Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom publicerades första gången 2010, och en stor revidering gjordes 2017. Under 2020 har Socialstyrelsen gjort en mindre översyn.

De har bland annat lagt till en rekommendation om det nya läkemedlet esketamin, och två rekommendationer om återfallsförebyggande behandling. De har också avrått från att använda metoden Brief child and family phone interview (BCFPI).

Socialstyrelsens typer av rekommendationer: Socialstyrelsen rekommenderar hälso- och sjukvården att erbjuda vissa åtgärder till patienter med vissa hälsotillstånd. De ger tre typer av rekommendationer: rekommendationer med prioritet 1– 10, rekommendationen FoU och rekommendationen icke-göra.

För att kunna ge rekommendationer om vilka åtgärder som är mest angelägna, rangordnar Socialstyrelsen åtgärder för olika hälsotillstånd. Rangordningen baseras på en samlad bedömning av

• hälsotillståndetssvårighetsgrad
• åtgärdens effekt
• kostnadseffektivitet

Effektivt omhändertagande (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 1, 3 och 5)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda hög tillgänglighet till en primär bedömning av vårdbehov till personer med symtom på depression eller ångestsyndrom
  (prioritet 1)
• erbjuda en aktiv uppföljning med en planerad förnyad kontakt till personer med depression eller ångestsyndrom, eller med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).
• Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda föräldraversionen av Brief child and family phone interview (BCFPI) till barn och ungdomar med misstänkt depression eller ångestsyndrom, för att upptäcka personer som behöver utredas vidare (icke-göra).

För effektivt omhändertagande vid depression och ångestsyndrom finns även rekommendationer om följande åtgärder:

• samordnat och strukturerat omhändertagande med vårdsamordnare (id- nr 8)
• identifiera depression med EPDS (id-nr 15:1a)
• förebyggande psykosocial eller psykologisk behandling (id-nr 15:2)
• förstärkta och individualiserade hembesök (id-nr 15:3)
• screening för depression eller ångestsyndrom (id-nr 16).

Diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos vuxna (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 2a och 2b)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda SCID-I eller MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i den specialiserade vården till vuxna med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i primärvården till vuxna med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 4).

För diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos barn och ungdomar finns rekommendationer om följande åtgärder:

• K-SADS-PL eller MINI-KID som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i specialiserad vård (id-nr 2c)
• MINI-KID som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i primärvård (id-nr 2d)
• diagnostik i strukturerad form och immunologisk provtagning (id-nr 14).

• Undersökning av samsjuklighet med kroppslig sjukdom
  (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 4)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda en somatisk anamnes och undersökning samt en relevant utredning utifrån eventuella ytterligare behov av vård till personer med depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).

Bedömning av suicidrisk hos ungdomar och vuxna (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 10a, 10b, 10c och 10d)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda en strukturerad klinisk bedömning av suicidrisken hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).

Hälso- och sjukvården kan

• bedöma suicidrisken med instrument som ett komplement till den kliniska bedömningen hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (prioritet 6).

Hälso- och sjukvården bör inte

• bedöma suicidrisken med enbart instrument hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (icke-göra)
• bedöma suicidrisken med instrumentet Sad persons scale som ett komplement till den kliniska bedömningen hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (icke-göra).

Behandling vid lindrig till medelsvår egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 62, 68, 69, 70 och 73)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda KBT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
• erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3)
• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda fysisk aktivitet till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 6)
• erbjuda korttids-PDT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 7).

Behandling vid medelsvår till svår egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 78, 79, 80, 81 och 85)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda ECT till vuxna med svår egentlig depression (prioritet 1)
• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med
• svår egentlig depression (prioritet 1)
• erbjuda behandling med litium som tillägg till antidepressiva
• läkemedel till vuxna med behandlingsresistent svår egentlig
• depression (prioritet 2).
• erbjuda behandling med rTMS till vuxna med medelsvår till svår
• egentlig depression (prioritet 3).
• Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall

• erbjuda behandling med esketamin som tillägg till andra antidepressiva läkemedel till vuxna med behandlingsresistent medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 10).

Återfallsförebyggande behandling vid egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 86 och 88)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna som efter recidiverande episoder av egentlig depression uppnått remission (prioritet 1)
• erbjuda återfallsförebyggande behandling med KBT eller mindfulnessbaserad kognitiv terapi till vuxna som efter recidiverande episoder av egentlig depression uppnått remission (prioritet 3).

Psykopedagogisk behandling vid depression hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 17)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på depression till barn och ungdomar med depression (prioritet 2).

Behandling vid lindrig till svår egentlig depression hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 19, 20 och 27a)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda KBT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparatet fluoxetin) till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda IPT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår depression (prioritet 5).

För behandling vid lindrig till svår egentlig depression hos barn och ungdomar finns även rekommendationer om följande åtgärder:

• mindfulnessbaserad stressreduktion som tillägg till annan behandling (id- nr 18)

• korttids-PDT(id-nr21)
• systemiskfamiljeterapi(id-nr22)
• anknytningsbaserad familjeterapi (id-nr 23)
• antidepressiva läkemedel (SSRI- eller SNRI-preparat) (id-nr 24)
• antidepressiva läkemedel (SSRI-preparaten sertralin eller escitalopram)
• (id-nr 27b)
• paroxetin (id-nr 27c)
• antidepressiva läkemedel (mestadels SSRI-preparat) och KBT som
• kombinationsbehandling (id-nr 29)
• KBT som tillägg till antidepressiva läkemedel(id-nr30).

Behandling med ECT vid svår egentlig depression hos ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 31)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda ECT till ungdomar efter pubertetsdebut med svår depression och psykotiska symtom, katatoni eller behandlingsresistens (prioritet 1).

Återfallsförebyggande behandling för barn och ungdomar med egentlig depression i remission (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 28a och b)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression i remission (prioritet 5)
• erbjuda återfallsförebyggande behandling med KBT som tillägg till antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression i remission (prioritet 5).

Behandling vid generaliserat ångestsyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 95 och 98)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda KBT till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 5).

Behandling vid paniksyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 105 och 108)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda KBT till vuxna med paniksyndrom (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med paniksyndrom (prioritet 5).

Behandling vid tvångssyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 122 och 125)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda KBT med exponering och responsprevention till vuxna med tvångssyndrom (prioritet 1)
• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med tvångssyndrom (prioritet 2).

Behandling vid social fobi (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 114 och 118)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda KBT till vuxna med social fobi (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med social fobi (prioritet 5).

Behandling vid posttraumatiskt stressyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 129, 130 och 133)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 5)
• erbjuda behandling med EMDR till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 7).

Behandling med lugnande läkemedel vid ångestsyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 99, 109, 120 och 137)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda bensodiazepiner till vuxna med generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, social fobi, akut stressyndrom eller posttraumatiskt stressyndrom (icke-göra).

Psykopedagogisk behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 32)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på ångestsyndrom till barn och ungdomar med ångestsyndrom (prioritet 3).

Behandling vid generaliserat ångestsyndrom, separationsångest och social fobi hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 34, 36 och 37)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda kombinationsbehandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparatet sertralin) och KBT till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 2)
• erbjuda KBT till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 3)
• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI- eller SNRI-preparat) till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 3).

Behandling vid tvångssyndrom hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 48 och 50)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda KBT med exponering och responsprevention till barn och ungdomar med tvångssyndrom (prioritet 1)

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) till barn och ungdomar med medelsvårt till svårt tvångssyndrom (prioritet 4).

Behandling vid posttraumatiskt stressyndrom hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 39, 42 och 44)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för forskning och utveckling

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (FoU).

Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda behandling med alfa-adrenerga agonister till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (icke-göra).

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats: Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom.

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020 Sammanfattning uppdateringar

Vägen till de nya riktlinjerna har varit lång och brokig. En mängd debattartiklar har publicerats och åsikter åt olika håll har framförts. Läs mer om det under nedanstående länkar:

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

”Socialstyrelsens nya riktlinjer är ett haveri” – ett nytt debattinlägg gällande socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest

”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”

Följ KBT Sverige på instagram

View this post on Instagram

A post shared by KBT Sverige (@kbtsverige)

Till Debattartikeln i Dagens Nyheter 171213: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020 Sammanfattning uppdateringar

Socialstyrelsen har gjort en mindre översyn av de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom 2020.

Detta för att säkerställa att de är aktuella och bygger på bästa tillgängliga kunskap. De har bland annat lagt till en rekommendation om det nya antidepressiva läkemedlet esketamin, och två rekommendationer om återfallsförebyggande behandling. De har också avrått från att intervjua föräldrar med metoden Brief child and family phone interview (BCFPI). Huvudrapporten och alla bilagor har uppdaterats. Här sammanfattas de viktigaste uppdateringarna.

Esketamin är ett antidepressivt läkemedel med en ny verknings- mekanism. Socialstyrelsen rekommenderar bara esketamin i undantagsfall, och då som tillägg till andra antidepressiva läkemedel, för vuxna med svårbehandlad (behandlingsresistent) medelsvår till svår depression. Läkemedlet har troligen endast en liten effekt, och dessutom vissa biverkningar. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska övervaka patienterna varje gång de tar läkemedlet, eftersom det finns risk för bland annat högt blodtryck. Personalen ska också vara uppmärksam på risk för läkemedelsberoende.

Vi har tidigare skrivit om kritik mot esketamin: Kritik mot ny antidepressiv spray – ”sex personer dog”

Brief child and family phone interview (BCFPI) är en telefon- baserad intervjumetod. Vårdnadshavare till barn och ungdomar med misstänkt depression eller ångestsyndrom får svara på frågor om psykiatriska symtom hos sitt barn. Det finns dock en stor risk att missa många barn och ungdomar med depression eller ångestsyndrom, om man använder BCFPI. Socialstyrelsen avråder därför från metoden.

Barn och ungdomar kan få förebyggande behandling mot nya svåra depressioner

Det är vanligt att barn och ungdomar får återfall efter att de återhämtat sig från en depression (uppnått remission). För att förebygga återfall kan hälso- och sjukvården erbjuda antidepressiva läkemedel till patienter som har haft en medelsvår till svår depression, upp till cirka ett år efter återhämtningen. Eventuellt kan patienterna samtidigt behandlas med kognitiv beteendeterapi (KBT). Den förebyggande behandlingen har möjligen en måttlig effekt på risken för återfall.

De nationella riktlinjerna är ett stöd för prioriteringar

De nationella riktlinjerna ska främja en god och jämlik vård vid depression och ångestsyndrom, och är baserade på bästa tillgängliga kunskap. De hjälper dig som fattar beslut att välja och erbjuda den vård som ger störst nytta för patienten i relation till kostnaden. Vissa behandlingar bör införas eller få ökade resurser, medan andra bör minska eller avvecklas. Riktlinjerna ger därmed stöd för prioriteringar – de ska bidra till att resurser används effektivt och fördelas efter behov. Det handlar om prioriteringar på flera beslutsnivåer, och socialstyrelsen vänder sig därför främst till politiker, chefstjänstemän, verksamhetschefer och övriga beslutsfattare med ansvar för vården vid depression och ångestsyndrom.

”Även du som behandlar patienter kan ha stöd av riktlinjerna när du väljer metod i en aktuell behandlingssituation. Rekommendationerna gäller dock på gruppnivå, så du behöver ta hänsyn till de särskilda förutsättningarna och önskemålen i varje patientmöte.”

Socialstyrelsen utvärderar vården vid depression och ångestsyndrom

Socialstyrelsen utvärderar vården vid depression och ångestsyndrom löpande, med utgångspunkt i de nationella riktlinjerna. Den senaste utvärderingen från 2019 visar att allt fler har fått psykiatrisk vård för depression och ångestsyndrom de senaste 10 åren. Trots det växer köerna. Därför behöver regionerna bland annat fortsätta att bygga ut den så kallade första linjen, psykiatrisk primärvård för barn och ungdomar med symtom på psykisk sjukdom. En snabb och korrekt diagnos är nödvändig för en god vård, och den diagnostiska processen behöver förbättras avslutar Socialstyrelsen sin sammanfattning.

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats: Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom.

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.

Här hittar du de nya uppdaterade riktlinjerna för 2020.

Förslag till nya riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Vad är de nationella vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa?

Vägen till de nya riktlinjerna har varit lång och brokig. En mängd debattartiklar har publicerats och åsikter åt olika håll har framförts. Läs mer om det under nedanstående länkar:

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

”Socialstyrelsens nya riktlinjer är ett haveri” – ett nytt debattinlägg gällande socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest

”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”

Följ KBT Sverige på instagram

View this post on Instagram

Tidskompassen Genom att undersöka var du lägger ned din tid kan du få en bild av om du lägger ned den på sådant som är rätt för dig. Ur boken Tid att leva : ett tioveckors program för stresshantering med ACT och medveten närvaro av Fredrik Livheim, Daniel Ek och Björn Hedensjö  "Tid att leva hjälper dig som har problem med stress att återta kontrollen över ditt liv. Du kommer att få hjälp med att hantera den ofrånkomliga stressen som är en del av livet och att förändra den stress som är möjlig att göra någonting åt. Boken är upplagd som ett program som du kan följa vecka för vecka och som ger ökad förståelse om vad stress är och hur man kan hantera den." #tidattleva #stresshantering #psykoterapibok #act #acceptanceandcommitmenttherapy #actsverige #behålllugnet #keepcalm #kbtsverige #psykoterapeutersverige #kbt #kognitivbeteendeterapi #psykoterapi #psykoterapeutiskbehandling #kbtstockholm #psykologiskbehandling

A post shared by KBT Sverige (@kbtsverige) on Jul 11, 2020 at 3:16am PDT

Till Debattartikeln i Dagens Nyheter 171213: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/

Uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Idag publiceras de uppdaterade nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom.

Det finns flera rekommendationer för behandling av barn och unga. Framför allt lyfts behovet av att öka tillgängligheten till olika typer av psykologisk behandling.

I Socialstyrelsens uppdaterade rekommendationer föreslår socialstyrelsens projektgrupp ett antal åtgärder.

• Vården bör snabbt kunna erbjuda en första bedömning av de som söker hjälp så att en effektiv behandling kan sättas in så tidigt som möjligt. Annars kan risken för långvarig sjukdom öka vilket på sikt också betydligt ökar självmordsrisken.
• Tillgången till manualbaserad psykologisk behandling, som kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell terapi (IPT) och psykodynamisk korttidsterapi (PDT) bör bli bättre. I vissa fall, beroende på tillståndets allvarlighetsgrad, rekommenderas även psykologisk behandling i kombination med läkemedel och fysisk aktivitet.
• Varje vårdcentral bör kunna erbjuda manualbaserad psykopedagogisk behandling (PPB). Det innebär att den som drabbats, men även föräldrar och familjen, får hjälp med strukturerade och problemlösande metoder så att barnet eller ungdomen blir mer aktivt, vågar utmana sig själv och hittar goda rutiner för mat och sömn, en hjälp till självhjälp.
• Negativ stress vid en jobbig skol- eller livs­situation behöver identifieras tidigt och åtgärdas då den kan leda till oro, ångest, nedstämdhet och på sikt till en depression. Detta är en viktig uppgift i den första kontakten med vården som kan vara elevhälsan eller ungdomsmottagningen men också vårdcentralen.
• En planerad förnyad kontakt och strukturerad uppföljning behöver erbjudas. Den i dag rådande bristen på tillgänglighet gör det svårare att kunna erbjuda en god och kontinuerlig uppföljning både inom primärvård och barnpsykiatrisk vård.

Ovanstående presenteras i en debattartikel i Dagens Nyheter 171213

På uppdrag av Socialstyrelsen har en internationell jämförelse

genomförts under våren 2017. Syftet har varit att jämföra ett

antal länders riktlinjer samt undersöka om de skillnader som finns är

motiverade eller inte. Jämförelsen gäller specifikt psykologisk behandling,

fysisk aktivitet samt kombinationsbehandling med psykologisk

behandling och antidepressiva läkemedel vid depression. De

länder som förutom Sverige ingår i jämförelsen är Norge, Finland,

Danmark, England, Skottland, Tyskland, Nederländerna och Kanada.

MINI och SCID-I rekommenderas

Dessa riktlinjer ger rekommendationer om de diagnostiska intervjuerna

MINI (Mini International Neuropsychiatric Interview) och

SCID-I (Clinical Interview for DSM-IV Axis I Disorders, Clinical

Version) som stöd i den diagnostiska processen, som komplement till den kliniska

bedömningen vid diagnostik i den specialiserade vården till

vuxna personer med misstänkt depression eller ångestsyndrom.

MINI är en kortfattad strukturerad diagnostisk intervju som är

utvecklad för att kunna kartlägga olika psykiska sjukdomar och kan

användas som ett stöd i diagnostiseringen vid depression och ångestsyndrom.

SCID-I är en semistrukturerad intervju som används som underlag

för att diagnostisera personer med psykiska sjukdomar. Syftet är att

utgöra ett stöd vid den diagnostiska intervjun för att samla in relevant

information för en klinisk bedömning. SCID-I används i första hand

inom specialiserad psykiatri. Frågorna är strukturerade och riktade,

och frågorna åtföljs även av mer öppna frågor för att verifiera diagnoskriterierna.

Allt ska inte användas på rutin

Vissa av de åtgärder som finns med i riktlinjerna har fått rekommendationen FoU, dessa ska enligt riktlinjerna inte användas som rutin med hänsyn till att kunskapsläget är ofullständigt.

Uppdatering 2020: Uppdaterade Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

Nedan följer några av de nya rekommendationerna, (KBT-rekommendationer är fetmarkerade)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda KBT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig

depression (prioritet 2)

• erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression

(prioritet 3)

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda fysisk aktivitet till vuxna med lindrig till medelsvår

egentlig depression (prioritet 6)

• erbjuda korttids-PDT till vuxna med lindrig till medelsvår

egentlig depression (prioritet 7)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda KBT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår

egentlig depression (prioritet 2)

• erbjuda behandling med fluoxetin till barn och ungdomar med

medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda IPT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår

depression (prioritet 5).

 

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda KBT till vuxna med generaliserat ångestsyndrom

(prioritet 5).

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda KBT till vuxna personer med paniksyndrom

(prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med paniksyndrom (prioritet 5).

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda KBT med exponering och responsprevention till vuxna

med tvångssyndrom (prioritet 1)

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med tvångssyndrom (prioritet 2).

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda KBT till vuxna med social fobi (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med social fobi (prioritet 5).

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till vuxna med

posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 5)

• erbjuda behandling med EMDR till vuxna med posttraumatiskt

stressyndrom (prioritet 7).

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.

De nya riktlinjerna återfinns här: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-12-4/Sidor/default.aspx

Vägen till de nya riktlinjerna har varit lång och brokig. En mängd debattartiklar har publicerats och åsikter åt olika håll har framförts. Läs mer om det under nedanstående länkar:

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

”Socialstyrelsens nya riktlinjer är ett haveri” – ett nytt debattinlägg gällande socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest

”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”

Följ KBT Sverige på instagram

View this post on Instagram

Tidskompassen Genom att undersöka var du lägger ned din tid kan du få en bild av om du lägger ned den på sådant som är rätt för dig. Ur boken Tid att leva : ett tioveckors program för stresshantering med ACT och medveten närvaro av Fredrik Livheim, Daniel Ek och Björn Hedensjö  "Tid att leva hjälper dig som har problem med stress att återta kontrollen över ditt liv. Du kommer att få hjälp med att hantera den ofrånkomliga stressen som är en del av livet och att förändra den stress som är möjlig att göra någonting åt. Boken är upplagd som ett program som du kan följa vecka för vecka och som ger ökad förståelse om vad stress är och hur man kan hantera den." #tidattleva #stresshantering #psykoterapibok #act #acceptanceandcommitmenttherapy #actsverige #behålllugnet #keepcalm #kbtsverige #psykoterapeutersverige #kbt #kognitivbeteendeterapi #psykoterapi #psykoterapeutiskbehandling #kbtstockholm #psykologiskbehandling

A post shared by KBT Sverige (@kbtsverige) on Jul 11, 2020 at 3:16am PDT

Till Debattartikeln i Dagens Nyheter 171213: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/