Idag publiceras de uppdaterade nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom.
Det finns flera rekommendationer för behandling av barn och unga. Framför allt lyfts behovet av att öka tillgängligheten till olika typer av psykologisk behandling.
I Socialstyrelsens uppdaterade rekommendationer föreslår socialstyrelsens projektgrupp ett antal åtgärder.
- Vården bör snabbt kunna erbjuda en första bedömning av de som söker hjälp så att en effektiv behandling kan sättas in så tidigt som möjligt. Annars kan risken för långvarig sjukdom öka vilket på sikt också betydligt ökar självmordsrisken.
- Tillgången till manualbaserad psykologisk behandling, som kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell terapi (IPT) och psykodynamisk korttidsterapi (PDT) bör bli bättre. I vissa fall, beroende på tillståndets allvarlighetsgrad, rekommenderas även psykologisk behandling i kombination med läkemedel och fysisk aktivitet.
- Varje vårdcentral bör kunna erbjuda manualbaserad psykopedagogisk behandling (PPB). Det innebär att den som drabbats, men även föräldrar och familjen, får hjälp med strukturerade och problemlösande metoder så att barnet eller ungdomen blir mer aktivt, vågar utmana sig själv och hittar goda rutiner för mat och sömn, en hjälp till självhjälp.
- Negativ stress vid en jobbig skol- eller livssituation behöver identifieras tidigt och åtgärdas då den kan leda till oro, ångest, nedstämdhet och på sikt till en depression. Detta är en viktig uppgift i den första kontakten med vården som kan vara elevhälsan eller ungdomsmottagningen men också vårdcentralen.
- En planerad förnyad kontakt och strukturerad uppföljning behöver erbjudas. Den i dag rådande bristen på tillgänglighet gör det svårare att kunna erbjuda en god och kontinuerlig uppföljning både inom primärvård och barnpsykiatrisk vård.
Ovanstående presenteras i en debattartikel i Dagens Nyheter 171213
På uppdrag av Socialstyrelsen har en internationell jämförelse
genomförts under våren 2017. Syftet har varit att jämföra ett
antal länders riktlinjer samt undersöka om de skillnader som finns är
motiverade eller inte. Jämförelsen gäller specifikt psykologisk behandling,
fysisk aktivitet samt kombinationsbehandling med psykologisk
behandling och antidepressiva läkemedel vid depression. De
länder som förutom Sverige ingår i jämförelsen är Norge, Finland,
Danmark, England, Skottland, Tyskland, Nederländerna och Kanada.
MINI och SCID-I rekommenderas
Dessa riktlinjer ger rekommendationer om de diagnostiska intervjuerna
MINI (Mini International Neuropsychiatric Interview) och
SCID-I (Clinical Interview for DSM-IV Axis I Disorders, Clinical
Version) som stöd i den diagnostiska processen, som komplement till den kliniska
bedömningen vid diagnostik i den specialiserade vården till
vuxna personer med misstänkt depression eller ångestsyndrom.
MINI är en kortfattad strukturerad diagnostisk intervju som är
utvecklad för att kunna kartlägga olika psykiska sjukdomar och kan
användas som ett stöd i diagnostiseringen vid depression och ångestsyndrom.
SCID-I är en semistrukturerad intervju som används som underlag
för att diagnostisera personer med psykiska sjukdomar. Syftet är att
utgöra ett stöd vid den diagnostiska intervjun för att samla in relevant
information för en klinisk bedömning. SCID-I används i första hand
inom specialiserad psykiatri. Frågorna är strukturerade och riktade,
och frågorna åtföljs även av mer öppna frågor för att verifiera diagnoskriterierna.
Allt ska inte användas på rutin
Vissa av de åtgärder som finns med i riktlinjerna har fått rekommendationen FoU, dessa ska enligt riktlinjerna inte användas som rutin med hänsyn till att kunskapsläget är ofullständigt.
Uppdatering 2020: Uppdaterade Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020
Nedan följer några av de nya rekommendationerna, (KBT-rekommendationer är fetmarkerade)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
- erbjuda KBT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig
depression (prioritet 2)
- erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression
(prioritet 3)
- erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna
med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3).
Hälso- och sjukvården kan
- erbjuda fysisk aktivitet till vuxna med lindrig till medelsvår
egentlig depression (prioritet 6)
- erbjuda korttids-PDT till vuxna med lindrig till medelsvår
egentlig depression (prioritet 7)
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
- erbjuda KBT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår
egentlig depression (prioritet 2)
- erbjuda behandling med fluoxetin till barn och ungdomar med
medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 2).
Hälso- och sjukvården kan
- erbjuda IPT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår
depression (prioritet 5).
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
- erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna
med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 3).
Hälso- och sjukvården kan
- erbjuda KBT till vuxna med generaliserat ångestsyndrom
(prioritet 5).
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
- erbjuda KBT till vuxna personer med paniksyndrom
(prioritet 3).
Hälso- och sjukvården kan
- erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna
med paniksyndrom (prioritet 5).
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
- erbjuda KBT med exponering och responsprevention till vuxna
med tvångssyndrom (prioritet 1)
- erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna
med tvångssyndrom (prioritet 2).
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
- erbjuda KBT till vuxna med social fobi (prioritet 3).
Hälso- och sjukvården kan
- erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna
med social fobi (prioritet 5).
Rekommendationer
Hälso- och sjukvården bör
- erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till vuxna med
posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 3).
Hälso- och sjukvården kan
- erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna
med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 5)
- erbjuda behandling med EMDR till vuxna med posttraumatiskt
stressyndrom (prioritet 7).
💗 Följ KBT Sverige på Facebook
Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.
De nya riktlinjerna återfinns här: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-12-4/Sidor/default.aspx
Vägen till de nya riktlinjerna har varit lång och brokig. En mängd debattartiklar har publicerats och åsikter åt olika håll har framförts. Läs mer om det under nedanstående länkar:
”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”
Följ KBT Sverige på instagram
Till Debattartikeln i Dagens Nyheter 171213: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/
13 reaktioner till “Uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom”