Folkhälsomyndigheten är för ny stödlinje för psykisk ohälsa!

Vid årsskiftet 2019/20 lades den Nationella hjälplinjen ner, detta trots kraftiga protester från många håll vilket KBT Sverige rapporterade om vid flera tillfällen (Stödlinjen dit vem som helst kan ringa vid akut kris läggs nu ned Den nationella Hjälplinjen läggs ner – regionen hänvisar till vårdcentralen och psykakuten). Beslutet togs av aktiebolaget Inera, ägt av SKR, Sveriges Kommuner och Regioner. Under 2020 fick de kvarvarande (ofta ideellt drivna) stödlinjerna samt 1177 ett tydligt ökat tryck från hjälpbehövande, vilket det inte fanns kapacitet att möta upp. MIND fick däremot 30 miljoner.

Folkhälsomyndigheten fick under 2020 i uppdrag att analysera behovet av en nationell stödlinje som riktar sig till personer med psykisk ohälsa/suicidalitet samt till anhöriga och närstående, socialminister Lena Hallengren berättade detta i ett pressmeddelande. Uppdraget gavs av Socialdepartementet mot bakgrund av rådande situation gällande psykisk ohälsa i befolkningen, och eventuella förändrade behov av stöd som ett resultat av covid-19-pandemin, och därutöver nedläggningen av Nationella Hjälplinjen.

Utgångspunkten för analysen har varit i befintliga stödlinjers verksamhet inom området psykisk ohälsa, kompletterat med en omvärldsanalys av andra verksamheter och uppdrag med relevans för en nationell stödlinje. Utredningen avgränsades till att kartlägga stödlinjer som vänder sig till den vuxna befolkningen.

Stödlinje har i utredningen definierats som ingångar för samtalsstöd exempelvis via telefon och chatt. Gemensamt är att det finns en människa i andra änden redo att ge stöd eller hänvisa till stöd. De har definierat stödsamtal som ges via en stödlinje som antingen ”medmänskligt samtalsstöd” eller ”professionellt samtalsstöd”. Det är i första hand volontärer eller egenerfarna som erbjuder det medmänskliga samtalsstödet men även stöd som erbjuds av präster har kategoriserats som medmänsklig samtalsstöd. I det professionella samtalsstödet har kravet varit att det ges av personer med relevant professionell utbildning och erfarenhet av att ha arbetat med stöd och behandling för psykisk ohälsa (inklusive suicidalitet). Det ingår i det professionella stödet att även ha kunskap om såväl hälso- och sjukvårdens verksamheter som socialtjänstens. Det är dock inte att betrakta som vård och behandling, men kan finnas som ett komplement till ordinarie vårdinsatser. Gemensamt för både medmänskligt och professionellt samtalsstöd i det här sammanganhanget är att den som söker stöd kan vara anonym.

Kartläggningen av befintliga stödlinjer visar att det hösten 2020 i Sverige fanns 71 olika stödlinjer för psykisk ohälsa och suicidalitet samt för närstående och anhöriga.

Kartläggningen visar på att en stödlinje bör ha ett brett uppdrag när det gäller psykisk ohälsa. Det finns behov av mer kunskap om de som använder stödlinjer men det är sannolikt en mindre andel av allmänheten. Folkhälsomyndighetens erfarenheten är att stödlinjer kan vara särskilt viktiga för grupper där stigma kring psykisk ohälsa är vanligt. I intervjuerna i deras kartläggning nämns grupper som kan ha särskilt stora behov av stöd. Dessa grupper är exempelvis unga vuxna, äldre, personer i arbetslöshet, personer med funktionsnedsättning, nyanlända, nationella minoriteter, gravida samt personer som lever ensamma. Dessutom kan personer med diagnosticerad psykiatrisk sjukdom ha behov av en ytterligare stödkontakt som inte möjliggörs inom den ordinarie vården.

Sammantaget pekar resultaten av utredningen på att en nationell stödlinje troligen bör fokusera på att möta behov som:

  • ·  ”bara prata”
  • ·  hjälp att sortera tankar och behov (inkl. vårdbehov)
  • ·  hjälp att förstå vad man kan göra själv (egenvård)
  • ·  hjälp att förstå hur jag kan stötta andra
  • ·  krisstöd vid akut händelse

Slutsatser:

  • Utredningen har identifierat luckor i tillgänglighet till hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa, att tröskeln till att söka stöd behöver sänkas och att befintliga stödlinjer inom civilsamhället inte har kapacitet att möta det behov som finns.
  •  Det finns därmed behov av en nationell aktör som erbjuder professionellt (och anonymt) samtalsstöd via telefon, chatt och andra digitala kanaler, som komplement till civilsamhällets utbud av medmänskligt stöd.
  •  Ett nationellt uppbyggt stöd kan bidra till ytterligare kvalitetssäkring och genera kunskapsutveckling på området.
  •  Ett professionellt och anonymt samtalsstöd bör ges ett tydligt hälsofrämjande och förebyggande uppdrag, och fungera som ett komplement till hälso- och sjukvårdens uppdrag.
  • Det är av vikt att ett sådant samtalsstöd kan säkerställa en smidig övergång till hälso- och sjukvård när behov av vård och behandling föreligger.
  •  Det finns även behov av samordnad information om, och kvalitetssäkring avseende befintliga stödlinjer via ideell sektor, som erbjuder medmänskligt stöd.
  •  I och med uppdraget att sprida kunskap till allmänheten, har Folkhälsomyndigheten möjlighet att nå individer som söker kunskap och stöd via den digitala plattformen Fokus psykisk hälsa, som även skulle kunna fungera som en ingång till det föreslagna samtalsstödet och därmed utgöra en samlingsplats för kunskap och länkar till stöd inom området psykisk hälsa och suicidprevention, riktat till allmänheten.

Folkhälsomyndigheten föreslår att när en ny stödlinje byggs upp så bör den få en finansiering om 15 – 20 miljoner kronor per år, vilket skulle innebära en tydlig kapacitetsökning jämfört med den nu nerlagda Nationella hjälplinjen.

Läs Folkhälsomyndighetens rapport på länken nedan

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Se även: Psykosocialt stöd i coronatider

HIT KAN DU VÄNDA DIG OM DU MÅR DÅLIGT

Aviciis stiftelse med fokus på förebyggande av psykisk ohälsa och suicid

Chefsöverläkaren är kritisk till att Hjälplinjen ska läggas ned

Se även: Självmordet skriver om storyn om Avicii

Anställd på Hjälplinjen: det är en stor kompetens bland personalen som nu går förlorad

Hyllningskonsert för Avicii sålde slut direkt

Avicii – en av många musiker med ångest

Följ KBT Sverige på instagram:

Läs Folkhälsomyndighetens rapport här Publicerat 4 mars 2021

Coronakrisen: Öppna upp hjälplinjen igen!

Som vi tidigare berättat vid flera tillfällen (Stödlinjen dit vem som helst kan ringa vid akut kris läggs nu ned Den nationella Hjälplinjen läggs ner – regionen hänvisar till vårdcentralen och psykakuten) lades nationella hjälplinjen ned vid årsskiftet.

I coronakrisens skugga är risken att fler drabbas av psykisk ohälsa stor. Vi kräver att stödlinjen för psykisk ohälsa återinförs, skriver nu Anki Sandberg från Nationell samverkan för psykisk hälsa i en debattartikel i Altinget.se. [1]

Många i samhället kommer tyvärr att hamna i utsatta situationer och människor som redan lever med psykisk ohälsa riskerar att få betydligt försämrad vård och stöd. Nationella hjälplinjen stängde så sent som vid årsskiftet. Vi är nu i en extraordinär situation därför behöver den snabbt öppnas igen. ”En nationellt sammanhållen stödlinje som erbjuder tillfälligt stöd vid psykisk kris eller svåra livssituationer via en jourtelefon som är öppen alla dagar i veckan behövs mer än någonsin”, skriver Anki Sandberg i debattinlägget.

Se även: Psykosocialt stöd i coronatider

Nu vill museet bevara dina erfarenheter av coronaviruset för framtidens forskare

Studie om hur vår psykiska hälsa påverkas av Coronakrisen

Covid-19 – ger psykologisk process liknande den som sörjande går igenom

Det uppmärksammades att Minds Självmordslinje får 30 miljoner kronor av Tim Bergling Foundation.

Aviciis stiftelse med fokus på förebyggande av psykisk ohälsa och suicid

Se även: Chefsöverläkaren är kritisk till att Hjälplinjen ska läggas ned

Se även: Självmordet skriver om storyn om Avicii

Hyllningskonsert för Avicii sålde slut direkt

Avicii – en av många musiker med ångest

Anställd på Hjälplinjen: det är en stor kompetens bland personalen som nu går förlorad

[1] Altinget.se 200331 NSPH: Nationella Hjälplinjen behövs mer än någonsin