Det blev tidigare i veckan känt att den nuvarande radiopsykologen byts ut till en person med annan grundutbildning och grundläggande psykoterapiutbildning (även kallad steg 1). Hur har det då sett ut historiskt med liknande frågelådor i Sveriges Radio?
Radions första brevlåda föregicks av en serie föredrag om sociala reformer som fru Anna-Lisa Söderblom (senare gift Berkling) höll på 1930-talet. Bakgrunden till detta var debattboken Kris i befolkningsfrågan som skrevs av Alva och Gunnar Myrdal 1934. Boken diskuterade den sjunkande nativiteten i Sverige. Fru Söderblom, dotter till dåvarande statsministern Per-Albin Hansson, fick i uppdrag att upplysa om de sociala reformer som genomfördes. Detta i en tid då fri förlossningsvård och en mindre moderskapspenning infördes. Efter hennes föredragsserie strömmade breven in till Radiotjänst och till Fru Söderblom. Frågorna samlades ihop till ett första brevlådeprogram för sociala frågor som sändes 1939. Anna-Lisa Söderblom svarade på brev från lyssnarna i mer än 15 år. Hon var redaktör för programmet Vart skall jag vända mig.
Anna-Lisa Söderblom diplomerades 1941 från Socialinstitutet i Stockholm.
När Anna-Lisa Söderbloms program lades ned 1956 tog radiokuratorn Lis Asklund vid med programmet Människor emellan som behandlade både sociala frågor och samlevnadsproblem. Breven handlade om relationer och om sexuella problem. I en tid när man inte pratade öppet om sexlivet var Lis Asklunds icke moraliserande och fördomsfria svar något unikt i media. Programmen var halvtimmeslånga och sändes en gång i veckan i flera år.
1959 sändes ett reportage av Lis Asklund som skakade om social-Sverige. Det handlade om missförhållandena på Eugeniahemmet för svårt rörelsehindrade barn. Programmet orsakade en häftig censurdebatt. En statlig kommission försökte stoppa programmet. Resultatet blev i stället att radiolagen fick en ny stadga om rätten att göra samhällskritiska program.
1938 blev Lis Asklund en av Sveriges två första sjukhuskuratorer. 1980 grundade Lis Asklund den svenska grenen av Fountainhouse-rörelsen.
När Lis Asklund 1968 gick över till TV lämnade hon över programmet till Ludvig Jönsson. Programmet fick då namnet Någon att tala med. Ludvig Jönsson var präst i Stockholm och känd för sin radikala syn på sexualitet och samlevnad. Han var, precis som Lis Asklund, med sin frigjorda hållning när det gäller äktenskap, en fördomsfri röst i debatten om bl.a homosexualitet.
Ludvig Jönsson använde inte religiösa pekpinnar och i sin rådgivning gav han inte själv svar på brevskrivarens problem, utan uppmuntrade lyssnaren till att se till sina egna resurser att lösa krisen. Jönsson medverkade i programmet fram till sommaren 1974. Jönsson var en av de första präster i landet som tog ställning för homosexuella, bland annat med uttalandet ”där kärlek sker, sker något heligt” när Storkyrkan i Stockholm med start 1980 höll gudstjänst med inbjudan speciellt adresserad till hbt-personer.
Barnpsykiatrikern Gustav Jonsson (Skå-Gustav) startade 1947 barnbyn Skå utanför Stockholm. Ett hem för framförallt barn som kom från socialt utsatta miljöer. Där han, på ett för tiden nytt sätt, tog sig an s k ”vanartiga” barn och ungdomar med icke-auktoritära metoder. Skå startade som ett alternativ till andra barnavårdsinstitutioner där tanken var att straffet var det som skulle få barn att byta sitt beteende. På Skå ville man jobba mer terapeutiskt. Föräldrar frågar och får svar var ett program för uppfostringsfrågor som han deltog i 1946. Föräldrarna fanns med i studion. Så småningom fick han det egna brevlådeprogrammet Fråga Gustav.
Knattetimmen i P4 startade först som ett inslag i Radio Stockholm men blev sedan permanentat i P4 varannan lördag med Carolina Norén. Där svarade Louise Hallin, barnmorska och leg. psykoterapeut och barn- och föräldrapsykolog Malin Alfvén på lyssnarnas frågor om barn. Programmet utgick ur tablån 2014. I podden Kära barn som leddes av Karolina von Heidenstam svarade sedan Louise Hallin på lyssnarnas frågor om barn och föräldraskap.
I början på 1980-talet införde producenten Yvonne Wohlin och psykologen Margareta Berggren ett telefonbaserat program då de öppnade linjerna för ungdomar som ringde in och sökte hjälp i olika livsfrågor som ångest, rädsla, död, relationer och kärlek. Programmet fick namnet Dialog och sändes varje lördag under drygt tio år. I början var det främst flickor som hörde av sig, men efter några år ringde allt fler pojkar in.
I programmet Människor och tro från Religionsradion fanns i slutet av 1980-talet programpunkten – Personligt – där prästen och psykoterapeuten Göran Bergstrand resonerade och gav råd kring existentiella och andliga frågor.
Göran Bergstrand var 1976–1989 direktor i S:t Lukasstiftelsen, nu Förbundet S:t Lukas. Bergstrand fann sin plats i S:t Lukas arbete i gränslandet mellan psykoterapi och själavård. 2010 blev han teologie hedersdoktor i Lund.
I Christer i P3 finns Relationsrådet sedan 2003. Tidigare svarade Kitty Jutbring och Jonna Abelsson. Nu medverkar bland andra Matilda Sjöström, Edvin Edvinsson och Frida Holmqvist. Relationsrådet hör du på torsdagar i Christer. Här kan du få svar på dina frågor om att göra slut, hur du ska tackla din svartsjuka och om du egentligen måste älska dina föräldrar.
Det första avsnittet av Sveriges Radio P1:s program ”Radiopsykologen” sändes i februari 2009 med Malin Edlund som programledare. Hon fortsatte under tre år och lämnade i februari 2012 över pinnen till Allan Linnér. Allan Linnér var mellan 2012 och 3 januari 2019 programledare för ”Radiopsykologen”. Där efter tillträdde Lasse Övling som alltså nu slutar.
På frågan om varför han tackade ja till uppdraget svarade Linnér vid tillträdet:
– Sveriges Radios tradition att göra psykoterapi och det personliga samtalet mer tillgängligt är i det närmaste unik. Det är en verklig utmaning eftersom det terapeutiska rummet länge varit slutet, och måste så vara av många skäl. Samtidigt så finns det en hel del som kan visas, beskrivas och därmed avmystifieras. Jag hoppas att samtalen i radio även fortsättningsvis ska vara till hjälp och även bidra till en större öppenhet.
Rekommenderad fortsatt läsning: Sofia Seifarths avhandling som handlar om radioprogram där sociala och personliga lyssnarfrågor besvarats i etern. I undersökningen studeras två serier som sändes under åren 1939–1968. Syftet var att utifrån brev och program undersöka hur dessa så kallade brevlådeprogram användes av de personer som skrev till radion för att få sociala upplysningar eller råd om mer eller mindre intima samlevnadsproblem samt hur programmen användes av de redaktörer som besvarade allmänhetens frågor.
Uppdatering 210816: Det är nu bestämt att radiopsykologen byter namn
Referenser
Sveriges Radio: Vad skall jag göra, vart ska jag gå?
Sveriges Radio: Lis Asklund – kuratorn som blev Sveriges biktmor
Dagens Nyheter 060806: Anna-Karin Hammar
Sveriges Radio: Knattetimmens klipparkiv
Vi Mänskor Nummer 1, 1989. Svenska Kvinnors Vänsterförbund
UNT 170206: Göran Bergstrand
Sveriges Radio: ”Relationsrådet hjälper dig”
Sveriges Radio: Allan Linnér ny radiopsykolog i P1
Seifarth, Sofia. 2007. Råd i radion. Modernisering, allmänhet och expertis 1939–1968. Akademisk avhandling, Tema kultur och samhälle, Linköpings universitet. Stockholm: Carlssons.
❤ Se även: Joel Kinnaman aktuell i In treatment har själv gått i terapi
Existentiell hälsa: Lev helt dö bra, ett samtal
Jessica Bladh – Drabbad av utmattningssyndrom
”De nödvändiga samtalen” vid Covid-19 infektion – en samtalsguide
FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT
Att leva under Coronakrisen
Kostnadsfri webbutbildning: Psykologiskt krisstöd vid covid-19
Självomhändertagande för personal inom hälso- och sjukvård, funktionshinder samt äldreomsorg under coronakrisen
Dataspelsberoende klassas som sjukdom
Spelberoende klassificeras nu som missbruksdiagnos
Kostnadsfri webbkurs om autism
Utbildningsmaterial för bättre möten med personer med psykisk ohälsa
Kostnadsfri webbutbildning för att samtala om sexualitet, hälsa, relationer och jämställdhet
Kostnadsfri webbutbildning om omsorg, gränssättning och våldsförebyggande på HVB
Barnkonvention är nu svensk lag
Under helgerna kan du ha långa kostnadsfria videosamtal
Kompensatoriska strategier i sociala situationer kan leda till psykisk ohälsa och försvårad diagnostik
Dina gener kan påverka utfallet av terapin
Män dör för att de inte pratar om sina känslor
Film: Konsten att komma igång
Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Film: Att lära känna sig själv
Lågaffektiv teori och metod, del 1
Hon försökte rädda Olof Palme, gick i terapi och skrev en bok om det som varit
Bröderna Robin och Christian kräver miljonskadestånd
Dokumentär: Kvinnan bakom Thomas Quick
Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor
Bok om att jobba med känslor i KBT
Det är mycket vanligt att personer som får EIPS-diagnos har varit med om barndomstrauman
Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt
😪 Sorgen hörs i varje ord, i varje diftong…
Antalet legitimerade psykoterapeuter minskar i rask takt
Så många får komma till BUP i tid
Om psykiatrireformens brister i ny bok
Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Föreläsning Suicidpreventiva dagen 2020: Suicidprevention – en fråga för hela samhället
Psykiatrireformen 25 år och vad ledde den till?
Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning
Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt
”Suicidprevention behöver pågå på alla samhällsnivåer och ges skäliga resurser”
1,7 miljarder till arbetet med psykisk hälsa
SKL sänker ersättningen för digitala vårdgivare – Branschen skakas om
🧠 Följ KBT Sverige på Facebook
[1] Psykologtidningen 210524
[2] Sveriges Radio 210525
[3] Psykologtidningen 210525
KBT Sverige 