Uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Idag publiceras de uppdaterade nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom.

20200320_202124

Det finns flera rekommendationer för behandling av barn och unga. Framför allt lyfts behovet av att öka tillgängligheten till olika typer av psykologisk behandling.

I Socialstyrelsens uppdaterade rekommendationer föreslår socialstyrelsens projektgrupp ett antal åtgärder.

  • Vården bör snabbt kunna erbjuda en första bedömning av de som söker hjälp så att en effektiv behandling kan sättas in så tidigt som möjligt. Annars kan risken för långvarig sjukdom öka vilket på sikt också betydligt ökar självmordsrisken.
  • Tillgången till manualbaserad psykologisk behandling, som kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell terapi (IPT) och psykodynamisk korttidsterapi (PDT) bör bli bättre. I vissa fall, beroende på tillståndets allvarlighetsgrad, rekommenderas även psykologisk behandling i kombination med läkemedel och fysisk aktivitet.
  • Varje vårdcentral bör kunna erbjuda manualbaserad psykopedagogisk behandling (PPB). Det innebär att den som drabbats, men även föräldrar och familjen, får hjälp med strukturerade och problemlösande metoder så att barnet eller ungdomen blir mer aktivt, vågar utmana sig själv och hittar goda rutiner för mat och sömn, en hjälp till självhjälp.
  • Negativ stress vid en jobbig skol- eller livs­situation behöver identifieras tidigt och åtgärdas då den kan leda till oro, ångest, nedstämdhet och på sikt till en depression. Detta är en viktig uppgift i den första kontakten med vården som kan vara elevhälsan eller ungdomsmottagningen men också vårdcentralen.
  • En planerad förnyad kontakt och strukturerad uppföljning behöver erbjudas. Den i dag rådande bristen på tillgänglighet gör det svårare att kunna erbjuda en god och kontinuerlig uppföljning både inom primärvård och barnpsykiatrisk vård.

Ovanstående presenteras i en debattartikel i Dagens Nyheter 171213

På uppdrag av Socialstyrelsen har en internationell jämförelse

genomförts under våren 2017. Syftet har varit att jämföra ett

antal länders riktlinjer samt undersöka om de skillnader som finns är

motiverade eller inte. Jämförelsen gäller specifikt psykologisk behandling,

fysisk aktivitet samt kombinationsbehandling med psykologisk

behandling och antidepressiva läkemedel vid depression. De

länder som förutom Sverige ingår i jämförelsen är Norge, Finland,

Danmark, England, Skottland, Tyskland, Nederländerna och Kanada.

MINI och SCID-I rekommenderas

Dessa riktlinjer ger rekommendationer om de diagnostiska intervjuerna

MINI (Mini International Neuropsychiatric Interview) och

SCID-I (Clinical Interview for DSM-IV Axis I Disorders, Clinical

Version) som stöd i den diagnostiska processen, som komplement till den kliniska

bedömningen vid diagnostik i den specialiserade vården till

vuxna personer med misstänkt depression eller ångestsyndrom.

MINI är en kortfattad strukturerad diagnostisk intervju som är

utvecklad för att kunna kartlägga olika psykiska sjukdomar och kan

användas som ett stöd i diagnostiseringen vid depression och ångestsyndrom.

SCID-I är en semistrukturerad intervju som används som underlag

för att diagnostisera personer med psykiska sjukdomar. Syftet är att

utgöra ett stöd vid den diagnostiska intervjun för att samla in relevant

information för en klinisk bedömning. SCID-I används i första hand

inom specialiserad psykiatri. Frågorna är strukturerade och riktade,

och frågorna åtföljs även av mer öppna frågor för att verifiera diagnoskriterierna.

Allt ska inte användas på rutin

Vissa av de åtgärder som finns med i riktlinjerna har fått rekommendationen FoU, dessa ska enligt riktlinjerna inte användas som rutin med hänsyn till att kunskapsläget är ofullständigt.

Uppdatering 2020: Uppdaterade Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

Nedan följer några av de nya rekommendationerna, (KBT-rekommendationer är fetmarkerade)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig

depression (prioritet 2)

  • erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression

(prioritet 3)

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda fysisk aktivitet till vuxna med lindrig till medelsvår

egentlig depression (prioritet 6)

  • erbjuda korttids-PDT till vuxna med lindrig till medelsvår

egentlig depression (prioritet 7)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår

egentlig depression (prioritet 2)

  • erbjuda behandling med fluoxetin till barn och ungdomar med

medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda IPT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår

depression (prioritet 5).

 

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda KBT till vuxna med generaliserat ångestsyndrom

(prioritet 5).

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna personer med paniksyndrom

(prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med paniksyndrom (prioritet 5).

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT med exponering och responsprevention till vuxna

med tvångssyndrom (prioritet 1)

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med tvångssyndrom (prioritet 2).

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna med social fobi (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med social fobi (prioritet 5).

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till vuxna med

posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 5)

  • erbjuda behandling med EMDR till vuxna med posttraumatiskt

stressyndrom (prioritet 7).

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.

De nya riktlinjerna återfinns här: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-12-4/Sidor/default.aspx

Vägen till de nya riktlinjerna har varit lång och brokig. En mängd debattartiklar har publicerats och åsikter åt olika håll har framförts. Läs mer om det under nedanstående länkar:

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

”Socialstyrelsens nya riktlinjer är ett haveri” – ett nytt debattinlägg gällande socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest

”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”

Följ KBT Sverige på instagram

Till Debattartikeln i Dagens Nyheter 171213: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/

13 reaktioner till “Uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: