Vetenskapliga fakta om ätstörningar

- Det borde vara lika lätt att säga att man lider av anorexia nervosa som vilken annan sjukdom som helst
detta menar professorn och experten Cynthia Bulik. Det viktigaste för att minska stigmat kring sjukdomen är att informera om den och berätta om de biologiska processer som ligger bakom, säger hon i en filmad föreläsning inspelad den 2 oktober 2017 på Karolinska institutet, Stockholm. 

Produktionsår:

Längd:

Tillgängligt till:

Till filmen

Annonser

Avatarterapi för personer som upplever demoner

Ungefär en fjärdedel av personer med psykos upplever röster. Alla har vi våra inre demoner, men för människor som lider av psykossjukdom är de mer påtagliga. Mycket vanligt är att demonerna ger sig till känna i form av röster. Elaka röster.

Det finns metoder inom kognitiv beteendeterapi för att jobba med röster. Dessa metoder har oftast bara liten eller måttlig effekten, och de kvalificerade terapeuterna, psykoterapeuterna räcker inte till åt alla som skulle behöva.

I senaste numret av tidskriften Lancet Psychiatry rapporterar en forskargrupp på Kings College i London om en ny metod för att tämja demoner. Den går helt enkelt ut på att uppfostra demonerna och göra dem snällare. Dagens Nyheters Karin Bojs skriver om detta i en artikel 171126.

Avatarterapin börjar med att personen med hörselhallucinationer får konstruera en avatar av sin inre röst på datorn. Bara den drabbade kan ju veta hur personen eller varelsen bakom rösten ser ut. Det går att skildra i en bild. Och hur den låter. Det fixar datorprogrammet genom att modifiera röststyrka, tonhöjd och klang.

Läs också: Förslag till nya riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Sedan går terapeuten in i ett annat rum. Patienten får via datorn samtala dels med terapeuten, som är sig själv, dels med avataren för den inre rösten. Som i själva verket är kapad av terapeuten.

Terapeuten agerar alltså dels som sig själv, dels som den inre rösten.

I egenskap av sig själv uppmuntrar terapeuten patienten att utmana rösten – säga till den på skarpen att det får vara nog nu, patienten tänker inte acceptera förolämpningar och olater.

Behandlingen pågår under tolv veckor, sex tillfällen på vardera ungefär 50 minuter. Under tio, femton minuter vid varje tillfälle får patienten prata direkt med avataren för sin inre röst.

Och den blir snällare och snällare, ju mer patienten – påhejad av terapeuten – konfronterar den. Till slut pratar rösten bara vänligt och uppmuntrande om patientens alla goda egenskaper. Patienten får samtalen med sig hem på en mp3-fil, och får i läxa att lyssna på dem.

I studien som publiceras i Lancet Psychiatry har 150 patienter med hörselhallucinationer slumpmässigt delats upp i två grupper. Den ena gruppen fick behandlingen med avatarer som beskrivs ovan, den andra fick bara stödjande samtal.

Resultaten som redovisas i studien tyder på att metoden med avatarer var betydligt mer effektiv för att lindra de psykotiska symptomen.

Se också: KBT förstärker kopplingar i hjärnan hos personer som har psykos.

Se till att människor med psykoser kan få arbete eller studera och se till att olika yrkesgrupper samarbetar kring dem

Till artikeln i Lancet: http://www.thelancet.com/journals/lanpsy/article/PIIS2215-0366(17)30427-3/fulltext

Till artikeln i DN: https://www.dn.se/nyheter/vetenskap/karin-bojs-det-hjalper-att-prata-med-sina-demoner/

 

Lars-Göran Östs studie av ACT innehåller fel och bör räknas bort

Paul W.B. Atkins, Joseph Ciarrochi och Steven C. Hayes har gått igenom Lars-Göran Östs uppmärksammade studie från 2014 i vilken det bla hävdades att det inte fanns tillräcklig evidens för ACT-behandling för något tillstånd. I författarnas grundliga genomgång av Östs material har de hittat fel vilket bla har lett till att de rekommenderar att Östs resultat inte ska användas vid framtida studier vad gäller evidensen för ACT.

Higlights:

  • We found errors in Öst’s (2014) review of Acceptance and Commitment Therapy (ACT).

  • Öst (2014) should be set aside in future considerations of the evidence for ACT.

  • We suggest how balanced reviews within transdiagnostic frameworks can be conducted.

 

Paul W.B. Atkins, Joseph Ciarrochi och Steven C. Hayes (2017) Departing from the essential features of a high quality systematic review of psychotherapy: A response to Öst (2014) and recommendations for improvement.

Tetris minskar risken för flashbacks och utvecklande av PTSD?

Resultatet kommer av en studie på personer som väntade på vård på en akutmottagning i Oxford, Storbritannien. Samtliga drygt sjuttio personer hade överlevt en allvarlig trafikolycka för mindre än sex timmar sedan. Personer som spelade tetris i 20 minuter hade betydligt mindre flashbacks under den följande veckan jämfört med de som istället fick som instruktion att skriva ner detaljer om vad de gjorde i väntrummet. Detta presenteras i en artikel i tidningen Forskning & Framsteg. Rapporten finns publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry.

OBS! Viktigt i sammanhanget är att en PTSD-diagnos inte sätts första veckan efter ett potentiellt trauma (KBT Sveriges anmärkning).

Stöd för tidig KBT-behandling av PTSD hos barn och ungdomar

En studie på unga 2-6 månader efter ett enskilt trauma (sk typ 1-trauma) gav som resultat att 71% hade ej PTSD efter att ha gått i kognitiv terapi jämfört med 27% av de som stod på väntlista i 10 veckor.

Cognitive therapy as an early treatment for post-traumatic stress disorder in children and adolescents: a randomized controlled trial addressing preliminary efficacy and mechanisms of action: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jcpp.12673/abstract

Om PTSD: Tiden läker inte alla sår.

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom. En föreläsning av Anke Ehlers

Om skillnader vad gäller risk för utvecklande av PTSD och om att behandlingen behöver anpassas.

Om biverkningar av psykoterapi – ”När terapin går snett”

Utifrån sin egen forskning skriver Alexander Rozental i Modern psykologi om negativa effekter av psykoterapi. Här tas också vikten upp av att gå till en legitimerad terapeut.

Alexander Rozental är lade fram sin doktorsavhandling Negative effects of Internet-based cognitive behavior therapy: Monitoring and reporting deterioration and adverse and unwanted events vid Stockholms universitet tidigare i år.

Artikeln

Psykologin förklarar vad som behövs för att vinna en oscar.

Sammanfattning: om du vill vinna en Oscar bör du vara en amerikansk skådespelare i en film som porträtterar amerikansk kultur. Resultatet presenteras av några australiensiska psykologiforskare som har gjort en storskalig analys av Oscarsvinnare.

Läs mer om undersökningen här.