Vad är hälsoångest?

Hälsoångest, även kallat hypokondri och tidigare inbillningssjuka, är ett tillstånd där du är överdrivet rädd för att ha en allvarlig sjukdom.

20200320_201635

Det som driver tillståndet är individens benägenhet att automatiskt göra en katastroftolkning av vanliga kroppsliga symtom; huvudvärk = hjärntumör, magont = magcancer, förstoppning = tarmcancer etcetera. Utmärkande är en fixering vid risken att man kan ha en eller flera allvarliga, livshotande kroppsliga sjukdomar. Det är vanligt med återkommande tvångsmässiga åtgärder för att kontrollera sin hälsa och kropp.

Överdriven uppmärksamhet på fysiska symtom och stark hälsoångest hos föräldrarna kan bidra till att barn utvecklar hälsoångest. Vissa personlighetsdrag ökar risken för att utveckla tillståndet, till exempel en fixering vid hälsa och kropp och perfektionistiska drag.

Man har funnit en större andel rapporter om sexuella övergrepp och fysisk misshandel i barndomen hos personer med hälsoångest jämfört med kontrollgrupp. Allvarlig sjukdom eller dödsfall i den närmaste familjen, eller en ny livssituation med nytt ansvar, till exempel att bli mamma, kan utlösa hälsoångestfyllda föreställningar.

Diagnostiska kriterier vid hälsoångest

  • Personen är fixerad vid sin rädsla för att drabbas av allvarlig sjukdom (eller sin övertygelse om att redan ha drabbats).
  • Idéerna grundas på feltolkningar av kroppsliga symtom.
  • Övertygelsen består trots adekvat medicinsk utredning och lugnande försäkringar.
  • Tankarna och rädslan orsakar betydande lidande och/eller försämrad funktion i arbete eller socialt liv.
  • Störningen har varat i minst sex månader.
  • Tankarna och rädslan förklaras inte bättre av GAD, tvångssyndrom, paniksyndrom, egentlig depressionsepisod, eller annan psykisk sjukdom.

Hälsoångest klassificeras som ett somatoformt syndrom (enligt DSM–IV) men då det utmärks av en stark ångestkomponent så konceptualiseras och förstås det bäst som ett ångestsyndrom. Depression och ångesttillstånd föreligger ofta samtidigt och har oftast utvecklats sekundärt till hälsoångest.

Vem kan behandla patienter med hälsoångest?

I många fall kan relativt enkla klargöranden (fungerar ofta bäst med en läkare) ha stor betydelse. Ibland kan det räcka med ett samtal med allmänläkaren, i andra fall är problemen mer sammansatta och komplicerade och det kan krävas flera konsultationer, eventuellt remiss till specialist inom psykiatri eller till psykoterapeut. En KBT-baserad hälsoångestbehandling kan kräva 5–20 sessioner om vardera 45 minuter.

❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Vad är OCD eller tvångssyndrom?

Rädsla för blod, blodfobi.

Vad är trichotillomani eller Hair-Pulling Disorder?

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Coronaviruset ger kontrollförlust

KBT-behandling för hälsorelaterad ångest

Vad är skillnaden mellan hypervigilans och hälsoångest?

Ångest kan hjälpa dig minnas

Vad är de nationella vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa?

Michael Nyqvists rollfigur har panikångest och går i KBT-behandling

Diagnoskriterierna för ADHD enligt DSM-5

Vad är schizoaffektivt syndrom?

En lista med fobier

”ME/CFS kan öka dramatiskt efter pandemin”

Kan du begreppet?

Följ KBT Sverige på instagram

Michael Nyqvists rollfigur har panikångest och går i KBT-behandling

När gymnasieläraren Henrik kör hem från jobbet får han plötsligt ett hårt tryck över bröstet, domningar i kroppen och andnöd.

Han uppsöker en läkare men det är inget fysiskt fel på honom.

Återkommande anfall och tilltagande ångest. Till slut kan han inte ens gå utanför dörren. I den här filmen spelade Michael Nyqvist en man med panikångest.

En dag i taget är en svensk dramaserie om våra dolda folksjukdomar.

Länk till filmen finner du längre ned i inlägget.

Bild från vår instagramsida:

Se även: Vad är social fobi/ social ångest?

Vad är hälsoångest?

Våga berätta – fakta, råd och stöd till barn kring psykisk ohälsa

Svensk kortfilm om hur ångest kan begränsa en persons vardag

Vem får ställa diagnos?

Vad är de nationella vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa?


Fler avsnitt ur serien En dag i taget: Om utmattning: Sjuksköterskan som slits mellan familjen och sitt krävande arbete på sjukhusets akutmottagning

Mie har en ätstörning och kommer till sjukhus efter att försökt ta sitt liv

En film om sexmissbruk

Sussi är medicinberoende

Kerstin är alkoholist


Se även: Filmer med skildringar av psykisk ohälsa

Tv-serier med terapi i fokus?

Män dör för att de inte pratar om sina känslor

Män i terapi

Tillgången till psykoterapeuter är för liten, det kan vara en orsak till ökad förskrivning av antidepressiva

Att göra sådant som har betydelse i tider av stress

Öppna upp för dina känslor under coronakrisen



Filmen sändes första gången 22 november 1999. Längd 58 min. Kan ses tills vidare på Öppet arkiv.

se filmen här

”Lättare” psykisk ohälsa har ökat dramatiskt på senare tid. Varför och vad kan vi göra åt det?

Antalet tunga psykiatriska diagnoser är i stort sett konstant, medan så kallad lättare psykisk ohälsa ökat dramatiskt på senare tid. Ångest, stresstillstånd, utmattning och depressioner drabbar allt fler människor i Sverige och västvärlden. Vad beror det på, vilka följder får det för individen och samhället och vad kan vi göra åt det? Ekdal och Ekdal med bland andra f d sjukvårds- och folkhälsominister Gabriel Wikström och journalisterna och författarerna Isobel Hadley-Kamptz och Åsa Moberg.


Se även: Risken för en medikalisering av normala livserfarenheter är uppenbar

Larmen om den ökande psykiska ohälsan bland unga kan vara kraftigt överdrivna

Hantering av stress med hjälp av ACT

Att göra sådant som har betydelse i tider av stress

Tv-program: Vilket är det bästa sättet att undvika stress?

Vad gör stressen med din hjärna?

Andelen självmord i världen har minskat med en tredjedel

Förekomsten av depression kan påverkas av ökad jämställdhet

Arbetet mot psykisk ohälsa är kortsiktigt och ryckigt. Ett lapptäcke av projekt, som ingen vet hur eller om det egentligen fungerar


På SVT 2 tisdag 190226 och på SVT Play.

Programledare: Lennart Ekdal och Niklas Ekdal. Del 7 av 8: Psykisk ohälsa.

Kommer att kunna ses i SVT Play till sön 1 sep 23.59 (6 månader)

Se avsnittet här.

Rättigheter i SVT Play: Kommer att kunna ses i hela världen

Flerspråkig app för barn och ungdomar som lider av stark oro, ångest, stress eller sömnsvårigheter

Nu finns Safe Place, en app för barn och ungdomar som lider av stark oro, ångest, stress eller sömnsvårigheter

I Safe Place finns tre konkreta övningar:

  • Första övningen är en interaktiv andningsövning som hjälper användaren att få kontroll över och lugna sin andning vid till exempel ångest.
  • Andra övningen är en progressiv avslappningsövning som hjälper barnet eller ungdomen att slappna av i kroppen. Det är en övning som är fin att använda exempelvis innan läggdags, för att förbereda kroppen på god sömn och avleda svåra tankar.
  • I den tredje övningen får användaren hjälp, genom ljud och bild, att avleda sin uppmärksamhet från svåra minnen eller tankar till en lugn plats.

Appen finns på fem språk: svenska, engelska, persiska, arabiska och somaliska.

Appen har skapats av psykologer och psykoterapeuter på Rädda Barnens Centrum för stöd och behandling, Region Syd tillsammans med byrån USTWO digital product studio i Malmö.

Se länk nedan

Se även: Ny rapport där ungdomar berättar om hur det känns att bli utsatt för våld av den som står dem närmast

Postpartum depression hos mammor och hög stress hos pappor sitter i längre än man tidigare trott

Compassion som app!

Ungdomsdepression kopplat till ökad risk för 66 sjukdomar och förtida död

internetförmedlad behandling för ungdomar (13-17 år) som skadar sig själva

Om förhöjd oro hos ensamkommande ungdomar och ökade behov vad gäller kontakt med barn och ungdomspsykiatrin.

Snorkel; en sida riktad till barn och ungdomar om nedstämdhet/oro/ångest

Läs mer och ladda ned appen.

Ung ångest: Ångesten håller mig hemma från skolan

En dag när Telma Gyll kommer till skolan känner hon hur benen blir ostadiga.

Screenshot_20191103-085343_Chrome

Hon blir yr och uppfattar inte vad som händer runt omkring henne.

Telma Gyll går i åttan när hon söker hjälp akut på Barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna. Hon är deprimerad och känner stark ångest. Men kontakten med vården blir inte som Telma tänkt sig.

– Jag har fått berätta den här historien så många gånger för hur många läkare som helst. Jag har inga förväntningar på Bup längre.

Läkare, kuratorer och psykologer byts ständigt ut under året som Telma besöker Bup i Falun. Nu går hon i nian men klarar bara av att vara med på en lektion om dagen.

– Ibland blir jag uppgiven och undrar om jag kommer må så här hela livet, berättar Telma.

Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg

Tendens – kortdokumentärer
Korta dokumentärer från nutiden. Nära samtal och reportage om människors liv och idéer.

Sveriges Radio P1

Se länk nedan

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Se även: Ny rapport där ungdomar berättar om hur det känns att bli utsatt för våld av den som står dem närmast

Våga berätta – fakta, råd och stöd till barn kring psykisk ohälsa

Filmer med skildringar av psykisk ohälsa

Vad är hälsoångest?

Enligt en norsk studie så förefaller KBT vara det bästa alternativet vid behandling av social ångest.

Vad är social fobi/ social ångest?

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

Hälso- och sjukvård – Barn som anhöriga

Följ KBT Sverige på instagram

Till programmet: Ung ångest. Del 1/6

Avicii – en av många musiker med ångest

Tim Bergling var långtifrån ensam om att lida av ångest och scenskräck.

pexels-photo-897817.jpeg
Foto av Nathan Cowley pu00e5 Pexels.com

Undersökningen MAD, Music and Depression från University of Westminster, där drygt 2000 musiker deltog, visade att musiker har tre gånger större risk att drabbas av ångest än andra.

Uppdatering 210519: Idag blev det klart att Globen byter namn för att hylla Avicii.

Män i terapi

Tim ”Avicii” Berglings pappa om ångesten och medicinerna

Frontfiguren i the Prodigy tog sitt liv

Hyllningskonsert för Avicii sålde slut direkt

Föreläsning Suicidpreventiva dagen 2020: Suicidprevention – en fråga för hela samhället

Riksrevisionen granskar statens suicidpreventiva arbete

Många som tar livet av sig har innan gjort självmordsförsök. Nu undersöks en behandlingsform som ska fånga upp personer som har gjort suicidförsök.

Minnesplats för artisten Tim ”Avicii” Bergling

Till inslaget:

https://www.svd.se/avicii–en-av-manga-musiker-med-angest

Ångest kan hjälpa dig minnas

Ångest är väl något som många helst av allt slipper men enligt en ny studie [1] så kan ångest hjälpa dig att komma ihåg saker såvida ångesten är på en hanterbar nivå. Detta enligt forskare från University of Waterloo som publicerat en artikel om ämnet i tidskriften Brain Sciences.

Är ångesten för hög så påverkas minnet istället negativt enligt studien som gjordes på 80 collegestudenter. Lagom mycket ångest verkar således kunna vara bäst.

Se även: Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Om fobier

Öppna upp för dina känslor under coronakrisen

Vad är hälsoångest?

Nationella riktlinjer för vård vid ångest och depression

Ljudkänslighet är relativt vanligt, KBT-behandling kan hjälpa

Bli av med din ångest genom att sjunga den

”Mindfulness kan leda till ångest och depression”

Psykoterapeuten om att leva i sekter och hur man kan lyckas hoppa av

[1] University of Waterloo. ”Manageable levels of anxiety can help your memory.” ScienceDaily. ScienceDaily, 26 February 2018: www.sciencedaily.com/releases/2018/02/180226085752.htm

Uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Idag publiceras de uppdaterade nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom.

20200320_202124

Det finns flera rekommendationer för behandling av barn och unga. Framför allt lyfts behovet av att öka tillgängligheten till olika typer av psykologisk behandling.

I Socialstyrelsens uppdaterade rekommendationer föreslår socialstyrelsens projektgrupp ett antal åtgärder.

  • Vården bör snabbt kunna erbjuda en första bedömning av de som söker hjälp så att en effektiv behandling kan sättas in så tidigt som möjligt. Annars kan risken för långvarig sjukdom öka vilket på sikt också betydligt ökar självmordsrisken.
  • Tillgången till manualbaserad psykologisk behandling, som kognitiv beteendeterapi (KBT), interpersonell terapi (IPT) och psykodynamisk korttidsterapi (PDT) bör bli bättre. I vissa fall, beroende på tillståndets allvarlighetsgrad, rekommenderas även psykologisk behandling i kombination med läkemedel och fysisk aktivitet.
  • Varje vårdcentral bör kunna erbjuda manualbaserad psykopedagogisk behandling (PPB). Det innebär att den som drabbats, men även föräldrar och familjen, får hjälp med strukturerade och problemlösande metoder så att barnet eller ungdomen blir mer aktivt, vågar utmana sig själv och hittar goda rutiner för mat och sömn, en hjälp till självhjälp.
  • Negativ stress vid en jobbig skol- eller livs­situation behöver identifieras tidigt och åtgärdas då den kan leda till oro, ångest, nedstämdhet och på sikt till en depression. Detta är en viktig uppgift i den första kontakten med vården som kan vara elevhälsan eller ungdomsmottagningen men också vårdcentralen.
  • En planerad förnyad kontakt och strukturerad uppföljning behöver erbjudas. Den i dag rådande bristen på tillgänglighet gör det svårare att kunna erbjuda en god och kontinuerlig uppföljning både inom primärvård och barnpsykiatrisk vård.

Ovanstående presenteras i en debattartikel i Dagens Nyheter 171213

På uppdrag av Socialstyrelsen har en internationell jämförelse

genomförts under våren 2017. Syftet har varit att jämföra ett

antal länders riktlinjer samt undersöka om de skillnader som finns är

motiverade eller inte. Jämförelsen gäller specifikt psykologisk behandling,

fysisk aktivitet samt kombinationsbehandling med psykologisk

behandling och antidepressiva läkemedel vid depression. De

länder som förutom Sverige ingår i jämförelsen är Norge, Finland,

Danmark, England, Skottland, Tyskland, Nederländerna och Kanada.

MINI och SCID-I rekommenderas

Dessa riktlinjer ger rekommendationer om de diagnostiska intervjuerna

MINI (Mini International Neuropsychiatric Interview) och

SCID-I (Clinical Interview for DSM-IV Axis I Disorders, Clinical

Version) som stöd i den diagnostiska processen, som komplement till den kliniska

bedömningen vid diagnostik i den specialiserade vården till

vuxna personer med misstänkt depression eller ångestsyndrom.

MINI är en kortfattad strukturerad diagnostisk intervju som är

utvecklad för att kunna kartlägga olika psykiska sjukdomar och kan

användas som ett stöd i diagnostiseringen vid depression och ångestsyndrom.

SCID-I är en semistrukturerad intervju som används som underlag

för att diagnostisera personer med psykiska sjukdomar. Syftet är att

utgöra ett stöd vid den diagnostiska intervjun för att samla in relevant

information för en klinisk bedömning. SCID-I används i första hand

inom specialiserad psykiatri. Frågorna är strukturerade och riktade,

och frågorna åtföljs även av mer öppna frågor för att verifiera diagnoskriterierna.

Allt ska inte användas på rutin

Vissa av de åtgärder som finns med i riktlinjerna har fått rekommendationen FoU, dessa ska enligt riktlinjerna inte användas som rutin med hänsyn till att kunskapsläget är ofullständigt.

Uppdatering 2020: Uppdaterade Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

Nedan följer några av de nya rekommendationerna, (KBT-rekommendationer är fetmarkerade)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig

depression (prioritet 2)

  • erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression

(prioritet 3)

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda fysisk aktivitet till vuxna med lindrig till medelsvår

egentlig depression (prioritet 6)

  • erbjuda korttids-PDT till vuxna med lindrig till medelsvår

egentlig depression (prioritet 7)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår

egentlig depression (prioritet 2)

  • erbjuda behandling med fluoxetin till barn och ungdomar med

medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda IPT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår

depression (prioritet 5).

 

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda KBT till vuxna med generaliserat ångestsyndrom

(prioritet 5).

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna personer med paniksyndrom

(prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med paniksyndrom (prioritet 5).

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT med exponering och responsprevention till vuxna

med tvångssyndrom (prioritet 1)

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med tvångssyndrom (prioritet 2).

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna med social fobi (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med social fobi (prioritet 5).

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till vuxna med

posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna

med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 5)

  • erbjuda behandling med EMDR till vuxna med posttraumatiskt

stressyndrom (prioritet 7).

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.

De nya riktlinjerna återfinns här: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2017/2017-12-4/Sidor/default.aspx

Vägen till de nya riktlinjerna har varit lång och brokig. En mängd debattartiklar har publicerats och åsikter åt olika håll har framförts. Läs mer om det under nedanstående länkar:

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

”Socialstyrelsens nya riktlinjer är ett haveri” – ett nytt debattinlägg gällande socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest

”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”

Följ KBT Sverige på instagram

Till Debattartikeln i Dagens Nyheter 171213: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/

Forskare har upptäckt en låt som sänker ångest med 65%

Enligt en artikel i tidskriften CuriousMindMagazine har forskare i England genom studier kunnat visa att en speciell låt reducerar ångest med 65%. Låten heter Weightless och är skapad av Marconi Union.

Se länk till låten längre ned.

Se även: Bli av med din ångest genom att sjunga den

Läckt intervju med en klinisk RFT-forskare

”Helt fel att hårdrock skulle vara farligt”

Vad hette Ivan Pavlovs hundar?

Boken ”Peak : vetenskapen om att bli bättre på nästan allt : sanningen bakom 10 000-timmarsregeln”

Hur använder du musik?

Gå på konserter – få bättre hälsa

Alternativa terapiformer

Följ KBT Sverige på Facebook

Följ KBT Sverige på instagram 

Lyssna på låten och titta på musikvideon här.

Läs mer om studien i CuriousMindMagazine

Att ha ångest är en del av livet men vad händer när den tar över?

Ångesten som påverkar livet

Krampaktig känsla i bröstet, torr mun och skenande puls. Ångest och stark oro drabbar de flesta människor, men vad gör man när man har så mycket ångest att livet inte fungerar?

Lyssna på länken nedan

Se även: Vad är hälsoångest?

Diskussion: Är autism en superkraft eller svaghet?

Dansen som hjälp till att hitta tillbaka till kroppen

Ångest, revolution och kidnappningar: terapihemligheter från olika länder

Ung ångest: Ångesten håller mig hemma från skolan

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

”Mindfulness kan leda till ångest och depression”

Debattartikel:Gå inte på myten om kemisk obalans i hjärnan som orsak till depression och ångest

Ett avsnitt från programmet Kropp & Själ P1 SR torsdag 13 april.

Läs mer/lyssna/ladda ned