Kroppen håller räkningen: hjärna, sinne och kropp vid läkning efter psykiskt trauma

Traumaexperten Bessel Van der Kolk har arbetat med traumapatienter i över trettio år. I den nyutkomna svenska översättningen, boken Kroppen håller räkningen (The Body Keeps the Score) tittar han på traumatisering och posttraumatisk stress ur ett bredare perspektiv och avslöjar att traumatiska upplevelser faktiskt orsakar fysiska förändringar i våra hjärnor – särskilt i de delar av hjärnan som har hand om njutning, anknytning, kontroll och tillit.

I Kroppen håller räkningen diskuteras effekterna av bland annat neuroplasticitetsterapi, mindfulness och yoga när det gäller att hantera trauma.

Kroppen håller räkningen (The Body Keeps the Score) har legat tre år på New York Times bästsäljarlista och sålt över fyra miljoner exemplar.

  • Originaltitel: The body keeps the score
  • Författare: Bessel Van der Kolk
  • Formgivare: Daniel Åberg
  • Format: Flexband
  • Upplaga: 1
  • ISBN: 9789198624618
  • Språk: Svenska
  • Antal sidor: 439
  • Utgivningsdatum: 2021-08-03
  • Översättare: Solveig Halvorsen
  • Förlag: Akademius

Se även: Hur du kan hantera Coronapandemin med hjälp av tekniker från ACT (Acceptance and commitment therapy).

Självomhändertagande för personal inom hälso- och sjukvård, funktionshinder samt äldreomsorg under coronakrisen

Psykoterapi på film och tv.

Filmer med skildringar av psykisk ohälsa

Dokumentärer och informationsfilmer om psykisk ohälsa

Inspelning: följ terapiprocessen när Jaime går i CPT

Film: Översätta problem till längtan och mål som samtalsledare

Animerad film, möt corona med hjälp av ACT

Film: Konsten att komma ihåg

Film: Fyra minuters yoga för stela/gamla psykoterapeuter

Film: Att utgå ifrån sig själv och nå fram med sin kommunikation

After Neverland – intervju med männen, andra som varit med om sexuella övergrepp som barn och mannen bakom filmen

Om rädslan för terrorattacker

Det är inte ovanligt att individer utvecklar en överdriven rädsla att bli utsatt för terrorattentat. När det rapporteras om nya attacker så ökar också ofta rädslan hos många. Rädslan kan tex visa sig som mardrömmar, rädsla för vissa typer av människor etc. Att skapa rädsla är också ett av de största målen med terrorattacker. En del personer som är med om terrorattacker utvecklar PTSD [1] men för de flesta minskar ångesten allt eftersom tiden går. För en del som har varit med om traumatiska händelser kan också rapporter om nya händelser vara re-traumatiserande.

Efter en traumatisk händelse så är det gynnsamt att gå tillbaka till att försöka leva på ungefär samma sätt som innan händelsen. Att behålla dagliga rutiner, hålla kontakt med släkt och vänner. Det är också viktigt att basbehoven mat, sömn och aktivitet tillgodoses.

Det är viktigt att komma ihåg att risken för att själv drabbas av en terrorattack inte är speciellt stor. Många tenderar tex att överskatta risken beroende på stor massmedial uppmärksamhet. Då hotet är osynligt, dvs om vi tror att vi ej kan se terroristerna så överskattar vi också riskerna. Att se rationellt på hotet är att se på hur stor sannolikheten faktiskt är att man faktiskt ska råka ut för en terrorattack. Då det inte går att syna in i framtiden så behöver man därför titta bakåt i tiden, dvs hur många terrorattacker har skett i Sverige och hur många personer har blivit direkt drabbade av dessa.

KBT Sverige

Se även: Dokumentär: rekonstruktion av Utöya

Vem kan överleva ett trauma?

KBT-metoder som är traumafokuserade kan minska PTSD hos barn och unga

Traumatiserade äldre löper risk att feldiagnostiseras

Händelsen i Stockholm kan ge långvariga och allvarliga stressreaktioner

[1] Om PTSD: http://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Posttraumatiskt-stressyndrom-PTSD/

Läs mer: http://psychcentral.com/blog/archives/2015/12/19/the-psychology-of-terrorism-things-not-to-be-afraid-of/