Radions frågelådor

Det blev tidigare i veckan känt att den nuvarande radiopsykologen byts ut till en person med annan grundutbildning och grundläggande psykoterapiutbildning (även kallad steg 1). Hur har det då sett ut historiskt med liknande frågelådor i Sveriges Radio?

Radions första brevlåda föregicks av en serie föredrag om sociala reformer som fru Anna-Lisa Söderblom (senare gift Berkling) höll på 1930-talet. Bakgrunden till detta var debattboken Kris i befolkningsfrågan som skrevs av Alva och Gunnar Myrdal 1934. Boken diskuterade den sjunkande nativiteten i Sverige. Fru Söderblom, dotter till dåvarande statsministern Per-Albin Hansson, fick i uppdrag att upplysa om de sociala reformer som genomfördes. Detta i en tid då fri förlossningsvård och en mindre moderskapspenning infördes. Efter hennes föredragsserie strömmade breven in till Radiotjänst och till Fru Söderblom. Frågorna samlades ihop till ett första brevlådeprogram för sociala frågor som sändes 1939. Anna-Lisa Söderblom svarade på brev från lyssnarna i mer än 15 år. Hon var redaktör för programmet Vart skall jag vända mig.

Anna-Lisa Söderblom diplomerades 1941 från Socialinstitutet i Stockholm.

När Anna-Lisa Söderbloms program lades ned 1956 tog radiokuratorn Lis Asklund vid med programmet Människor emellan som behandlade både sociala frågor och samlevnadsproblem. Breven handlade om relationer och om sexuella problem. I en tid när man inte pratade öppet om sexlivet var Lis Asklunds icke moraliserande och fördomsfria svar något unikt i media. Programmen var halvtimmeslånga och sändes en gång i veckan i flera år.

1959 sändes ett reportage av Lis Asklund som skakade om social-Sverige. Det handlade om missförhållandena på Eugeniahemmet för svårt rörelsehindrade barn. Programmet orsakade en häftig censurdebatt. En statlig kommission försökte stoppa programmet. Resultatet blev i stället att radiolagen fick en ny stadga om rätten att göra samhällskritiska program.

1938 blev Lis Asklund en av Sveriges två första sjukhuskuratorer. 1980 grundade Lis Asklund den svenska grenen av Fountainhouse-rörelsen.

När Lis Asklund 1968 gick över till TV lämnade hon över programmet till Ludvig Jönsson. Programmet fick då namnet Någon att tala med. Ludvig Jönsson var präst i Stockholm och känd för sin radikala syn på sexualitet och samlevnad. Han var, precis som Lis Asklund, med sin frigjorda hållning när det gäller äktenskap, en fördomsfri röst i debatten om bl.a homosexualitet. 

Ludvig Jönsson använde inte religiösa pekpinnar och i sin rådgivning gav han inte själv svar på brevskrivarens problem, utan uppmuntrade lyssnaren till att se till sina egna resurser att lösa krisen. Jönsson medverkade i programmet fram till sommaren 1974. Jönsson var en av de första präster i landet som tog ställning för homosexuella, bland annat med uttalandet ”där kärlek sker, sker något heligt” när Storkyrkan i Stockholm med start 1980 höll gudstjänst med inbjudan speciellt adresserad till hbt-personer.

Barnpsykiatrikern Gustav Jonsson (Skå-Gustav) startade 1947 barnbyn Skå utanför Stockholm. Ett hem för framförallt barn som kom från socialt utsatta miljöer. Där han, på ett för tiden nytt sätt, tog sig an s k ”vanartiga” barn och ungdomar med icke-auktoritära metoder. Skå startade som ett alternativ till andra barnavårdsinstitutioner där tanken var att straffet var det som skulle få barn att byta sitt beteende. På Skå ville man jobba mer terapeutiskt. Föräldrar frågar och får svar var ett program för uppfostringsfrågor som han deltog i 1946. Föräldrarna fanns med i studion. Så småningom fick han det egna brevlådeprogrammet Fråga Gustav.

Knattetimmen i P4 startade först som ett inslag i Radio Stockholm men blev sedan permanentat i P4 varannan lördag med Carolina Norén. Där svarade Louise Hallin, barnmorska och leg. psykoterapeut och barn- och föräldrapsykolog Malin Alfvén på lyssnarnas frågor om barn. Programmet utgick ur tablån 2014. I podden Kära barn som leddes av Karolina von Heidenstam svarade sedan Louise Hallin på lyssnarnas frågor om barn och föräldraskap.

I början på 1980-talet införde producenten Yvonne Wohlin och psykologen Margareta Berggren ett telefonbaserat program då de öppnade linjerna för ungdomar som ringde in och sökte hjälp i olika livsfrågor som ångest, rädsla, död, relationer och kärlek. Programmet fick namnet Dialog och sändes varje lördag under drygt tio år. I början var det främst flickor som hörde av sig, men efter några år ringde allt fler pojkar in. 

I programmet Människor och tro från Religionsradion fanns i slutet av 1980-talet programpunkten – Personligt – där prästen och psykoterapeuten Göran Bergstrand resonerade och gav råd kring existentiella och andliga frågor.

Göran Bergstrand var 1976–1989 direktor i S:t Lukasstiftelsen, nu Förbundet S:t Lukas. Bergstrand fann sin plats i S:t Lukas arbete i gränslandet mellan psykoterapi och själavård. 2010 blev han teologie hedersdoktor i Lund.

I Christer i P3 finns Relationsrådet sedan 2003. Tidigare svarade Kitty Jutbring och Jonna Abelsson. Nu medverkar bland andra Matilda Sjöström, Edvin Edvinsson och Frida Holmqvist. Relationsrådet hör du på torsdagar i Christer. Här kan du få svar på dina frågor om att göra slut, hur du ska tackla din svartsjuka och om du egentligen måste älska dina föräldrar.

Det första avsnittet av Sveriges Radio P1:s program ”Radiopsykologen” sändes i februari 2009 med Malin Edlund som programledare. Hon fortsatte under tre år och lämnade i februari 2012 över pinnen till Allan Linnér. Allan Linnér var mellan 2012 och 3 januari 2019 programledare för  ”Radiopsykologen”. Där efter tillträdde Lasse Övling som alltså nu slutar.

På frågan om varför han tackade ja till uppdraget svarade Linnér vid tillträdet:
– Sveriges Radios tradition att göra psykoterapi och det personliga samtalet mer tillgängligt är i det närmaste unik. Det är en verklig utmaning eftersom det terapeutiska rummet länge varit slutet, och måste så vara av många skäl. Samtidigt så finns det en hel del som kan visas, beskrivas och därmed avmystifieras. Jag hoppas att samtalen i radio även fortsättningsvis ska vara till hjälp och även bidra till en större öppenhet.

Rekommenderad fortsatt läsning: Sofia Seifarths avhandling som handlar om radioprogram där sociala och personliga lyssnarfrågor besvarats i etern. I undersökningen studeras två serier som sändes under åren 1939–1968. Syftet var att utifrån brev och program undersöka hur dessa så kallade brevlådeprogram användes av de personer som skrev till radion för att få sociala upplysningar eller råd om mer eller mindre intima samlevnadsproblem samt hur programmen användes av de redaktörer som besvarade allmänhetens frågor. 

Uppdatering 210816: Det är nu bestämt att radiopsykologen byter namn

Referenser

Sveriges Radio: Vad skall jag göra, vart ska jag gå?

Sveriges Radio: Lis Asklund – kuratorn som blev Sveriges biktmor

Dagens Nyheter 060806: Anna-Karin Hammar

Sveriges Radio: Knattetimmens klipparkiv

Vi Mänskor Nummer 1, 1989. Svenska Kvinnors Vänsterförbund

UNT 170206: Göran Bergstrand

Sveriges Radio: ”Relationsrådet hjälper dig”

Sveriges Radio: Allan Linnér ny radiopsykolog i P1

Seifarth, Sofia. 2007. Råd i radion. Modernisering, allmänhet och expertis 1939–1968. Akademisk avhandling, Tema kultur och samhälle, Linköpings universitet. Stockholm: Carlssons.

 
 

❤ Se även: Joel Kinnaman aktuell i In treatment har själv gått i terapi

Existentiell hälsa: Lev helt dö bra, ett samtal

Jessica Bladh – Drabbad av utmattningssyndrom

”De nödvändiga samtalen” vid Covid-19 infektion – en samtalsguide

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Att leva under Coronakrisen

Kostnadsfri webbutbildning: Psykologiskt krisstöd vid covid-19

Självomhändertagande för personal inom hälso- och sjukvård, funktionshinder samt äldreomsorg under coronakrisen

Dataspelsberoende klassas som sjukdom

Spelberoende klassificeras nu som missbruksdiagnos

Kostnadsfri webbkurs om autism

Utbildningsmaterial för bättre möten med personer med psykisk ohälsa

Kostnadsfri webbutbildning för att samtala om sexualitet, hälsa, relationer och jämställdhet

Kostnadsfri webbutbildning om omsorg, gränssättning och våldsförebyggande på HVB

Barnkonvention är nu svensk lag

Under helgerna kan du ha långa kostnadsfria videosamtal

Kompensatoriska strategier i sociala situationer kan leda till psykisk ohälsa och försvårad diagnostik

Dina gener kan påverka utfallet av terapin

Män dör för att de inte pratar om sina känslor

Film: Konsten att komma igång

Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Film: Att lära känna sig själv

Lågaffektiv teori och metod, del 1

Hon försökte rädda Olof Palme, gick i terapi och skrev en bok om det som varit

Bröderna Robin och Christian kräver miljonskadestånd

Dokumentär: Kvinnan bakom Thomas Quick

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Bok om att jobba med känslor i KBT

Det är mycket vanligt att personer som får EIPS-diagnos har varit med om barndomstrauman

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

😪 Sorgen hörs i varje ord, i varje diftong…

Antalet legitimerade psykoterapeuter minskar i rask takt

Så många får komma till BUP i tid

Om psykiatrireformens brister i ny bok

Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Föreläsning Suicidpreventiva dagen 2020: Suicidprevention – en fråga för hela samhället

Psykiatrireformen 25 år och vad ledde den till?

Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

”Suicidprevention behöver pågå på alla samhällsnivåer och ges skäliga resurser”

1,7 miljarder till arbetet med psykisk hälsa

SKL sänker ersättningen för digitala vårdgivare – Branschen skakas om

🧠 Följ KBT Sverige på Facebook

[1] Psykologtidningen 210524  

[2] Sveriges Radio 210525

[3] Psykologtidningen 210525

Anhöriga ifrågasätter vården av ”svårskötta, obildbara och sinnesslöa”

I samband med granskningen av anstalten som vi skrev om i ett tidigare inlägg tar släktingar till intagna nu del av journalanteckningar om sina anhöriga, något som gör att de undrar vilken vård deras anhöriga egentligen fick. Det här skedde långt innan psykiatrireformen.

”Vanvettigt att förlänga deras liv så att dom blir fler och fler. Passiv eutanasi berättigad ”. Ekot och P1 Dokumentär har tagit del av de anteckningar som sjukhuschefen Hugo Fröderberg, som styrde över Vipeholm i nära trettio år, lämnade efter sig. Där uttrycker han sitt förakt för sina före detta patienter, och ifrågasätter deras rätt att leva.

Bertil Beijers lillebror Stig var en av de intagna.

– Mina föräldrar trodde väl att han skulle ha det bra där. Det var ju en institution. Ja, att det var proffs som tog hand om det.

Bertil Beijers lillebror Stig skrevs in på Vipeholm när han var åtta. Han hade epilepsi, och föräldrarna hade svårt att ta hand om honom hemma. Stig Beijer dog på Vipeholm när han var femton. Brodern Bertil tror att han blev vanvårdad.

– Jag tror att han svalt ihjäl rent ut sagt. Han blev så mager och svag så han klarade inte av en infektion. Han dog ju i lunginflammation.

Anita Bomans syster Berit dog på Vipeholm när hon var tretton. Dödsorsaken var tuberkulos. När Anita, som själv är sjuksköterska, läser journalen, undrar hon varför det dröjde innan hennes syster fick medicin, trots att symptomen, enligt henne, varit uppenbara i minst ett år innan Berit dog.

– Man lät det bara gå och….så dör hon. Nio dagar senare så dör hon, säger Anita Boman.

Också patienten Inger Lindbom dog i tuberkulos. Hennes sjukdom var aktiv redan när hon kom till Vipeholm. Ändå dröjde det en och en halv månad innan hon fick penicillin. Hennes systerdotter Carina Siltberg undrar över den sena behandlingen:

– Det verkar… för mig ser jag det som ett experiment. Kommer det här att funka? Hon skulle ju haft penicillin mycket tidigare.

Överläkaren Hugo Fröderberg sorterade Stig i grupp 1, enligt sitt eget system, där han delade in de intagna i olika intelligensgrupper, från 0 till 6.

Hugo Fröderberg beskrev de lägsta grupperna som ”livsodugliga element”.

Se länk till radioinslaget nedan

Se även: Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Ladda ner KBT Sveriges KBT-poster!

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

Granskning av en anstalt där ”svårskötta, obildbara och sinnesslöa” vårdades

Digitalt samtal om när vården sviker

Diskussion: Vilka är de största framtidsutmaningarna för sjukvården?

Psykiatrireformen 25 år och vad ledde den till?

Marikas kamp

Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning

”Suicidprevention behöver pågå på alla samhällsnivåer och ges skäliga resurser”

1,7 miljarder till arbetet med psykisk hälsa

SKL sänker ersättningen för digitala vårdgivare – Branschen skakas om

Lyssna på Anhöriga ifrågasätter vården på Vipeholm här

Granskning av en anstalt där ”svårskötta, obildbara och sinnesslöa” vårdades

De kallades obildbara idioter, sorterades bort och låstes in. Överläkaren lät plocka ut 152 av de intagnas hjärnor. En dag upptäcker en reporter sin farbror på listan.

20200320_201635

Vipeholm är en park och ett bostadsområde i Lund. Åren 1935–1982 inrymdes i byggnaderna Vipeholms sjukhus, en anstalt för ”sinnesslöa”. Området var då det byggdes tänkt för ett regemente, men detta förverkligades aldrig. Sjukhuset är känt för eftervärlden genom Vipeholmsexperimenten, där patienter med intellektuell funktionsnedsättning utnyttjades som försökspersoner i strid mot medicinsk-etiska principer.

Ekot reporter Randi Mossige-Norheim har granskat Vipeholmsanstalten i Lund, där ”svårskötta, obildbara och sinnesslöa” vårdades på 1930-talet och framåt.

Del 1/5. Vipeholmsanstalten – Min farbrors hjärna

Vipeholms sjukhus var en gång Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt. Där skulle de som inte passade in någon annanstans förvaras. De kallades svårskötta, obildbara och sinnesslöa. Men vad hände egentligen bakom de låsta dörrarna på anstalten?

Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim fick se sin egen farbror Inge Torkel på en förteckning över hjärnor som skickats från anstalten i Lund och började kontakta fler anhöriga på listan. Efter över ett års undersökande, där nya fakta om anstalten presenteras, kommer nu berättelsen om Vipeholmsanstalten i fem avsnitt.

Del 2/5. Vipeholmsanstalten – Kariesexperimentet och barnen

Den svenska tandhälsan skulle räddas med kariesexperiment på 400 intagna på Vipeholm. Bakom den anonyma koden C47 finns Bertil Losell, 12 år gammal ska han äta klibbig söt ”extra farlig” kola.

En enig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas.

På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn.

Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder.

Del 3/5. Vipeholmsanstalten – Svårskött, obildbar och sinnesslö

Inifrån anstalten skriver Olle brev och kräver att få komma hem. Först nu får de anhöriga ta del av hans nödrop. Varför skapades Vipeholm och hur såg vägen dit ut?

Flera tusen svenskar sorterades ut från den övriga vården och förflyttades till Vipeholmsanstalten. Där skulle de med stämpeln ”svårskött, obildbar och sinnesslö” förvaras och många dog inne på de låsta avdelningarna.

I en tjock journalmapp hittar Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim en bunt brev som aldrig skickades. Det är Fritz Olof Theodor Johansson, kallad Olle, som skrivit. Först nu får hans anhöriga ta del av breven och det visar sig att Olles historia helt sammanfaller med bildandet av Vipeholmsanstalten. I det här avsnittet får vi också höra mer om Randis egen farbror, Inge Torkel Mossige Norheim, hamnade på Vipeholm. Hur gick det till när han gick från ”Solskensbarnet” till ”avdelningens mest svårskötta patient”?

Del 4/5. Vipeholmsanstalten – Överläkaren och döden

Hugo Fröderberg är chef över Vipeholm. I efterlämnade papper ifrågasätter överläkaren sina patienters rätt att leva och skriver ”passiv eutanasi berättigad”. Hur påverkade hans människosyn vården?

I nästan trettio år var överläkaren Hugo Fröderberg chef för Vipeholms sjukhus – från grundandet 1935 fram till pensionen 1963. Nu kan P1 Dokumentär i samarbete med Ekot avslöja nya uppgifter om överläkaren som i flera decennier hade högsta ansvaret för vården av flera tusen svenskar.
I arkivet finns Fröderbergs egna texter kvar, det är hans minnen och reflektioner kring det som hände bakom stängslen och inne på dom låsta avdelningarna. Det är journalisten Thomas Kanger som i sin research hittade det Fröderberg själv kallar sin självbiografi, över 100 maskinskrivna papper där han ger sin syn på tiden på Vipeholm men också en skrämmande och inhuman syn på sina före detta patienter.

Överläkare Hugo Fröderbergs tidigare okända ”självbiografi” ger en ny bild av sjukhuschefen och de anhöriga ifrågasätter nu den vård som gavs på Vipeholmsanstalten, som också kallades ett sjukhus.

Del 5/5. Vipeholmsanstalten – En rysk prins

Det har kommit in en ”spion” på Vipeholm som rapporterar allt han ser och utanför anstalten väntar en ny tid och en annan syn på dem som dömts ut som ”obildbara idioter”. Men vad hände med hjärnorna?

Sjukhuschefen och överläkaren Hugo Fröderberg styr över Vipeholm i nästan trettio år, och sätter sin prägel på hela sjukhuset. ”Alla tyckte om honom”, säger skötaren Ann Berglund om överläkaren med ansvar för tusen patienter.

När sommarvikarien Lennart Berggren berättar för en journalist om det han sett på Vipeholm blir det polisutredning, och det väcks åtal om misstänkta övergrepp och misshandel. Tillsammans med rektorn och specialläraren Karin Axeheim är de med om att förändra Vipeholm inifrån.

Patienten Olle, Fritz Olof Theodor Johansson från Lyrestad, ger inte upp drömmen om att få lämna Vipeholm, han fortsätter skriva brev och vädjar om att få flytta närmare sitt barndomshem. Kanske kan Hugo Fröderberg flytta med?

Och det visar sig att de som överläkaren Hugo Fröderberg sorterat som ”psykiskt opåverkbara” och ”djupt idiotiska” lämnat outplånliga minnen hos dem som kände dem innan de placerades på Vipeholm. Kan det vara så att en rysk prins bott på Vipeholmsanstalten?

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams. 

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Se länk till programmet nedan.

Se även: Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

Digitalt samtal om när vården sviker

Diskussion: Vilka är de största framtidsutmaningarna för sjukvården?

Psykiatrireformen 25 år och vad ledde den till?

Marikas kamp

Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning

”Suicidprevention behöver pågå på alla samhällsnivåer och ges skäliga resurser”

1,7 miljarder till arbetet med psykisk hälsa

SKL sänker ersättningen för digitala vårdgivare – Branschen skakas om

Lyssna på De intagna på Vipeholm här

Psykoterapeuter som tvivlar på sig själva får bättre behandlingsresultat

En studie av 70 norska psykoterapeuters arbete visar att personligheten påverkar behandlingsutfallet.

– De terapeuter som berättade att de var osäkra på sin insats hade bättre behandlingsresultat, säger Helene Nissen Li, psykoterapeut vid Oslo universitetet.

Studien omfattade totalt 70 psykoterapeuter och 255 patienter.

Psykoterapeuterna fick svara på enkäter om deras syn på sig själva och sitt yrke. Sedan följdes deras patienter två år efter avslutad behandling.

Resultatet visar att patienternas förmåga till relationer hade förbättrats, deras så kallade interpersonella problem hade minskat.

Patienterna hade bland annat svår problematik så som personlighetsstörningar och de behandlades med olika former av psykoterapi.

– Under lång tid, upp till två år senare, hade de bättre relationer till andra människor, de hävdade sig bättre och kunde knyta an till andra på ett sundare sätt, säger Helene Nissen Li.

Studien kan dock inte förklara varför terapeutens tvivel kopplas till ett bättre behandlingsresultat.

Lyssna på inslaget nedan

Följ KBT Sverige på instagram:

Se även: Vad är verksamt i psykoterapi?

En trygg anknytning till terapeuten ger hållbar psykoterapi

Tillgången till psykoterapeuter är för liten, det kan vara en orsak till ökad förskrivning av antidepressiva

Vem får ställa diagnos?

Vilka egenskaper har de riktigt duktiga psykoterapeuterna?

Psykoterapeuten Jon Fredrickson om deliberate practice

Boken ”Peak : vetenskapen om att bli bättre på nästan allt : sanningen bakom 10 000-timmarsregeln”

Hur kan man hålla sig ajour efter avslutad terapiutbildning?

Självomhändertagande för psykoterapeuter under coronakrisen

Lyssna på inslaget från Vetenskapsradion 170929.

20200119_175735