Hälsoångest, även kallat hypokondri och tidigare inbillningssjuka, är ett tillstånd där du är överdrivet rädd för att ha en allvarlig sjukdom.
Det som driver tillståndet är individens benägenhet att automatiskt göra en katastroftolkning av vanliga kroppsliga symtom; huvudvärk = hjärntumör, magont = magcancer, förstoppning = tarmcancer etcetera. Utmärkande är en fixering vid risken att man kan ha en eller flera allvarliga, livshotande kroppsliga sjukdomar. Det är vanligt med återkommande tvångsmässiga åtgärder för att kontrollera sin hälsa och kropp.
Överdriven uppmärksamhet på fysiska symtom och stark hälsoångest hos föräldrarna kan bidra till att barn utvecklar hälsoångest. Vissa personlighetsdrag ökar risken för att utveckla tillståndet, till exempel en fixering vid hälsa och kropp och perfektionistiska drag.
Man har funnit en större andel rapporter om sexuella övergrepp och fysisk misshandel i barndomen hos personer med hälsoångest jämfört med kontrollgrupp. Allvarlig sjukdom eller dödsfall i den närmaste familjen, eller en ny livssituation med nytt ansvar, till exempel att bli mamma, kan utlösa hälsoångestfyllda föreställningar.
Diagnostiska kriterier vid hälsoångest
- Personen är fixerad vid sin rädsla för att drabbas av allvarlig sjukdom (eller sin övertygelse om att redan ha drabbats).
- Idéerna grundas på feltolkningar av kroppsliga symtom.
- Övertygelsen består trots adekvat medicinsk utredning och lugnande försäkringar.
- Tankarna och rädslan orsakar betydande lidande och/eller försämrad funktion i arbete eller socialt liv.
- Störningen har varat i minst sex månader.
- Tankarna och rädslan förklaras inte bättre av GAD, tvångssyndrom, paniksyndrom, egentlig depressionsepisod, eller annan psykisk sjukdom.
Hälsoångest klassificeras som ett somatoformt syndrom (enligt DSM–IV) men då det utmärks av en stark ångestkomponent så konceptualiseras och förstås det bäst som ett ångestsyndrom. Depression och ångesttillstånd föreligger ofta samtidigt och har oftast utvecklats sekundärt till hälsoångest.
Vem kan behandla patienter med hälsoångest?
I många fall kan relativt enkla klargöranden (fungerar ofta bäst med en läkare) ha stor betydelse. Ibland kan det räcka med ett samtal med allmänläkaren, i andra fall är problemen mer sammansatta och komplicerade och det kan krävas flera konsultationer, eventuellt remiss till specialist inom psykiatri eller till psykoterapeut. En KBT-baserad hälsoångestbehandling kan kräva 5–20 sessioner om vardera 45 minuter.
❤ Gilla KBT Sverige på Facebook
Se även: Vad är OCD eller tvångssyndrom?
Vad är trichotillomani eller Hair-Pulling Disorder?
Coronaviruset ger kontrollförlust
KBT-behandling för hälsorelaterad ångest
Vad är skillnaden mellan hypervigilans och hälsoångest?
Vad är de nationella vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa?
Michael Nyqvists rollfigur har panikångest och går i KBT-behandling
Diagnoskriterierna för ADHD enligt DSM-5
Vad är schizoaffektivt syndrom?
”ME/CFS kan öka dramatiskt efter pandemin”
Följ KBT Sverige på instagram