Debatt: ”Vetenskapligt stöd för att KBT fungerar bättre men patientens egna preferenser ska väga tyngst”

 

Om det nationella vård- och insats­programmet implementeras medför det att många patienter kommer att utestängas från psyko­terapi trots att den har bevisat god effekt för dem skrev psyko­terapeuter och forskare i en debattartikel.

– Våra rekommendationer när det gäller insatser vid depression bygger på de prioriteringar som Socialstyrelsen har kommit fram till skriver nu representanter från Nationellt Programområde Psykisk hälsa i en replik. [1]

”En så lömsk och mångfacetterad sjukdom kräver hög kompetens och uppmärksamhet från de som diagnosticerar och behandlar patienter med depression. Därför är direkt tillgång till aktuell kunskap av största vikt för att den sjuke ska få god och effektiv behandling. Det är just detta som är syftet med Vård och Insatsprogram för depression och ångest – en webbsida fylld med kunskap för professionella men även patienter och närstående. Syftet är att se till att fler patienter får god och effektiv vård skriver representanterna från Nationellt Programområde Psykisk hälsa.

De fortsätter: ”Vi har byggt våra rekommendationer, vilket också framgår tydligt i programmet, på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för depression och ångestsyndrom.”

Replikanterna hänvisar vidare till att det står att ”Individens önskemål är särskilt viktig vid psykoterapi och de bästa behandlingsresultaten ses när patienten är motiverad och får en bra allians med sin terapeut.” Replikanterna skriver att de tror att debattförfattarna håller med om detta. ”En patient med depression är en unik individ och det är mycket viktigare att den som ska hjälpa kan lyssna och få god kontakt och allians med patienten än exakt vilken psykoterapeutisk metod som används, även om vissa metoder har högre evidensgrad än andra.” Replikanterna menar att de flesta erfarna behandlare arbetar med ett helhetsperspektiv där metoderna anpassas för att bäst hjälpa den enskilda patienten.

Replikanterna håller med debattörerna om att tillräcklig evidens saknas angående formuleringen ”Vid lätt till medelsvår depression där det inte är tydligt att det finns någon utlösande orsak och där individens symtom är mer åt det kroppsliga hållet (sömnproblem, aptit, apati, anhedoni) är läkemedelsbehandling ofta att föredra.”. De menar att detta bygger på en erfarenhet som många som arbetar med depressionspatienter gör. Replikanterna skriver att de ska förtydliga detta i programmet och bli ännu tydligare med att patientens egna preferenser ska väga tyngst.

Bakom repliken:

Harald Aiff
psykiater, ordförande Nationell Arbetsgrupp Depression och Ångest
Cecilia Björkelund
specialistläkare allmänmedicin, senior professor
Elna Persson
psykolog, processledare Nationell Arbetsgrupp Depression och Ångest
Lise-Lotte Risö Bergerlind
psykiater, ordförande Nationellt programområde Psykisk hälsa

Länk till debattinlägget nedan.

Se även: Vad är vad när det gäller behandlare som jobbar med psykoterapi/psykologisk behandling?

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

Vi berättade nyligen om artikeln där ”den svenska lekmannaterapin” granskas.

Debattartikel: Psykoterapi får aldrig vara en plånboksfråga

Se även: Psykoterapeutprogrammet anklagas för att lära ut pseudovetenskap

Läkte av KBT, drömde om att kunna hjälpa andra, hamnade på tvivelaktig kurs

Debatt: ”Låt vetenskapliga resultat styra valet av behandlingsmetod”

Tolv lärosäten har tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen.

Diskussionen bör inte handla om PDT eller KBT utan om evidensbaserade metoder och kompetensbrist

”Lärare och psykologer behöver inte en massa flum”

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Alternativa terapiformer

Psykoterapeututbildningar med KBT-inriktning

Psykoterapeututbildningar med familjeterapeutisk inriktning

Psykoterapeututbildningar inriktning barn och ungdom

Psykoterapeututbildningar med psykodynamisk inriktning

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?


❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Boken där psykoterapins förgrundsgestalter träffas för att göra upp.

Om när KBT uteslöts från psykoterapiföreningen

Aaron Beck – om hans fobier, hur han på egen hand övervann dem och hur det gick till när han övergav psykoanalysen.

vårdcentralens eller psykiatrimottagningarnas huvudsakliga uppgift är inte att bedriva själavård

Kvacksalveri på universitetet av coacher

Socialastyrelsen gör helt om – rekommenderar PDT som förstahandsval vid behandling av en himla massa diagnoser

Inlägg i debatten om socialstyrelsens riktlinjer.

[1] SvD 210205: ”Vetenskapligt stöd för att KBT fungerar bättre

Debatt: ”Ovetenskap styr svensk depressionsvård”

 

Om det nationella vård- och insats­programmet implementeras medför det att många patienter kommer att utestängas från psyko­terapi trots att den har bevisat god effekt för dem skriver psyko­terapeuter och forskare i en debattartikel. [1]

”Forskning visar att psykoterapi är effektivt vid depression och ger inte stöd för att den som inte upplever att det finns en utlösande faktor har mindre nytta av psykoterapi. Nationella riktlinjer från vår omvärld innehåller inte heller sådana begränsningar avseende vilken patient som kan tillgodogöra sig psykoterapi.”

Patientlagen säger att om flera behandlingar är i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få välja det hen föredrar. Eftersom flera olika psykoterapimetoder är lika effektiva vid depression strider det mot patientlagen att inte erbjuda patienten valfrihet mellan dessa.”

Om det nationella vård- och insats­programmet implementeras medför det att många patienter kommer att utestängas från psykoterapi trots att den har bevisat god effekt för dem. Dessutom uppkommer en omotiverad ensidighet avseende vilka psykoterapimetoder patienter får tillgång till. En paradoxal effekt av detta försök till kunskapsstyrning blir därmed att svensk depressionsvård blir mindre, inte mer, kunskapsstyrd med sämre behandlings­resultat och ökade samhällskostnader som följd. Förhoppningsvis inser ansvariga beslutsfattare det orimliga i detta och tar ett omtag där det nationella vård- och insatsprogrammet omarbetas i enlighet med vad forskning visar.”

Debattinlägg av:

Sanna Aila-Gustafsson
socionom, psykoterapeut, docent
Peter Ankarberg
psykolog, psykoterapeut
Malin Bäck
psykoterapeut, doktorand i klinisk psykologi
Fredrik Falkenström
psykolog, psykoterapeut, professor i klinisk psykologi
Jörgen Herlofson
läkare, specialist i psykiatri, psykoterapeut

Rolf Holmqvist
psykolog, psykoterapeut, professor i klinisk psykologi
Niclas Kullgard
psykolog, psykoterapeut, doktorand i klinisk psykologi
Börje Lech
psykolog, psykoterapeut, fil dr i klinisk psykologi
Björn Philips
psykolog, psykoterapeut, docent i klinisk psykologi
Rolf Sandell
psykolog, psykoterapeut, professor i klinisk psykologi
Erika Viklund
psykolog, psykoterapeut, universitetsadjunkt
Anna-Karin Åkerman
psykolog, psykoterapeut, doktorand i klinisk psykologi

Replik på inlägget: ”Vetenskapligt stöd för att KBT fungerar bättre men patientens egna preferenser ska väga tyngst”

Länk till debattinlägget nedan.

Se även: Vad är vad när det gäller behandlare som jobbar med psykoterapi/psykologisk behandling?

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

Vi berättade nyligen om artikeln där ”den svenska lekmannaterapin” granskas.

Debattartikel: Psykoterapi får aldrig vara en plånboksfråga

Se även: Psykoterapeutprogrammet anklagas för att lära ut pseudovetenskap

Läkte av KBT, drömde om att kunna hjälpa andra, hamnade på tvivelaktig kurs

Debatt: ”Låt vetenskapliga resultat styra valet av behandlingsmetod”

Tolv lärosäten har tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen.

Diskussionen bör inte handla om PDT eller KBT utan om evidensbaserade metoder och kompetensbrist

”Lärare och psykologer behöver inte en massa flum”

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Alternativa terapiformer

Psykoterapeututbildningar med KBT-inriktning

Psykoterapeututbildningar med familjeterapeutisk inriktning

Psykoterapeututbildningar inriktning barn och ungdom

Psykoterapeututbildningar med psykodynamisk inriktning

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?


❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Boken där psykoterapins förgrundsgestalter träffas för att göra upp.

Om när KBT uteslöts från psykoterapiföreningen

Aaron Beck – om hans fobier, hur han på egen hand övervann dem och hur det gick till när han övergav psykoanalysen.

vårdcentralens eller psykiatrimottagningarnas huvudsakliga uppgift är inte att bedriva själavård

Kvacksalveri på universitetet av coacher

Socialastyrelsen gör helt om – rekommenderar PDT som förstahandsval vid behandling av en himla massa diagnoser

Inlägg i debatten om socialstyrelsens riktlinjer.

[1] SvD 210129: ”Ovetenskap styr svensk depressionsvård

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom publicerades första gången 2010, och en stor revidering gjordes 2017. Under 2020 har Socialstyrelsen gjort en mindre översyn.

De har bland annat lagt till en rekommendation om det nya läkemedlet esketamin, och två rekommendationer om återfallsförebyggande behandling. De har också avrått från att använda metoden Brief child and family phone interview (BCFPI).

Socialstyrelsens typer av rekommendationer: Socialstyrelsen rekommenderar hälso- och sjukvården att erbjuda vissa åtgärder till patienter med vissa hälsotillstånd. De ger tre typer av rekommendationer: rekommendationer med prioritet 1– 10, rekommendationen FoU och rekommendationen icke-göra.

För att kunna ge rekommendationer om vilka åtgärder som är mest angelägna, rangordnar Socialstyrelsen åtgärder för olika hälsotillstånd. Rangordningen baseras på en samlad bedömning av

  • hälsotillståndetssvårighetsgrad
  • åtgärdens effekt
  • kostnadseffektivitet
Effektivt omhändertagande (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 1, 3 och 5)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda hög tillgänglighet till en primär bedömning av vårdbehov till personer med symtom på depression eller ångestsyndrom
    (prioritet 1)
  • erbjuda en aktiv uppföljning med en planerad förnyad kontakt till personer med depression eller ångestsyndrom, eller med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).
  • Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda föräldraversionen av Brief child and family phone interview (BCFPI) till barn och ungdomar med misstänkt depression eller ångestsyndrom, för att upptäcka personer som behöver utredas vidare (icke-göra).

För effektivt omhändertagande vid depression och ångestsyndrom finns även rekommendationer om följande åtgärder:

  • samordnat och strukturerat omhändertagande med vårdsamordnare (id- nr 8)
  • identifiera depression med EPDS (id-nr 15:1a)
  • förebyggande psykosocial eller psykologisk behandling (id-nr 15:2)
  • förstärkta och individualiserade hembesök (id-nr 15:3)
  • screening för depression eller ångestsyndrom (id-nr 16).
Diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos vuxna (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 2a och 2b)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda SCID-I eller MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i den specialiserade vården till vuxna med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i primärvården till vuxna med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 4).

För diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos barn och ungdomar finns rekommendationer om följande åtgärder:

  • K-SADS-PL eller MINI-KID som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i specialiserad vård (id-nr 2c)
  • MINI-KID som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i primärvård (id-nr 2d)
  • diagnostik i strukturerad form och immunologisk provtagning (id-nr 14).
  • Undersökning av samsjuklighet med kroppslig sjukdom
    (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 4)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda en somatisk anamnes och undersökning samt en relevant utredning utifrån eventuella ytterligare behov av vård till personer med depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).

Bedömning av suicidrisk hos ungdomar och vuxna (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 10a, 10b, 10c och 10d)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda en strukturerad klinisk bedömning av suicidrisken hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).

Hälso- och sjukvården kan

• bedöma suicidrisken med instrument som ett komplement till den kliniska bedömningen hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (prioritet 6).

Hälso- och sjukvården bör inte

  • bedöma suicidrisken med enbart instrument hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (icke-göra)
  • bedöma suicidrisken med instrumentet Sad persons scale som ett komplement till den kliniska bedömningen hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (icke-göra).
Behandling vid lindrig till medelsvår egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 62, 68, 69, 70 och 73)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
  • erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda fysisk aktivitet till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 6)
  • erbjuda korttids-PDT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 7).
Behandling vid medelsvår till svår egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 78, 79, 80, 81 och 85)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda ECT till vuxna med svår egentlig depression (prioritet 1)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med
  • svår egentlig depression (prioritet 1)
  • erbjuda behandling med litium som tillägg till antidepressiva
  • läkemedel till vuxna med behandlingsresistent svår egentlig
  • depression (prioritet 2).
  • erbjuda behandling med rTMS till vuxna med medelsvår till svår
  • egentlig depression (prioritet 3).
  • Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall

• erbjuda behandling med esketamin som tillägg till andra antidepressiva läkemedel till vuxna med behandlingsresistent medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 10).

Återfallsförebyggande behandling vid egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 86 och 88)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna som efter recidiverande episoder av egentlig depression uppnått remission (prioritet 1)
  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med KBT eller mindfulnessbaserad kognitiv terapi till vuxna som efter recidiverande episoder av egentlig depression uppnått remission (prioritet 3).
Psykopedagogisk behandling vid depression hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 17)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på depression till barn och ungdomar med depression (prioritet 2).

Behandling vid lindrig till svår egentlig depression hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 19, 20 och 27a)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparatet fluoxetin) till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda IPT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår depression (prioritet 5).

För behandling vid lindrig till svår egentlig depression hos barn och ungdomar finns även rekommendationer om följande åtgärder:

mindfulnessbaserad stressreduktion som tillägg till annan behandling (id- nr 18)

  • korttids-PDT(id-nr21)
  • systemiskfamiljeterapi(id-nr22)
  • anknytningsbaserad familjeterapi (id-nr 23)
  • antidepressiva läkemedel (SSRI- eller SNRI-preparat) (id-nr 24)
  • antidepressiva läkemedel (SSRI-preparaten sertralin eller escitalopram)
  • (id-nr 27b)
  • paroxetin (id-nr 27c)
  • antidepressiva läkemedel (mestadels SSRI-preparat) och KBT som
  • kombinationsbehandling (id-nr 29)
  • KBT som tillägg till antidepressiva läkemedel(id-nr30).

Behandling med ECT vid svår egentlig depression hos ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 31)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda ECT till ungdomar efter pubertetsdebut med svår depression och psykotiska symtom, katatoni eller behandlingsresistens (prioritet 1).

Återfallsförebyggande behandling för barn och ungdomar med egentlig depression i remission (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 28a och b)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression i remission (prioritet 5)
  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med KBT som tillägg till antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression i remission (prioritet 5).
Behandling vid generaliserat ångestsyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 95 och 98)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda KBT till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 5).

Behandling vid paniksyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 105 och 108)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda KBT till vuxna med paniksyndrom (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med paniksyndrom (prioritet 5).

Behandling vid tvångssyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 122 och 125)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT med exponering och responsprevention till vuxna med tvångssyndrom (prioritet 1)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med tvångssyndrom (prioritet 2).
Behandling vid social fobi (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 114 och 118)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda KBT till vuxna med social fobi (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med social fobi (prioritet 5).

Behandling vid posttraumatiskt stressyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 129, 130 och 133)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 5)
  • erbjuda behandling med EMDR till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 7).
Behandling med lugnande läkemedel vid ångestsyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 99, 109, 120 och 137)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda bensodiazepiner till vuxna med generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, social fobi, akut stressyndrom eller posttraumatiskt stressyndrom (icke-göra).

Skärmavbild 2020-12-12 kl. 21.32.54
Psykopedagogisk behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 32)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på ångestsyndrom till barn och ungdomar med ångestsyndrom (prioritet 3).

Behandling vid generaliserat ångestsyndrom, separationsångest och social fobi hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 34, 36 och 37)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda kombinationsbehandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparatet sertralin) och KBT till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 2)
  • erbjuda KBT till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 3)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI- eller SNRI-preparat) till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 3).
Behandling vid tvångssyndrom hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 48 och 50)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda KBT med exponering och responsprevention till barn och ungdomar med tvångssyndrom (prioritet 1)

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) till barn och ungdomar med medelsvårt till svårt tvångssyndrom (prioritet 4).

Behandling vid posttraumatiskt stressyndrom hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 39, 42 och 44)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för forskning och utveckling

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (FoU).

Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda behandling med alfa-adrenerga agonister till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (icke-göra).

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats: Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom.

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020 Sammanfattning uppdateringar

Vägen till de nya riktlinjerna har varit lång och brokig. En mängd debattartiklar har publicerats och åsikter åt olika håll har framförts. Läs mer om det under nedanstående länkar:

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

”Socialstyrelsens nya riktlinjer är ett haveri” – ett nytt debattinlägg gällande socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest

”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”

Följ KBT Sverige på instagram

Till Debattartikeln i Dagens Nyheter 171213: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020 Sammanfattning uppdateringar

Socialstyrelsen har gjort en mindre översyn av de nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom 2020.

Detta för att säkerställa att de är aktuella och bygger på bästa tillgängliga kunskap. De har bland annat lagt till en rekommendation om det nya antidepressiva läkemedlet esketamin, och två rekommendationer om återfallsförebyggande behandling. De har också avrått från att intervjua föräldrar med metoden Brief child and family phone interview (BCFPI). Huvudrapporten och alla bilagor har uppdaterats. Här sammanfattas de viktigaste uppdateringarna.

Esketamin är ett antidepressivt läkemedel med en ny verknings- mekanism. Socialstyrelsen rekommenderar bara esketamin i undantagsfall, och då som tillägg till andra antidepressiva läkemedel, för vuxna med svårbehandlad (behandlingsresistent) medelsvår till svår depression. Läkemedlet har troligen endast en liten effekt, och dessutom vissa biverkningar. Hälso- och sjukvårdspersonalen ska övervaka patienterna varje gång de tar läkemedlet, eftersom det finns risk för bland annat högt blodtryck. Personalen ska också vara uppmärksam på risk för läkemedelsberoende.

Vi har tidigare skrivit om kritik mot esketamin: Kritik mot ny antidepressiv spray – ”sex personer dog”

Brief child and family phone interview (BCFPI) är en telefon- baserad intervjumetod. Vårdnadshavare till barn och ungdomar med misstänkt depression eller ångestsyndrom får svara på frågor om psykiatriska symtom hos sitt barn. Det finns dock en stor risk att missa många barn och ungdomar med depression eller ångestsyndrom, om man använder BCFPI. Socialstyrelsen avråder därför från metoden.

Barn och ungdomar kan få förebyggande behandling mot nya svåra depressioner

Det är vanligt att barn och ungdomar får återfall efter att de återhämtat sig från en depression (uppnått remission). För att förebygga återfall kan hälso- och sjukvården erbjuda antidepressiva läkemedel till patienter som har haft en medelsvår till svår depression, upp till cirka ett år efter återhämtningen. Eventuellt kan patienterna samtidigt behandlas med kognitiv beteendeterapi (KBT). Den förebyggande behandlingen har möjligen en måttlig effekt på risken för återfall.

De nationella riktlinjerna är ett stöd för prioriteringar

De nationella riktlinjerna ska främja en god och jämlik vård vid depression och ångestsyndrom, och är baserade på bästa tillgängliga kunskap. De hjälper dig som fattar beslut att välja och erbjuda den vård som ger störst nytta för patienten i relation till kostnaden. Vissa behandlingar bör införas eller få ökade resurser, medan andra bör minska eller avvecklas. Riktlinjerna ger därmed stöd för prioriteringar – de ska bidra till att resurser används effektivt och fördelas efter behov. Det handlar om prioriteringar på flera beslutsnivåer, och socialstyrelsen vänder sig därför främst till politiker, chefstjänstemän, verksamhetschefer och övriga beslutsfattare med ansvar för vården vid depression och ångestsyndrom.

”Även du som behandlar patienter kan ha stöd av riktlinjerna när du väljer metod i en aktuell behandlingssituation. Rekommendationerna gäller dock på gruppnivå, så du behöver ta hänsyn till de särskilda förutsättningarna och önskemålen i varje patientmöte.”

Socialstyrelsen utvärderar vården vid depression och ångestsyndrom

Socialstyrelsen utvärderar vården vid depression och ångestsyndrom löpande, med utgångspunkt i de nationella riktlinjerna. Den senaste utvärderingen från 2019 visar att allt fler har fått psykiatrisk vård för depression och ångestsyndrom de senaste 10 åren. Trots det växer köerna. Därför behöver regionerna bland annat fortsätta att bygga ut den så kallade första linjen, psykiatrisk primärvård för barn och ungdomar med symtom på psykisk sjukdom. En snabb och korrekt diagnos är nödvändig för en god vård, och den diagnostiska processen behöver förbättras avslutar Socialstyrelsen sin sammanfattning.

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats: Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom.

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.

Här hittar du de nya uppdaterade riktlinjerna för 2020.

Förslag till nya riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Vad är de nationella vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa?

Vägen till de nya riktlinjerna har varit lång och brokig. En mängd debattartiklar har publicerats och åsikter åt olika håll har framförts. Läs mer om det under nedanstående länkar:

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

”Socialstyrelsens nya riktlinjer är ett haveri” – ett nytt debattinlägg gällande socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest

”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”

Följ KBT Sverige på instagram

Till Debattartikeln i Dagens Nyheter 171213: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/

Debatt: ”Låt vetenskapliga resultat styra valet av behandlingsmetod”

Slutreplik av nio psykologer, psykoterapeuter, socionomer och organisationsföreträdare.

– Märkligt nog legitimerar Socialstyrelsen behandlare med ringa kunskap om evidensbaserade behandlingsmetoder för psykiska problem. Lika frapperande är att vårdutbildningar lär ut vad som måste betecknas som pseudovetenskap. Låt oss slippa Freuds teorier i vården och vårdutbildningarna, skrev nio psykologer, psykoterapeuter, socionomer och organisationsföreträdare i Dagens Nyheter. [1]

De hänvisade bland annat till boken ”Freuds sista suck” där psykoterapeutprogram anklagas för att lära ut pseudovetenskap. Charlotta Sjöstedt granskade litteraturlistorna för psykodynamiska psykoterapeututbildningar.

Efter debattartikeln har det kommit flera repliker. [2, 3, 4, 6]

Debattörerna skriver nu att de tycker att en del av de reaktioner som har kommit på artikeln väcker hopp om en konstruktiv fortsatt dialog och att samtliga debattdeltagare tycks dela deras engagemang att hjälpa lidande och utsatta patienter. [5]

– Där vi tycks skilja oss åt är vad som är bästa utgångspunkten ur ett patientperspektiv. Vi anser att vård skall baseras på det samlade kunskapsläget om vad som är bästa behandling. Alternativet riskerar annars bli att den vård en patient erbjuds bestäms av terapeutens personliga uppfattning om vilken ”lära” som är bäst. Behandling som är utförd på godtyckliga grunder kan vara rent farlig och är tyvärr något som flera av oss återkommande får höra patienters vittnesbörd om i vår kliniska vardag skriver debattörerna.

De kommenterar psykoanalytikern PM Johanssons replik [2] med att Freud är intressant ur ett idéhistoriskt perspektiv. Men de menar att Freud spekulerade fram bisarra teorier, utan att förankra dem i annat än sina fantasifulla tolkningar av sina patienters besvär och anser det ytterst förvånande att hans teorier fortfarande, i vissa psykologkretsar, anses relevanta. [1]

Debattörerna tar åter upp socialstyrelsens rekommendationer och poängterar att de anser att det är märkligt att man efter studier i psykoterapeutisk behandling som leder till legitimation  kan examineras utan att kunna något, eller förhållandevis lite om de behandlingsmetoder som Socialstyrelsen sedan länge rekommenderat.

14 psykoanalytiker menade i sin replik enligt debattörerna att deras önskan att utbildningar skall vila på solid vetenskaplig grund ”likriktar” tänkandet. [6] Detta kommenterar de att hela den vetenskapliga processen syftar till att på ett mycket öppet och ifrågasättande sätt skärskåda och utveckla teorier och metoder. Det är alltså tvärtemot någon form av likriktning.

Psykologen Mats Eklöfs som i sin replik [4] hävdar att noggranna vetenskapliga metoder (s.k. rct-studier) är så artificiella att de inte kan generaliseras till en klinisk verklighet. Det motsägs av att forskning med så kallade ”effectivenesstudier”: resultaten står sig i klinisk rutinvård, med ”vanliga patienter” menar debattörerna. [1]

Debattörerna kommenterar repliken ”Tankefel att dra slutsatser utifrån enskilda fall” [3] med att personerna bakom repliken verkar ha missuppfattat deras artikel. De menar att argumentationen bygger på forskningsläget och inte på patientfall i boken. Debattörerna skriver att de inte vill exkludera någon fungerande terapiform och att de vill att man skall utbilda i de metoder som har bäst effekt, oberoende av ”lära”. De lyfter fram att det nu troligen finns 20 gånger fler rct-studier om kbt än om pdt.

Vad är vad när det gäller behandlare som jobbar med psykoterapi/psykologisk behandling?

Debattörerna tar åter upp rekommendationerna för vilka metoder en legitimerad behandlare skall använda och att många av dem som studerar till psykolog eller psykoterapeut ingen eller ofullständig utbildning i dessa behandlingar. De menar att utbildningsanordnare släpper ut behandlare som i vissa fall inte har någon möjlighet att i sin yrkesroll följa lagen då Hälso- och Sjukvårdslagen stipulerar att man skall behandla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. 

Debattörerna önskar att ” det enda rimliga sättet att slippa ett ställningskrig är att vi enas om att låta vetenskapliga resultat styra, oberoende av vilken terapiinriktning man anser sig sympatisera med.” [1]

Vi berättade nyligen om artikeln där ”den svenska lekmannaterapin” granskas.

Debattartikel: Psykoterapi får aldrig vara en plånboksfråga

Se även: Psykoterapeutprogrammet anklagas för att lära ut pseudovetenskap

Läkte av KBT, drömde om att kunna hjälpa andra, hamnade på tvivelaktig kurs

Tolv lärosäten har tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen.

Diskussionen bör inte handla om PDT eller KBT utan om evidensbaserade metoder och kompetensbrist

”Lärare och psykologer behöver inte en massa flum”

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Alternativa terapiformer

Psykoterapeututbildningar med KBT-inriktning

Psykoterapeututbildningar med familjeterapeutisk inriktning

Psykoterapeututbildningar inriktning barn och ungdom

Psykoterapeututbildningar med psykodynamisk inriktning

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?


❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Boken där psykoterapins förgrundsgestalter träffas för att göra upp.

Om när KBT uteslöts från psykoterapiföreningen

Aaron Beck – om hans fobier, hur han på egen hand övervann dem och hur det gick till när han övergav psykoanalysen.

vårdcentralens eller psykiatrimottagningarnas huvudsakliga uppgift är inte att bedriva själavård

Kvacksalveri på universitetet av coacher

Socialastyrelsen gör helt om – rekommenderar PDT som förstahandsval vid behandling av en himla massa diagnoser

Inlägg i debatten om socialstyrelsens riktlinjer.

[1] Debattartikel: ”Pseudovetenskap frodas i vården och på universiteten”

[2]  Replik på debattartikel: ”Sigmund Freuds verk kan fortfarande tala till oss”

[3] Replik på debattartikel: ”Tankefel att dra slutsatser utifrån enskilda fall”

[4] Replik på debattartikel: ”Antifreudianernas påståenden om evidens är oseriösa”

[5] DN Debatt 201020: DN Debatt Repliker. ”Låt vetenskapliga resultat styra valet av behandlingsmetod

[6] Replik 14 psykoanalytiker: ”Vi har inte råd med en tankens likriktning”

”Lärare och psykologer behöver inte en massa flum”

Låt oss slippa Freuds teorier i vården och på våra legitimationsgrundande universitet, skrev en grupp med psykologer och psykoterapeuter på DN Debatt (13/10). Den österrikiske psykiatrikerns teorier må ha varit banbrytande för sin tid, men det saknas helt vetenskapligt stöd för hans metoders effektivitet skriver Mimmie Björnsdotter Grönkvist i Bohusläningen mfl tidningar. [1]

– Men trots bristen på empiri står Sigmund Freuds verk fortfarande på litteraturlistan för ett flertal utbildningar till antingen psykolog eller psykoterepeut. En liknande situation finns i lärarutbildningen, där progressiva pedagogiska teorier utan mycket till förankring i världen utanför akademin får ta stor plats, samtidigt som kognitionsvetenskapen lyser med sin frånvaro.

 

Socialstyrelsens rekommendationer kring behandling av psykiska besvär domineras av kognitiv beteendeterapi, just på grund av gott stöd för dess effektivitet. Men ändå är kunskaper om metoden inte obligatoriska för att klara av vissa utbildningar och för att kunna få ut en legitimation. På andra utbildningar delas lektionstimmarna jämt mellan psykodynamisk analys och kbt, trots att det vore rimligt att den väletablerade metoden gavs tonvikt.
Inte många lärarstudenter verkar komma ut från universitetet väl förberedda inför sitt yrkesliv. I en studie från 2018 vittnar många lärare om att utbildningen inte förberedde dem för yrket – och idealen från utbildningen krossades snabbt i mötet med verkligheten.

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?

– Freuds bidrag till den moderna kliniska psykiatrin är försumbart – och därför borde han kanske förpassas till kurser i idéhistoria istället, och lämna plats till mer moderna teoribildningar fortsätter Mimmie Björnsdotter Grönkvist.

– För så är det ju – inkluderingen av något i kursplanen tenderar att stänga ute något annat. Antalet kurstimmar, och hur mycket kunskap som går att inhämta på dem, är begränsat. Därför borde färre av dem gå till att lära ut pseudovetenskap, och mer till att undervisa i vad som faktiskt har empiriskt stöd, och som förbereder studenterna för verkligheten utanför klassrummen. Det är så vi får kompetenta lärare och psykologer skriver Mimmie Björnsdotter Grönkvist i Bohusläningen m fl tidningar. [1]

Se även : debattartikeln som det refereras till ovan.

Replik på debattartikeln: ”Sigmund Freuds verk kan fortfarande tala till oss”

En till replik på debattartikeln: ”Tankefel att dra slutsatser utifrån enskilda fall”

Ytterligare en replik på debattartikeln: ”Antifreudianernas påståenden om evidens är oseriösa”

Vi berättade nyligen om artikeln där ”den svenska lekmannaterapin” granskas.

Se även: Psykoterapeutprogrammet anklagas för att lära ut pseudovetenskap

Läkte av KBT, drömde om att kunna hjälpa andra, hamnade på tvivelaktig kurs

Tolv lärosäten har tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen.

Diskussionen bör inte handla om PDT eller KBT utan om evidensbaserade metoder och kompetensbrist

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Alternativa terapiformer

Psykoterapeututbildningar med KBT-inriktning

Psykoterapeututbildningar med familjeterapeutisk inriktning

Psykoterapeututbildningar inriktning barn och ungdom

Psykoterapeututbildningar med psykodynamisk inriktning

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?


❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Boken där psykoterapins förgrundsgestalter träffas för att göra upp.

Om när KBT uteslöts från psykoterapiföreningen

Aaron Beck – om hans fobier, hur han på egen hand övervann dem och hur det gick till när han övergav psykoanalysen.

vårdcentralens eller psykiatrimottagningarnas huvudsakliga uppgift är inte att bedriva själavård

Kvacksalveri på universitetet av coacher

Socialastyrelsen gör helt om – rekommenderar PDT som förstahandsval vid behandling av en himla massa diagnoser

Inlägg i debatten om socialstyrelsens riktlinjer.

[1] Bohusläningen Plus 201016: ”Lärare och psykologer behöver inte en massa flum”

Replik på debattartikel: ”Antifreudianernas påståenden om evidens är oseriösa”

Ytterligare en replik på den debattartikel som nio psykologer, socionomer, psykoterapeuter och organisationsföreträdare skrev med rubriken ”Pseudovetenskap frodas i vården och på universiteten”. 

Debattartikeln tar, som vi tidigare nämnt, bland annat upp den nyutkomna boken ”Freuds sista suck” där psykoterapeutprogram anklagas för att lära ut pseudovetenskap. Charlotta Sjöstedt har i arbetet med boken bland annat granskat litteraturlistorna för olika psykodynamiska psykoterapeututbildningar.

Debattörerna i det första debattinlägget tog bland annat upp att rekommendationerna domineras av kognitiv beteendeterapi (kbt), men även interpersonell terapi (ipt) rekommenderas för depression och att det finns lovande studier rörande moderna lösningsfokuserade psykodynamiska korttidsterapier.

Igår kom en annan replik av en psykoanalytiker ”Sigmund Freuds verk kan fortfarande tala till oss”

Idag kom också en annan replik ”Tankefel att dra slutsatser utifrån enskilda fall”

– Så är det åter dags att få bort Freud från psykologin. Taktiken bygger på påståenden om pseudovetenskap och brist på evidens. Det finns dock ingen konsensus om vad som är god vetenskap, så saken måste avgöras med maktmedel och i organisationspolitiska och mediala kampanjer.

– Den stipulerade ”evidens” som är ett huvudvapen mot psykoanalysen är i själva verket inte bättre än bevisning baserad på klinisk erfarenhet och kritisk reflektion. Ja, den som inte lutar sig mot ett formellt och mekaniskt system som man falskeligen tror garanterar ”säker kunskap” kanske är mer benägen att tänka kritiskt kring sina idéer och sin praktik. Det kan vara dags att ta fram de forskningsmetodologiska läroböckerna och inte bara upprepa vad auktoriteter med samma syn som en själv tycker och bestämmer.” menar psykologen Mats Eklöf i sin replik. [1]

Slutreplik:  ”Låt vetenskapliga resultat styra valet av behandlingsmetod”

Vi berättade nyligen om artikeln där ”den svenska lekmannaterapin” granskas.

Se även: Psykoterapeutprogrammet anklagas för att lära ut pseudovetenskap

Läkte av KBT, drömde om att kunna hjälpa andra, hamnade på tvivelaktig kurs

Tolv lärosäten har tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen.

Diskussionen bör inte handla om PDT eller KBT utan om evidensbaserade metoder och kompetensbrist

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Alternativa terapiformer

Psykoterapeututbildningar med KBT-inriktning

Psykoterapeututbildningar med familjeterapeutisk inriktning

Psykoterapeututbildningar inriktning barn och ungdom

Psykoterapeututbildningar med psykodynamisk inriktning

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?


❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Boken där psykoterapins förgrundsgestalter träffas för att göra upp.

Om när KBT uteslöts från psykoterapiföreningen

Aaron Beck – om hans fobier, hur han på egen hand övervann dem och hur det gick till när han övergav psykoanalysen.

vårdcentralens eller psykiatrimottagningarnas huvudsakliga uppgift är inte att bedriva själavård

Kvacksalveri på universitetet av coacher

Socialstyrelsen gör helt om – rekommenderar PDT som förstahandsval vid behandling av en himla massa diagnoser

Inlägg i debatten om socialstyrelsens riktlinjer.

[1] DN Debatt Repliker 201015.Antifreudianernas påståenden om evidens är oseriösa

Replik på debattartikel: ”Tankefel att dra slutsatser utifrån enskilda fall”

En ny replik på den debattartikel som nio psykologer, psykoterapeuter, socionomer och organisationsföreträdare skrev med rubriken ”Pseudovetenskap frodas i vården och på universiteten”. 

Debattartikeln tar, som vi tidigare skrivit, bland annat upp den nyutkomna boken ”Freuds sista suck” där psykoterapeutprogram anklagas för att lära ut pseudovetenskap. Vetenskapsjournalisten Charlotta Sjöstedt har i arbetet med boken bland annat granskat litteraturlistorna för olika psykodynamiska psykoterapeututbildningar.

Debattörerna i det första debattinlägget tar bland annat upp att rekommendationerna domineras av kognitiv beteendeterapi (kbt), men även interpersonell terapi (ipt) rekommenderas för depression och att det finns lovande studier rörande moderna lösningsfokuserade psykodynamiska korttidsterapier.

Igår kom en annan replik av en psykoanalytiker ”Sigmund Freuds verk kan fortfarande tala till oss”

Ytterligare en replik på debattartikeln: ”Antifreudianernas påståenden om evidens är oseriösa”

I repliken med rubriken ”Tankefel att dra slutsatser utifrån enskilda fall” skriver författarna att de tycker att ”…det är positivt att författarna tillstår att det finns stöd för modern psykodynamisk psykoterapi. Senare skriver de dock angående originalinlägget”Snarare tycks de anse att psykodynamisk psykoterapi bör sorteras bort från utbildningarna och att vården enbart bör erbjuda KBT.” (I originalinlägget nämns även IPT /KBT Sveriges kommentar.)

Debattörerna menar att författarna till originalinlägget gör ett tankefel ”…att utifrån enskilda fall dra slutsatsen att en terapiform bör sorteras bort och ersättas med en annan.”
 
Debattörerna menar att de inte känner igen sig i att Freuds texter skulle vara dominerande på psykodynamiska utbildningar.
 
De avslutar med att uttrycka ett behov av mer dialog mellan olika ”synsätt snarare än nya strider. Att sortera bort psykodynamisk psykoterapi från universiteten och i vården gynnar inte forskningsfältet i stort eller våra patienter.”
 

Bakom repliken står bland andra:

Camilla von Below, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut, Stockholms universitet

Katja Bergsten, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut, Uppsala universitet

Fredrik Falkenström, docent, leg psykolog, leg psykoterapeut, Linköpings universitet,

My Frankl, fil dr, leg psykolog, leg psykoterapeut, Skandinaviens akademi för psykoterapiutveckling.

Slutreplik från debattörerna: ”Låt vetenskapliga resultat styra valet av behandlingsmetod”

Vi berättade nyligen om artikeln där ”den svenska lekmannaterapin” granskas.

Se även: Psykoterapeutprogrammet anklagas för att lära ut pseudovetenskap

Läkte av KBT, drömde om att kunna hjälpa andra, hamnade på tvivelaktig kurs

Tolv lärosäten har tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen.

Diskussionen bör inte handla om PDT eller KBT utan om evidensbaserade metoder och kompetensbrist

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Alternativa terapiformer

Psykoterapeututbildningar med KBT-inriktning

Psykoterapeututbildningar med familjeterapeutisk inriktning

Psykoterapeututbildningar inriktning barn och ungdom

Psykoterapeututbildningar med psykodynamisk inriktning

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?


❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Boken där psykoterapins förgrundsgestalter träffas för att göra upp.

Om när KBT uteslöts från psykoterapiföreningen

Aaron Beck – om hans fobier, hur han på egen hand övervann dem och hur det gick till när han övergav psykoanalysen.

vårdcentralens eller psykiatrimottagningarnas huvudsakliga uppgift är inte att bedriva själavård

Kvacksalveri på universitetet av coacher

Socialstyrelsen gör helt om – rekommenderar PDT som förstahandsval vid behandling av en himla massa diagnoser

Inlägg i debatten om socialstyrelsens riktlinjer.

[1] DN Debatt Repliker 201014.Sigmund Freuds verk kan fortfarande tala till oss

Replik på debattartikel: ”Sigmund Freuds verk kan fortfarande tala till oss”

Nio psykologer, psykoterapeuter, socionomer och organisationsföreträdare skrev en debattartikel med rubriken ”Pseudovetenskap frodas i vården och på universiteten”. ”Låt oss slippa Freuds teorier i vården och på våra legitimationsgrundande utbildningar.”

De tar bland annat upp den nyutkomna boken ”Freuds sista suck” där psykoterapeutprogram anklagas för att lära ut pseudovetenskap. Vetenskapsjournalisten Charlotta Sjöstedt har i arbetet med boken bland annat granskat litteraturlistorna för de psykodynamiska psykoterapeututbildningarna som ges på universiteten i Lund, Stockholm och Göteborg.

Debattörerna i det första debattinlägget tar bland annat upp att rekommendationerna domineras av kognitiv beteendeterapi (kbt), men även interpersonell terapi (ipt) rekommenderas för depression och att det finns lovande studier rörande moderna lösningsfokuserade psykodynamiska korttidsterapier.

Författarna skriver angående universiteten att ”de lär ut gamla teorier med ringa eller inget vetenskapligt stöd. – Sigmund Freuds verk pekar på vikten av att förstå att äldre texter fortfarande kan tala till oss. Det krävs emellertid att vi inte läser klassiska texter som om de vore manualer, utan att vi sätter dem i sitt sammanhang och låter dem kreativt brytas mot vår samtid skriver psykoanalytikern Per Magnus Johansson i sin replik i Dagens Nyheter. [1]

– Behovet av kvalificerad forskning är stort, liksom av engagerade och omdömesgilla behandlare, som dessutom har en förmåga till uthållighet skriver Johansson också i sin replik där han även tar upp att det inte finns någon psykoanalytisk praktik i ordets ursprungliga mening i den offentligt finansierade vården. Han menar att det är viktigt att psykologer, psykoterapeuter och psykiatriker lär sig att läsa annat än rapporter och så kallade peer-review artiklar. Universitetet har en skyldighet att låta studenter – även de som tillhör naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga fakulteter – att ta del av vetenskapshistorien och idéhistorien.

En till replik på debattartikeln: ”Tankefel att dra slutsatser utifrån enskilda fall”

Ytterligare en replik på debattartikeln: ”Antifreudianernas påståenden om evidens är oseriösa”

Slutreplik: ”Låt vetenskapliga resultat styra valet av behandlingsmetod”

Vi berättade nyligen om artikeln där ”den svenska lekmannaterapin” granskas.

Se även: Psykoterapeutprogrammet anklagas för att lära ut pseudovetenskap

Läkte av KBT, drömde om att kunna hjälpa andra, hamnade på tvivelaktig kurs

Tolv lärosäten har tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen.

Diskussionen bör inte handla om PDT eller KBT utan om evidensbaserade metoder och kompetensbrist

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Alternativa terapiformer

Psykoterapeututbildningar med KBT-inriktning

Psykoterapeututbildningar med familjeterapeutisk inriktning

Psykoterapeututbildningar inriktning barn och ungdom

Psykoterapeututbildningar med psykodynamisk inriktning

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?


❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Boken där psykoterapins förgrundsgestalter träffas för att göra upp.

Om när KBT uteslöts från psykoterapiföreningen

Aaron Beck – om hans fobier, hur han på egen hand övervann dem och hur det gick till när han övergav psykoanalysen.

vårdcentralens eller psykiatrimottagningarnas huvudsakliga uppgift är inte att bedriva själavård

Kvacksalveri på universitetet av coacher

Socialstyrelsen gör helt om – rekommenderar PDT som förstahandsval vid behandling av en himla massa diagnoser

Inlägg i debatten om socialstyrelsens riktlinjer.

[1] DN Debatt Repliker 201014.Sigmund Freuds verk kan fortfarande tala till oss

Debattartikel: ”Pseudovetenskap frodas i vården och på universiteten”

Socialstyrelsen legitimerar märkligt nog behandlare med ringa kunskap om evidensbaserade behandlingsmetoder för psykiska problem.

– Märkligt nog legitimerar Socialstyrelsen behandlare med ringa kunskap om evidensbaserade behandlingsmetoder för psykiska problem. Lika frapperande är att vårdutbildningar lär ut vad som måste betecknas som pseudovetenskap. Låt oss slippa Freuds teorier i vården och vårdutbildningarna, skriver nio psykologer, psykoterapeuter, socionomer och organisationsföreträdare i Dagens Nyheter. [1]

I en nyutkommen bok, ”Freuds sista suck” anklagas psykoterapeutprogram för att lära ut pseudovetenskap. Vetenskapsjournalisten Charlotta Sjöstedt har i arbetet med boken granskat litteraturlistorna för de psykodynamiska psykoterapeututbildningarna som ges på universiteten i Lund, Stockholm och Göteborg.

Debattörerna som i artikeln tar upp ovanstående bok skriver bland annat: För närvarande domineras rekommendationerna av kognitiv beteendeterapi (kbt), men även interpersonell terapi (ipt) rekommenderas för depression. Vidare finns lovande studier rörande moderna lösningsfokuserade psykodynamiska korttidsterapier. Socialstyrelsen har varit mycket tydlig i sina rekommendationer och inga stora förändringar har skett mellan 2010 och 2018 i vilken vård man anser ska ges.

De goda behandlingsresultaten för kbt har dessutom varit kända i över 40 år, så man kan faktiskt anse att Socialstyrelsen har varit ordentligt sen på bollen. Liknande riktlinjer finns också i de länder som dominerar psykologisk behandlingsforskning, Storbritannien och USA. Det är väletablerat vad som anses fungera.

De avslutar artikeln med att ta upp att en legitimerad person inom vård­området är skyldig att behandla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det är därför oerhört märkligt att Socialstyrelsen, som i tio år gett tydliga riktlinjer om vilka behandlingsmetoder som anses fungerande, samtidigt legitimerar behandlare som inte har någon, eller bara ringa kunskap i dessa metoder. Minst lika frapperande är att vi på välrenommerade universitet har vårdutbildningar som lär ut hundra år gamla teorier som i de flesta sammanhang skulle betecknas som pseudovetenskap.

Slutklämmen i debattartikeln är ”Låt oss slippa Freuds teorier i vården och på våra legitimationsgrundande utbildningar.”

Replik på debattartikeln: ”Sigmund Freuds verk kan fortfarande tala till oss”

En till replik på debattartikeln: ”Tankefel att dra slutsatser utifrån enskilda fall”

Ytterligare en replik på debattartikeln: ”Antifreudianernas påståenden om evidens är oseriösa”

Slutreplik: ”Låt vetenskapliga resultat styra valet av behandlingsmetod”

Vi berättade nyligen om artikeln där ”den svenska lekmannaterapin” granskas.

Se även: Psykoterapeutprogrammet anklagas för att lära ut pseudovetenskap

Läkte av KBT, drömde om att kunna hjälpa andra, hamnade på tvivelaktig kurs

Tolv lärosäten har tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen.

Diskussionen bör inte handla om PDT eller KBT utan om evidensbaserade metoder och kompetensbrist

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Alternativa terapiformer

Psykoterapeututbildningar med KBT-inriktning

Psykoterapeututbildningar med familjeterapeutisk inriktning

Psykoterapeututbildningar inriktning barn och ungdom

Psykoterapeututbildningar med psykodynamisk inriktning

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?


❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Boken där psykoterapins förgrundsgestalter träffas för att göra upp.

Om när KBT uteslöts från psykoterapiföreningen

Aaron Beck – om hans fobier, hur han på egen hand övervann dem och hur det gick till när han övergav psykoanalysen.

vårdcentralens eller psykiatrimottagningarnas huvudsakliga uppgift är inte att bedriva själavård

Kvacksalveri på universitetet av coacher

Socialastyrelsen gör helt om – rekommenderar PDT som förstahandsval vid behandling av en himla massa diagnoser

Inlägg i debatten om socialstyrelsens riktlinjer.

[1] DN 201014: ”Pseudovetenskap frodas i vården och på universiteten