Tetris minskar risken för flashbacks och utvecklande av PTSD?

Resultatet kommer av en studie på personer som väntade på vård på en akutmottagning i Oxford, Storbritannien. Samtliga drygt sjuttio personer hade överlevt en allvarlig trafikolycka för mindre än sex timmar sedan. Personer som spelade tetris i 20 minuter hade betydligt mindre flashbacks under den följande veckan jämfört med de som istället fick som instruktion att skriva ner detaljer om vad de gjorde i väntrummet. Detta presenteras i en artikel i tidningen Forskning & Framsteg. Rapporten finns publicerad i tidskriften Molecular Psychiatry.

OBS! Viktigt i sammanhanget är att en PTSD-diagnos inte sätts första veckan efter ett potentiellt trauma (KBT Sveriges anmärkning).

Annonser

Stöd för tidig KBT-behandling av PTSD hos barn och ungdomar

En studie på unga 2-6 månader efter ett enskilt trauma (sk typ 1-trauma) gav som resultat att 71% hade ej PTSD efter att ha gått i kognitiv terapi jämfört med 27% av de som stod på väntlista i 10 veckor.

Cognitive therapy as an early treatment for post-traumatic stress disorder in children and adolescents: a randomized controlled trial addressing preliminary efficacy and mechanisms of action: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jcpp.12673/abstract

Om PTSD: Tiden läker inte alla sår.

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom. En föreläsning av Anke Ehlers

Om skillnader vad gäller risk för utvecklande av PTSD och om att behandlingen behöver anpassas.

Om PTSD: Tiden läker inte alla sår.

Bildningsbyrån – psykisk hälsa

Längd: 29:07
Tillgängligt till: 30 juni 2017

Edin Ramadanovic bor i ett radhus tillsammans med hustrun Sanella och två barn. Han arbetar som båtreparatör vilket han trivs med. Men någon gång varje dag kommer det som han genomlidit tillbaka. Det var 1992 när Edin, som kommer från Bosnien, beordrades ut ur sitt hus och kördes till ett fångläger i Omarska. ”Då stannade livet, det var ett helvete under tre, fyra månader,” berättar han. När Edin kom ut från Omarska vägde han 43 kilo. Han och Sanella flyttade till Sverige och här rullade livet på. Men efter några år blev Edin sjukskriven och fick så småningom diagnosen posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Psykoterapeuten Thomas Jansson menar att det krävs motivation och en stark vilja hos patienter med PTSD för att arbeta med sina problem. Många har våldsamma mardrömmar, flashbacks och känner smärta efter den tortyr de utsatts för.

Lyssna här

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom. En föreläsning av Anke Ehlers

Om rädslan för terrorattacker

Det är inte ovanligt att individer utvecklar en överdriven rädsla att bli utsatt för terrorattentat. När det rapporteras om nya attacker så ökar också ofta rädslan hos många. Rädslan kan tex visa sig som mardrömmar, rädsla för vissa typer av människor etc. Att skapa rädsla är också ett av de största målen med terrorattacker. En del personer som är med om terrorattacker utvecklar PTSD [1] men för de flesta minskar ångesten allt eftersom tiden går. För en del som har varit med om traumatiska händelser kan också rapporter om nya händelser vara re-traumatiserande.

Efter en traumatisk händelse så är det gynnsamt att gå tillbaka till att försöka leva på ungefär samma sätt som innan händelsen. Att behålla dagliga rutiner, hålla kontakt med släkt och vänner. Det är också viktigt att basbehoven mat, sömn och aktivitet tillgodoses.

Det är viktigt att komma ihåg att risken för att själv drabbas av en terrorattack inte är speciellt stor. Många tenderar tex att överskatta risken beroende på stor massmedial uppmärksamhet. Då hotet är osynligt, dvs om vi tror att vi ej kan se terroristerna så överskattar vi också riskerna. Att se rationellt på hotet är att se på hur stor sannolikheten faktiskt är att man faktiskt ska råka ut för en terrorattack. Då det inte går att syna in i framtiden så behöver man därför titta bakåt i tiden, dvs hur många terrorattacker har skett i Sverige och hur många personer har blivit direkt drabbade av dessa.

KBT Sverige

Artikelförfattare är Nicklas Lakso, Socionom och leg. Psykoterapeut.

[1] Om PTSD: http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Posttraumatiskt-stressyndrom-PTSD/

Läs mer: http://psychcentral.com/blog/archives/2015/12/19/the-psychology-of-terrorism-things-not-to-be-afraid-of/

Om förhöjd oro hos ensamkommande ungdomar och ökade behov vad gäller kontakt med barn och ungdomspsykiatrin.

Under de tio första månaderna av år 2016 skrevs drygt 630 asylsökande barn och ungdomar in på BUP i Stockholm. Det är mer än en dubblering jämfört med hela 2015 då hade BUP totalt kontakt med 287 patienter. I Dagens Nyheter 25/11 förklarade Mikael Billing, chef för asylpsykiatriska enheten på BUP i Stockholm, den dramatiska ökningen med att Stockholms län tagit emot betydligt fler ensamkommande ungdomar under år 2016 än tidigare år.

Barnen som kommer till asylpsykiatriska enheten har fått remiss från BUP Stockholms öppenvård. De vanligaste orsakerna är sömnproblem, ångest och depressiva symptom. Omkring hälften av dem känner stor oro och ängslan.

Inskrivningsformulären till BUP visar också att mellan 30 och 40 procent av både pojkarna och flickorna har suicidtankar.

Fler och fler av dem som skrivs in på barn- och ungdomspsykiatrin kommer från Afghanistan. Just nu finns det omkring 36 000 afghaner som väntar på besked om uppehållstillstånd i Sverige, många av dem är ensamkommande barn och ungdomar. I dagsläget har omkring 700 asylsökande med avslag återvänt, merparten av dem frivilligt.

Fram tills slutet av oktober i år har cirka 1 200 afghanska ensamkommande barn beviljats uppehållstillstånd i Sverige, drygt 400 har fått avslag.

I början av oktober i år tecknade regeringen ett nytt avtal med Afghanistan om att sända tillbaka afghaner som har fått avslag på sin asylansökan, även om det sker under tvång. Det nya avtalet har lett till stor oro i gruppen ensamkommande.

– Vi får signaler om större och större oro, speciellt bland afghanska ungdomarna. Läget har förvärrats sedan avtalet blev klart. Många uttrycker att om jag inte kan stanna kan jag lika bra dö här, även om det fortfarande är många som får bifall på sin asylansökan, säger Mikael Billing.

– Det är väldigt viktigt att de får hjälp i tid, annars är risken att deras psykiska ohälsa förvärras snabbt. Det handlar ofta om samtalsterapi, antidepressiva mediciner eller sömnmedicin som behöver sättas in. Men vi försöker också hitta samarbete med personer som är viktiga för barnen, till exempel boendepersonal och lärare i skolan säger Mikael Billing.

Vad innebär den svenska regeringen och Afghanistans regerings överenskommelse om en avsiktsförklaring och ett återtagandeavtal för de ensamkommande barn som utvisas?
Överenskommelsen som regeringen ingått med Afghanistan förtydligar att alla personer med afghanskt medborgarskap och som inte längre har rätt att vistas i Sverige ska återtas av Afghanistan. Återtagandeavtalet med Afghanistan rör Migrationsverkets arbete med återvändande som sker självmant samt återvändande under tvång som Polismyndigheten ansvarar för. Avtalet innebär ett ökat samarbete mellan afghanska och svenska myndigheter vad gäller afghanska medborgare som inte har fått uppehållstillstånd i Sverige. Det återvändande som sker självmant till Afghanistan har pågått sedan länge och fortsätter även nu. För frågor gällande återvändande under tvång hänvisas till Polismyndigheten. Ensamkommande barn som återvänder måste även fortsatt ha ett ordnat mottagande på plats.

 

Källor:

Dagens Nyheter 161125

migrationsverket.se

Första linjens psykiatri för barn och ungdomar i Stockholm: https://kbtsverige.wordpress.com/2016/07/13/forsta-linjens-psykiatri-for-barn-och-ungdomar/

Om skillnader vad gäller risk för utvecklande av PTSD och om att behandlingen behöver anpassas.

Ett område i hjärnan som integrerar känslor, empati och smärta förefaller att åldras i förtid hos flickor med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) detta händer däremot inte med pojkar med PTSD visar en studie från Stanford University i USA.

När det gäller unga personer som är utsatta för traumatisk stress så utvecklar en del PTSD och andra gör det inte. Tidigare studier har visat att flickor lättare utvecklar PTSD än pojkar men man har ej förstått varför. Forskarna tror att dessa nya fynd kan förklara varför flickor har lättare för att utveckla PTSD.

Forskare, verksamma vid Stanford University i USA, undersökte hjärnan hos 59 pojkar och flickor med hjälp av magnetkamera (MRI). Undersökningspersonerna hade liknande ålder och intelligens. Fem hade upplevt en episod av trauma och 25 hade upplevt två eller flera episoder eller hade blivit utsatta för kroniskt trauma. Resterande 29 hade ej upplevt något trauma alls.

Resultaten visade att en viss del av hjärnan, den insulära loben, är betydigt mindre än normalt bland flickor som upplevt trauma. Hos pojkarna är det precis tvärtom. Den insulära loben har en viktig funktion i att hantera känslor, empati och smärta.

Forskarna menar att dessa fynd kan vara viktiga att ta i beaktande då symptomen kan skilja sig åt och att vissa behandlingar eller behandlingsfokus också skulle kunna vara bättre för den ena gruppen än för den andra.

Artikeln: Klabunde, M., Weems, C., Raman, M., & Carrion, V. The moderating effects of sex on insula subdivision structure in youth with post traumatic stress symptoms. Depression and Anxiety (In Press).