HUR HJÄLPER VI BÄST? PSYKOTERAPEUTISKT FÖRSTA-HJÄLPEN STÖD TILL FLYKTINGAR OCH ANDRA SOM PÅVERKAS AV KRIGET I UKRAINA

Gratis föreläsning för psykologer, psykoterapeuter och all annan vårdpersonal som kommer i kontakt med flyktingar, närstående till flyktingar eller andra som upplever stor oro pga kriget i Ukraina.

Trots att vi dagligen arbetar psykoterapeutiskt med människor som befinner sig i kris så är kriget i Ukraina en ny utmaning för oss inom vården. Hur ska vi bäst bemöta vuxna och barn som traumatiserats, och hur kan vi bäst stötta oss själva? Psykologer och forskare från Karolinska Institutet som är experter på behandling av trauma hos både barn och vuxna håller en föreläsning som ger råd och stöd till hur vi bäst ger första-hjälpen samt behandling på längre sikt i mötet med de som påverkas av kriget. Transkulturella aspekter på trauma belyses. Det finns även tid för egna frågor!
Fritt för alla intresserade att delta! Sprid gärna ordet vidare!
Datum: torsdag 24 mars
Tid: 17.00-18.30
Plats: Zoom.
Anmäl dig på länk här nedanför.
Föreläsare: Shervin Shahnavaz, Anna Lindström, Josefin Ahlqvist och Johan Lundin, Leg psykologer, Kompetenscentrum för psykoterapi, CPF.

Teorier och färdigheter att använda sig av i mötet med människor som har förlängd sorg

Föreläsning – Smärta vid psykisk ohälsa

Introduktion till Självmedkänsla: Vad vi motstår, det kvarstår – Det vi känner, kan vi läka

Hanna sa upp kontakten med psykiatrin

Mindfulness för bättre sömn

Affektsmitta! Två sidor samma mynt

FÖRELÄSNING: Livsviktiga snack

Världsdagen för psykisk hälsa

Se även: Svenska kändisar behandlas för psykisk ohälsa och beroende

Kända personer som lever med bipolär sjukdom

Film: Kerstin vantrivs med sin livssituation och dricker då hon tror att ingen märker. Till slut raseras allt då hennes chef uppmanar henne att sjukskriva sig…

Kända Youtubers i samtal med psykoterapeuten

Tim ”Avicii” Berglings pappa om ångesten och medicinerna

Dolph Lundgren: ”Jag har gått i psykoterapi i fem år”

Patrik Sjöberg om psykoterapi

Frontfiguren i the Prodigy tog sitt liv

Avicii – en av många musiker med ångest

Henrik Schyffert: Alla män borde gå i terapi

Män i terapi

Tv-inslag med Bruce Springsteen där han berättar om sin erfarenhet av att gå i terapi.

Följ KBT Sverige på Facebook

Anmäl dig här: https://ki-se.zoom.us/…/register/WN_kZqoNLheTje-FQyah4RO3A

Besväras du av minnesbilder från COVID-19 pandemin?

Många som arbetar under COVID-19 har återkommande minnesbilder av händelser på arbetet. Det kan vara minnesbilder av en traumatisk händelse. Men det kan också vara någonting ganska neutralt – som t.ex. en tom säng, ett ansikte eller ett par händer. Dessa återkommande minnesbilder kan göra det svårt att slappna av, och de kan också påverka en i mötet med andra patienter där man påminns om dessa minnen.

FB_IMG_1595511593949

Du som känner igen dig i att du har sådana minnesbilder kan vara med i en forskningsstudie av en forskargrupp på Karolinska Institutet där en metod för att minska förekomsten av återkommande minnesbilder utvärderas. Tidigare forskning har visat lovande initiala resultat, till exempel för patienter i akutsjukvård.

Syftet med studien är att undersöka om en enkel kognitiv uppgift kan förebygga och minska påträngande minnesbilder. Forskargruppen hoppas att studien kan bidra till utvecklingen av nya behandlingsmetoder för personer som varit med om traumatiska händelser, till exempel de som varit med om traumatiska händelser under COVID-19.

Du kan delta i studien om du:
*Är 18 år eller äldre

*Har haft klinisk tjänstgöring under COVID- 19 pandemin på vårdinrättning på sjukhuset (t.ex IVA, intermediärvård, vårdavdelning, ambulans). (Detta omfattar personal som arbetat för sjukhuset under denna tidsperiod och har haft patientkontakt)

*Har varit med om minst en traumatisk händelse i samband med ditt kliniska arbete som sjukvårdspersonal under COVID-19.
(Exempel på sådana händelser kan vara ett traumatiskt eller tragiskt dödsfall för en patient; hot eller våld mot sjukvårdspersonal; situationer där vården av en patient misslyckades eller inte fungerade som planerat; händelser som innebar förhöjd risk för COVID-19 smitta; bevittna händelser som omgärdar en kollega som blivit sjuk eller avlidit av COVID-19.)

*Denna händelse/dessa händelser på arbetet innebar faktiskt eller risk för död, allvarlig skada eller sexuellt våld för dig eller för någon annan (till exempel traumatiskt eller tragiskt dödsfall för en patient)

*Den traumatiska händelsen/händelserna har skett under tiden sedan COVID-19 pandemin startade

*Minns den traumatiska händelsen/händelserna

*Upplever besvärande påträngande minnen (av en traumatisk händelse i samband med ditt arbete som klinisk sjukvårdspersonal under COVID-19)

*Har upplevt minst två sådana påträngande minnen av en arbetsrelaterad traumatisk händelse under veckan innan tillfället för inklusion/exklusion

*Kan och vill kort benämna eller kortfattat skriva ner dessa påträngande minnen (utan att gå in på dem i någon detalj)

*Kan läsa och prata svenska flytande
*Är alert och orienterad
*Har tillgång till en internetansluten smartphone
*Klarar av rent fysiskt att använda din smartphone
*Vill och kan ge ditt informerade samtycke till deltagande och slutföra studieproceduren *Vill och kan genomföra uppföljningarna och kontaktas under det att studien pågår

Du kan inte delta i studien om du hade:

*Medvetandeförlust > 5 minuter i samband med den traumatiska händelsen

*Pågående intoxikation under den traumatiska händelsen eller i samband med att du anmäler ditt deltagande

Studiens titel: ”Enkel Kognitiv Uppgift efter Trauma under COVID-19 – sjukvårdspersonal ’EKUT-P’ – en randomiserad kontrollerad studie”

Skicka ett mail till ekut@cns.ki.se där du anger ditt telefonnummer, därefter blir du kontaktad och ni går igenom ett par korta frågor för att bedöma om du kan vara med i studien.

Följ KBT Sverige på Facebook

Se även: Tetris minskar risken för flashbacks och utvecklande av PTSD?

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Händelsen i Stockholm kan ge långvariga och allvarliga stressreaktioner

Hanterande av flashbacks med hjälp av smartphone – Nytt forskningsprojekt.

Vad är COPE?

Datorspelsberoende betecknas nu som en psykisk sjukdom

Vad är Piagets teori om barns utvecklingsfaser?

Läckt intervju med en klinisk RFT-forskare

Följ KBT Sverige på instagram

Kroppen håller räkningen: hjärna, sinne och kropp vid läkning efter psykiskt trauma

Traumaexperten Bessel Van der Kolk har arbetat med traumapatienter i över trettio år. I den nyutkomna svenska översättningen, boken Kroppen håller räkningen (The Body Keeps the Score) tittar han på traumatisering och posttraumatisk stress ur ett bredare perspektiv och avslöjar att traumatiska upplevelser faktiskt orsakar fysiska förändringar i våra hjärnor – särskilt i de delar av hjärnan som har hand om njutning, anknytning, kontroll och tillit.

I Kroppen håller räkningen diskuteras effekterna av bland annat neuroplasticitetsterapi, mindfulness och yoga när det gäller att hantera trauma.

Kroppen håller räkningen (The Body Keeps the Score) har legat tre år på New York Times bästsäljarlista och sålt över fyra miljoner exemplar.

  • Originaltitel: The body keeps the score
  • Författare: Bessel Van der Kolk
  • Formgivare: Daniel Åberg
  • Format: Flexband
  • Upplaga: 1
  • ISBN: 9789198624618
  • Språk: Svenska
  • Antal sidor: 439
  • Utgivningsdatum: 2021-08-03
  • Översättare: Solveig Halvorsen
  • Förlag: Akademius

Se även: Hur du kan hantera Coronapandemin med hjälp av tekniker från ACT (Acceptance and commitment therapy).

Självomhändertagande för personal inom hälso- och sjukvård, funktionshinder samt äldreomsorg under coronakrisen

Psykoterapi på film och tv.

Filmer med skildringar av psykisk ohälsa

Dokumentärer och informationsfilmer om psykisk ohälsa

Inspelning: följ terapiprocessen när Jaime går i CPT

Film: Översätta problem till längtan och mål som samtalsledare

Animerad film, möt corona med hjälp av ACT

Film: Konsten att komma ihåg

Film: Fyra minuters yoga för stela/gamla psykoterapeuter

Film: Att utgå ifrån sig själv och nå fram med sin kommunikation

After Neverland – intervju med männen, andra som varit med om sexuella övergrepp som barn och mannen bakom filmen

Vad är den polyvagala teorin?

Den polyvagala teorin introducerades av Stephen Porges (1994) som hade som utgångspunkt att få förståelse för hur människan reagerar på trauma. Teorin presenterar att den tionde kranialnerven (vagusnerven), som är kroppens längsta nerv, har flera distinkta funktioner.

Ett centralt begrepp i den polyvagala teorin är neuroperception. Neuroperception kallas den process som uppstår då autonoma nervsystemet läser av tecken på faror i din omgivning. Det handlar om att ofrivilligt, automatiskt och omedvetet utforska personer och omgivningen efter potentiella hot. Även fast det sker omedvetet kan du själv notera de fysiologiska effekterna. Enligt den polyvagala teorin kan ansiktsuttryck kopplas till fysiska reaktioner vilket innebär att andra personer kan läsa av vad som sker fysiologiskt hos dig. Neuroception är viktig för vår överlevnad.

Den polyvagala teorin presenterar tre automatiska grundlägen:

Två av dessa grundlägen har sitt ursprung i det parasympatiska nervsystemet;
Ett av dem aktiveras vidtrygghet (ventral vagus) det andra vid starkt upplevt hot (dorsala vagus). Det tredje grundläget är det sympatiska nervsystemet som aktiveras vid fara.

Mobilisering – Sympatiska systemet

Denna strategi administreras av det sympatiska nervsystemet, som mobilisera dig under farliga situationer. Det är ett sätt att kämpa eller fly (fight och flight) undan potentiella hot. Det kan till exempel identifieras när man är rädd, ledsen, arg eller har ångest. När ett ”hot” uppfattas aktiveras det sympatiska systemet snabbt och det autonoma nervsystem flyttar fokus för att stödja försvar istället för läkning och återhämtning. Man tänker sig att hjärtrytmen då går upp och vi får kortare andning.

Immobilisering – Dorsal vagal

Är vår äldsta strategi vid fara. När man utsätts för ett starkt upplevt hot aktiveras det mer primitiva systemet, den icke myelinsiserade dorsala delen av vagusnerven. Det leder till en systemnedstängning (freeze/frys) som kan få till följd att man svimmar, kollapsar, isolerar sig, stänger av eller dissocierar. Vid tecken på extrem fara gör det dig totalt immobiliserad. Ditt parasympatiska nervsystem släcker ner så mycket som möjligt av livsfunktioner så vi ”spelar döda”.

Socialt engagemangssystem – Ventral vagal

Det här är den senast utvecklade strategin och också den känsligaste för stress. Den senast utvecklade delen av vagusnerven administerar responsen. Systemet ansvarar för känslor av säkerhet och trygghet genom sociala relationer. När vi är lugna, trygga, glada, tacksamma och harmoniska är ventrala vagus aktiv. När våra sociala och fysiologiska miljöer bedöms vara säkra, hämmas våra stressresponser och ett lugnt och tryggt tillstånd uppstår. Detta tillstånd stöder socialt engagemang med andra, främjar fysisk och mental hälsa, tillväxt och återhämtning. När systemet är aktiverat kan vi fokusera och vara närvarande, vi är i kontakt med oss själva, andra och vår omvärld.

Kritik

Kritik mot den polyvagala teorin har framförts, bland annat att den är allt för förenklad och att det inte finns evidens för att delar av det som beskrivs har ett påvisbart samband. Till exempel att pulsen plötsligt som regel alltid går ned vid starkt upplevda hot. Annan kritik har handlat om att för stort fokus läggs på vagusnerven när det handlar om komplexa situationer som inbegriper flera olika hjärnstrukturer. Teorin sägs inte heller ta hänsyn till omfattande forskning som finns gällande freeze och andra responser på upplevda hot.

Sammanställt av: Nicklas Lakso, Socionom, Leg. psykoterapeut, Handledare och lärare i KBT för KBT Sverige

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Se även Polyvagal teori och ACT – gratis webbinarium

Balansen mellan serotonin och dopamin i hjärnan kan påverka om en person utvecklar social fobi

Vad är tillämpad spänning?

Många män drabbas av dysmorfobi

Om fobier

En lista med fobier

Aaron Beck – om hans fobier, hur han på egen hand övervann dem och hur det gick till när han övergav psykoanalysen.

Hur man kan hjälpa sig själv att hantera fobier

CFT: Hur kan man stärka sitt trygghetssystem för bättre hälsa och välmående?

Vad är DBT?

Vad är Emotionsfokuserad terapi (EFT)?

Unik metod för att hjälpa ungdomar med självskadebeteende håller nu på att utvecklas i Sverige

Självskadebeteende är vanligt även hos personer utan personlighetssyndrom

Defusion: Räkna tankar

Animerad kortfilm om hur självkritik kan fungera och bemötas

Bli av med din ångest genom att sjunga den

Nytt vårdprogram för Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)/Borderline personlighetssyndrom.

Vad är Cognitive Process therapy?

Introduktion till Compassionfokuserad terapi (CFT)

Jag har en tanke…

Vad är schematerapi?

Kan du begreppet? Testa dig själv.

Följ KBT Sverige på instagram:

Vad är Cognitive Process therapy?

CPT, Cognitive Processing Therapy (Kognitiv processterapi), är en KBT-metod som har visat goda resultat för behandling av trauma.

20200119_175735

CPT utvecklades i slutet av 1980-talet. Manualen finns översatt till sex olika språk och är relativt okänd i Sverige. I CPT hjälper man patienten att modifiera och utmana ohjälpsamma föreställningar.

CPT ges vanligen under tolv sessioner. I CPT ingår psykoedukation och förlängd exponering, om möjligt både i verkligheten och imaginärt, det vill säga föreställningsmässigt.

Lyssna på när Jaime Lowe går i CPT under två veckor.

Se även: Giancarlo Dimaggio om metakognitiv interpersonell terapi

Kan du begreppet?

Steven Hayes om ACT för OCD

Introduktion till Compassionfokuserad terapi (CFT)

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

David H. Barlow om evidensbaserade behandlingar, common factors och ny forskning

Inspelning: följ terapiprocessen när Jaime går i CPT

CPT manualen finns översatt till sex olika språk men metoden är relativt okänd i Sverige.

Screenshot_20191103-085343_Chrome

I en serie inspelningar får vi här följa Jaime Lowe när hon går i kognitiv processterapi under två veckor för att bearbeta trauma.

Från 23 augusti 2019

Se nedan.

Se även: vad är Cognitive Process therapy?

Alternativa terapiformer

Giancarlo Dimaggio om metakognitiv interpersonell terapi

Kan du begreppet?

Filmatiserad föreläsning om hur känslor uppstår

Forskningsprojekt om hästunderstödd KBT

Steven Hayes om ACT för OCD

Introduktion till Compassionfokuserad terapi (CFT)

Dagboken – ett kraftfullt verktyg i terapi

Följ KBT Sverige på Facebook

Följ KBT Sverige på instagram:

Lyssna här på ”Ten Sessions” på This American life.

Det kan behövas traumabehandling för att hoppa av ett kriminellt liv

Claudio Veliz Welsch blev skjuten i ansiktet 2011 i en kriminell uppgörelse. Han har dömts för andra brott efteråt och menar att han hade behövt traumabehandling för att hoppa av. – Vi som är skadade sedan tidigare behöver hjälp. Sådana som vi vill lägga ner och leva ett normalt liv säger han till Sveriges Radio. [1]

Förra året skedde nästan 100 skjutningar i Stockholm och många av de som skadas drabbas av svåra psykiska trauman. Men enligt Fryshuset är det svårt för de här personerna att få traumabehandling.

Förra året dog 17 och 35 personer skadades i skjutningar i Stockholm. Många av de skadade bär på psykiska trauman – men har svårt att få hjälp.

Det menar Peter Svensson, verksamhetschef för Fryshusets avhopparverksamhet Passus. ”Det tar alldeles för lång tid att få in någon på traumabehandling”

Se även: Dokumentär om gruppterapi med tungt kriminella

Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning

Den nya självskadeavdelningen tvingades stänga efter fem månader

Tetris minskar risken för flashbacks och utvecklande av PTSD?

Gina Dirawi drabbades av PTSD

Gratis utbildning i att möta barn och unga med trauma

Patienter har ingått i forskning utan att ha lämnat samtycke till det. – Ett lagbrott

KBT minskar risken för återfall i brott

Louis Theroux möter patienter som utfört brott med grovt våld under påverkan av svåra psykiska sjukdomar

Coronaviruset ger kontrollförlust

[1] SR 200213: ”Svårt för inblandade i skjutningar att få traumabehandling

Psykoterapeutisk, psykosocial och annan icke-farmakologisk behandling av PTSD

Baserat på likartade effekter över flera utfallsmått, lång uppföljningstid och det hälsoekonomiska underlaget

20200119_175735

rekommenderar NICE [1] ett fåtal insatser trots det osäkra evidensläget skriver SBU i sin sammanfattning och sina kommentarer av en systematisk översikt från NICE som utvärderar psykologiska, psykosociala och andra icke-farmakologiska insatser för behandling av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) hos vuxna. [2]

De insatser som hade statistiskt säkerställd effekt på PTSD-diagnos eller PTSD-symtom jämfört med kontrollbehandlingar var: kognitiv beteendeterapi (KBT) med traumafokus, eye movement desensitisation and reprocessing (EMDR), självhjälp med stöd (här ingår internetbaserad KBT), KBT utan traumafokus, counselling och självhjälp utan stöd.

Det var ingen skillnad mellan meditation eller MBSR och väntelista, sedvanlig vård eller uppmärksamhetsplacebo för PTSD-symtom (självskattade och klinikerskattade) mätt en till fyra månader efter insatsen.

Traumafokuserad KBT är ett paraplybegrepp och de specifika insatserna som NICE pekar på ska vara ett förstahandsalternativ vid behandling är cognitive processing therapy, kognitiv terapi för PTSD, narrative exposure therapy (NET) och prolonged exposure therapy. NICE:s kommitté anser också att EMDR och tramafokuserad internetbaserad KBT med stöd kan övervägas som behandling för PTSD.

Kommittén rekommenderar [1] att KBT-interventioner fokuserade på specifika symtom, som sömnsvårigheter eller ilska, ska övervägas för vuxna med en PTSD-diagnos eller med kliniskt viktiga symtom på PTSD mer tre månader efter en traumatisk händelse, men bara om personen inte vill få traumafokuserad behandling eller har kvarvarande symtom efter en traumafokuserad insats.

Som psykoterapeutisk behandling för vuxna med PTSD rekommenderar Socialstyrelsen i sina nationella riktlinjer från 2017 i första hand KBT med traumafokus (prio 3) och i andra hand EMDR (prio 7). Läkemedelsbehandling med SSRI har prio 5.

SBU anser att framtida forskning bör fokusera på behandling av komplex PTSD, specifika subgrupper av patienter med PTSD och att undersöka enskilda symtom i samband med PTSD samt kvarvarande symtom efter PTSD-behandling. [2]

❤ Gilla KBT Sverige på Facebook


Se även: Många behandlingsinsatser för PTSD hos barn och unga har ingen mätbar effekt

COPE har god effekt på både alkoholkonsumtion och PTSD-symtom

Det är mycket vanligt att personer som får EIPS-diagnos har varit med om barndomstrauman

Gratis utbildning i att möta barn och unga med trauma

Skrivterapi är effektivt vid PTSD

KBT-metoder som är traumafokuserade kan minska PTSD hos barn och unga

Läkemedelsbehandling av barn och unga kan leda till att de inte får tillgång till bevisat effektiv psykoterapeutisk behandling

Vad är cognitive processing therapy?

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Följ KBT Sverige på instagram:


[1] Kommenterad rapport
National Institute for Health and Care Excellence (NICE). Post-traumatic stress disorder: [D] Evidence reviews for psychological, psychosocial and other non-pharmacological interventions for the treatment of PTSD in adults. NICE guideline NG116 Evidence reviews.

[2]

COPE har god effekt på både alkoholkonsumtion och PTSD-symtom

Flera amerikanska studier och en stor australisk studie har visat på goda resultat för en metod för att behandla både ptsd och alkoholberoende samtidigt, med samma behandlare.

Screenshot_20191103-085257_Chrome

Behandlingsmetoden, som kal­las COPE (concurrent treatment of ptsd and substance use disorders using prolonged exposure) har använts i en pilotstudie på EWA-mottagningen [1] som är en del av beroendecentrum i Stockholm. De fick väldigt god effekt både på alkoholkonsumtionen och PTSD-symtomen rapporterar DN. [2]

DN har träffat Anna som under tolv veckors tid fick behandling en gång i veckan. Vid varje tillfälle ägnas ungefär 1,5 timme åt hennes posttraumatiska stressyndrom och 30 minuter åt hennes beroendeproblematik. Överlag är Anna nöjd med behandlingen, men hon saknade lite mer bearbetning på djupet. Hennes senaste trauma blev bearbetat men inte hennes tidigare. Anna är också nykter sedan i januari.

I en pågående studie slumpas deltagarna till två grupper, där en får behandling för båda tillstånden samtidigt, så kallad integrerad behandling, som bland annat består av traumafokuserad KBT och återfallsprevention för beroendesjukdomen, samt psykoedukation om sjukdomarna och om hur de påverkar varandra.

Kontrollgruppen får behandling enligt Social­styrelsens riktlinjer: KBT för alkoholberoende och återfallsprevention.

Behandlingen sker i grupp en gång i veckan vid tolv tillfällen.

För att kunna delta i studien ska man vara kvinna, över 18 år, ha ett alkoholberoende och ha PTSD.

Se även: Vad är COPE?

Det är mycket vanligt att personer som får EIPS-diagnos har varit med om barndomstrauman

Psykoterapeutisk, psykosocial och annan icke-farmakologisk behandling av PTSD

Spelberoende klassificeras nu som missbruksdiagnos

Gratis utbildning i att möta barn och unga med trauma

Gina Dirawi drabbades av PTSD

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

Traumatiserade äldre löper risk att feldiagnostiseras

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

[1] EWA-mottagningen

[2] DN 191128: ”Psykisk stress ökar risken för återfall vid beroende

Vad är COPE?

Samtidig behandling av PTSD och beroendesjukdom med förlängd exponering

20200320_201635

(eng. Concurrent treatment of PTSD and Substance Use Disorders Using Prolonged Exposure (COPE)) är en form av manualbaserad TF-KBT med exponering. COPE bygger på evidensbaserad behandling för de båda sjukdomarna: förlängd exponering för PTSD och återfallsprevention för beroendesjukdom.

COPE, TF-KBT och Prolonged Exposure är några av alla de begrepp som finns med på KBT Sveriges KBT-poster

💜 Följ KBT Sverige på Facebook

Se även: COPE har god effekt på både alkoholkonsumtion och PTSD-symtom

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom. En föreläsning av Anke Ehlers

KBT-metoder som är traumafokuserade kan minska PTSD hos barn och unga

Tetris minskar risken för flashbacks och utvecklande av PTSD?

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

En film om sexmissbruk

Spelberoende klassificeras nu som missbruksdiagnos

Ny rapport där ungdomar berättar om hur det känns att bli utsatt för våld av den som står dem närmast

Vad är schematerapi?