Om biverkningar av psykoterapi – ”När terapin går snett”

Utifrån sin egen forskning skriver Alexander Rozental i Modern psykologi om negativa effekter av psykoterapi. Här tas också vikten upp av att gå till en legitimerad terapeut.

Alexander Rozental är lade fram sin doktorsavhandling Negative effects of Internet-based cognitive behavior therapy: Monitoring and reporting deterioration and adverse and unwanted events vid Stockholms universitet tidigare i år.

Artikeln

Annonser

Varför ska universiteten utbilda psykoterapeuter när de inte används i vården? Det är ett oerhört slöseri.

Det sa Stephan Hau, psykolog, psykoterapeut och professor vid Stockholms universitet under ett seminarium i riksdagen om nationella behandlingsriktlinjer vid depression och ångestsyndrom.

I Tyskland beräknas 30 procent av den vuxna befolkningen lida av psykisk ohälsa och nästan 3,4 miljoner går i psykoterapi. Psykoterapeutisk behandling ingår i sjukförsäkringssystemet och alla innefattas i det, även arbetslösa, barn och studenter, och för de som saknar inkomst betalar staten för psykoterapeutisk behandling enligt Stephan Hau.

Universiteten i Sverige utbildar 1000-tals psykoterapeuter. Det är ett oerhört slöseri att inte använda sig av den kompetensen i arbetet med psykisk ohälsa.

psykologtidningen 170223.

”Vården ska nu begränsas främst till ett ensidigt biologiskt perspektiv med en ökad satsning på psykofarmaka och ECT även för barn och ungdomar.”

Nio personer till ger sig nu in i debatten om socialstyrelsens nya riktlinjer för behandling av depression. Bland dessa finns ordföranden för Riksföreningen PsykoterapiCentrum, förbundsordföranden för S:t Lukas i Sverige, förbundsordföranden för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, ordföranden för Svenska psykoanalytiska föreningen, ordföranden i Svenska föreningen för relationell psykoterapi, ordföranden för Svenska Föreningen för Familjeterapi och ordföranden för Psykoterapistiftelsen.

Författarna har som fokus barn och ungdomar och har bla valt att rikta sig med direkta frågor till sjukvårdsminister Gabriel Wikström och Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell.

I artikeln tar man tar upp att fokus för depressionsbehandlingen enligt nuvarande riktlinjer är psykofarmaka, ECT (elchockbehandling) och magnetbehandling. Och att man väljer att helt ta bort möjligheten till psykoterapi, förutom korta insatser av manualbaserad KBT.

Läs artikeln som idag publicerades på Aftonbladets hemsida här.

Idag publicerades även en ”slutreplik” i debatten från 19 nordiska forskare. Läs mer.

De nya riktlinjerna.

Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom har nu gett en replik på den debattartikel som 17 nordiska psykoterapiforskare ligger bakom.

”Vi delar inte debattörernas farhågor om en alltför stor likriktning i riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (DN Debatt 15/1). Vi har förståelse för att det kan finnas en oro för framtida yrkesutsikter inom terapiformer där det vetenskapliga stödet är svagt eller helt saknas. Men i arbetet med nationella riktlinjer är utgångspunkten patientens behov, behandlingens resultat och kostnadseffektiviteten, skriver företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.”

Repliken i sin helhet

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Läs debattartikeln och socialstyrelsens svar här: Socialstyrelsen bemöter nu kritiken om enfaldighet.

Här en länk till en utklippt version av forskarnas debattinlägg: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=1813141658959505&id=1783725228567815

Uppdaterad 170126: Replik från ordföranden för Riksföreningen PsykoterapiCentrum, förbundsordföranden för S:t Lukas i Sverige, förbundsordföranden för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, ordföranden för Svenska psykoanalytiska föreningen, ordföranden i Svenska föreningen för relationell psykoterapi, ordföranden för Svenska Föreningen för Familjeterapi och ordföranden för Psykoterapistiftelsen mfl.

Uppdaterad 170126: Slutreplik från forskarna.

 

Enligt en norsk studie så förefaller KBT vara det bästa alternativet vid behandling av social ångest.

I en randomiserad kontrollerad studie med 102 patienter var 68% av de patienter som erhöll KBT-behandling återhämtade ett år efter avslutad behandling. Detta att jämföra med 24% av de som istället fått läkemedelsbehandling med paroxetin och 4% av de som fått läkemedelsplacebo. En fjärde grupp erhöll KBT-behandling i kombination med paroxetin, ett år efter avslutad behandling var 40% av dessa fria från social ångest. Dessa resultat talar enligt forskningsledaren Hans Nordahl för att den behandling som har bäst långvarig effekt är den där patienten lär sig att självreglera istället för att göra sig beroende av läkemedel för att må bättre. Hans Nordahl är kopplad till Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim. Studien är publicerad i tidskriften Psychotherapy and Psychosomatics.

Länk till studien: https://www.researchgate.net/profile/Hans_Nordahl/publications

 

Läs mer:

KBT bättre än sömntabletter: Kasta sömntabletterna

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

”Vi underkänner det sätt som de har gjort förslaget på, deras sätt att värdera forskning och även deras sätt att tänka kring vad psykoterapi är”, säger Rolf Holmqvist. Ett radioinslag med Rolf Holmqvist, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet då han uttalar sig angående debattartikeln där 17 psykoterapiforskare kritiserade de nya riktlinjerna för behandling av depression som enfaldiga och felaktiga: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6608506

Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen kommenterar kritiken om riktlinjer av depression: ”Det förslaget som vi har lagt i december, det bygger på att vi har ett 60-tal externa forskare och kliniker som har varit med och gjort arbetet. Det är inte så att Socialstyrelsen gör det själv, utan det är med hjälp av och tack vare högt ansedda forskare runt om i Sverige som vi tagit fram förslaget, säger Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen.” Lyssna på inslaget här: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=12795&artikel=6608553

Ett radioinslag från när riktlinjerna kom i december: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6582667

Läs mer om debattartikeln och svaret här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/15/socialstyrelsen-bemoter-nu-kritiken-om-enfaldighet/

Socialstyrelsen bemöter nu kritiken om enfaldighet.

Socialstyrelsen har inlett en dialog med de forskare som i lördagens DN Debatt kritiserade de nya riktlinjerna för behandling av depression. Enfaldiga och felaktiga, skrev de om de nya rekommendationerna. Riktlinjerna är en remissversion. Slutversionen väntas vara klar under hösten 2017.

Socialstyrelsens svar: http://www.dn.se/nyheter/sverige/socialstyrelsen-bemoter-kritiken-om-enfaldighet/

Här finns forskarnas debattinlägg: http://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-kritiserar-enfaldiga-riktlinjer-for-behandling-av-depression/

Här finns riktlinjerna som debatten handlar om: https://kbtsverige.wordpress.com/2016/12/09/nya-riktlinjer-for-vard-vid-depression-och-angestsyndrom/

Här en länk till en utklippt version av forskarnas debattinlägg: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=1813141658959505&id=1783725228567815