyndrom, om man använder BCFPI. Socialstyrelsen avråder därför från metoden.
Barn och ungdomar kan få förebyggande behandling mot nya svåra depressioner
Det är vanligt att barn och ungdomar får återfall efter att de återhämtat sig från en depression (uppnått remission). För att förebygga återfall kan hälso- och sjukvården erbjuda antidepressiva läkemedel till patienter som har haft en medelsvår till svår depression, upp till cirka ett år efter återhämtningen. Eventuellt kan patienterna samtidigt behandlas med kognitiv beteendeterapi (KBT). Den förebyggande behandlingen har möjligen en måttlig effekt på risken för återfall.
De nationella riktlinjerna är ett stöd för prioriteringar
De nationella riktlinjerna ska främja en god och jämlik vård vid depression och ångestsyndrom, och är baserade på bästa tillgängliga kunskap. De hjälper dig som fattar beslut att välja och erbjuda den vård som ger störst nytta för patienten i relation till kostnaden. Vissa behandlingar bör införas eller få ökade resurser, medan andra bör minska eller avvecklas. Riktlinjerna ger därmed stöd för prioriteringar – de ska bidra till att resurser används effektivt och fördelas efter behov. Det handlar om prioriteringar på flera beslutsnivåer, och socialstyrelsen vänder sig därför främst till politiker, chefstjänstemän, verksamhetschefer och övriga beslutsfattare med ansvar för vården vid depression och ångestsyndrom.
”Även du som behandlar patienter kan ha stöd av riktlinjerna när du väljer metod i en aktuell behandlingssituation. Rekommendationerna gäller dock på gruppnivå, så du behöver ta hänsyn till de särskilda förutsättningarna och önskemålen i varje patientmöte.”
Socialstyrelsen utvärderar vården vid depression och ångestsyndrom
Socialstyrelsen utvärderar vården vid depression och ångestsyndrom löpande, med utgångspunkt i de nationella riktlinjerna. Den senaste utvärderingen från 2019 visar att allt fler har fått psykiatrisk vård för depression och ångestsyndrom de senaste 10 åren. Trots det växer köerna. Därför behöver regionerna bland annat fortsätta att bygga ut den så kallade första linjen, psykiatrisk primärvård för barn och ungdomar med symtom på psykisk sjukdom. En snabb och korrekt diagnos är nödvändig för en god vård, och den diagnostiska processen behöver förbättras avslutar Socialstyrelsen sin sammanfattning.
Läs mer på Socialstyrelsens webbplats: Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom.
💗 Följ KBT Sverige på Facebook
Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.
Här hittar du de nya uppdaterade riktlinjerna för 2020.
Förslag till nya riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd
Vad är de nationella vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa?
Vägen till de nya riktlinjerna har varit lång och brokig. En mängd debattartiklar har publicerats och åsikter åt olika håll har framförts. Läs mer om det under nedanstående länkar:
”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”
Följ KBT Sverige på instagram
Till Debattartikeln i Dagens Nyheter 171213: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/
KBT Sverige 