Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom har nu gett en replik på den debattartikel som 17 nordiska psykoterapiforskare ligger bakom.

”Vi delar inte debattörernas farhågor om en alltför stor likriktning i riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (DN Debatt 15/1). Vi har förståelse för att det kan finnas en oro för framtida yrkesutsikter inom terapiformer där det vetenskapliga stödet är svagt eller helt saknas. Men i arbetet med nationella riktlinjer är utgångspunkten patientens behov, behandlingens resultat och kostnadseffektiviteten, skriver företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.”

Repliken i sin helhet

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Läs debattartikeln och socialstyrelsens svar här: Socialstyrelsen bemöter nu kritiken om enfaldighet.

Här en länk till en utklippt version av forskarnas debattinlägg: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=1813141658959505&id=1783725228567815

Uppdaterad 170126: Replik från ordföranden för Riksföreningen PsykoterapiCentrum, förbundsordföranden för S:t Lukas i Sverige, förbundsordföranden för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, ordföranden för Svenska psykoanalytiska föreningen, ordföranden i Svenska föreningen för relationell psykoterapi, ordföranden för Svenska Föreningen för Familjeterapi och ordföranden för Psykoterapistiftelsen mfl.

Uppdaterad 170126: Slutreplik från forskarna.

 

Enligt en norsk studie så förefaller KBT vara det bästa alternativet vid behandling av social ångest.

I en randomiserad kontrollerad studie med 102 patienter var 68% av de patienter som erhöll KBT-behandling återhämtade ett år efter avslutad behandling. Detta att jämföra med 24% av de som istället fått läkemedelsbehandling med paroxetin och 4% av de som fått läkemedelsplacebo. En fjärde grupp erhöll KBT-behandling i kombination med paroxetin, ett år efter avslutad behandling var 40% av dessa fria från social ångest. Dessa resultat talar enligt forskningsledaren Hans Nordahl för att den behandling som har bäst långvarig effekt är den där patienten lär sig att självreglera istället för att göra sig beroende av läkemedel för att må bättre. Hans Nordahl är kopplad till Norges teknisk-naturvetenskapliga universitet i Trondheim. Studien är publicerad i tidskriften Psychotherapy and Psychosomatics.

Länk till studien: https://www.researchgate.net/profile/Hans_Nordahl/publications

 

Läs mer:

KBT bättre än sömntabletter: Kasta sömntabletterna

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

”Vi underkänner det sätt som de har gjort förslaget på, deras sätt att värdera forskning och även deras sätt att tänka kring vad psykoterapi är”, säger Rolf Holmqvist. Ett radioinslag med Rolf Holmqvist, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet då han uttalar sig angående debattartikeln där 17 psykoterapiforskare kritiserade de nya riktlinjerna för behandling av depression som enfaldiga och felaktiga: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6608506

Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen kommenterar kritiken om riktlinjer av depression: ”Det förslaget som vi har lagt i december, det bygger på att vi har ett 60-tal externa forskare och kliniker som har varit med och gjort arbetet. Det är inte så att Socialstyrelsen gör det själv, utan det är med hjälp av och tack vare högt ansedda forskare runt om i Sverige som vi tagit fram förslaget, säger Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen.” Lyssna på inslaget här: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=12795&artikel=6608553

Ett radioinslag från när riktlinjerna kom i december: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6582667

Läs mer om debattartikeln och svaret här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/15/socialstyrelsen-bemoter-nu-kritiken-om-enfaldighet/

Socialstyrelsen bemöter nu kritiken om enfaldighet.

Socialstyrelsen har inlett en dialog med de forskare som i lördagens DN Debatt kritiserade de nya riktlinjerna för behandling av depression. Enfaldiga och felaktiga, skrev de om de nya rekommendationerna. Riktlinjerna är en remissversion. Slutversionen väntas vara klar under hösten 2017.

Socialstyrelsens svar: http://www.dn.se/nyheter/sverige/socialstyrelsen-bemoter-kritiken-om-enfaldighet/

Här finns forskarnas debattinlägg: http://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-kritiserar-enfaldiga-riktlinjer-for-behandling-av-depression/

Här finns riktlinjerna som debatten handlar om: https://kbtsverige.wordpress.com/2016/12/09/nya-riktlinjer-for-vard-vid-depression-och-angestsyndrom/

Här en länk till en utklippt version av forskarnas debattinlägg: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=1813141658959505&id=1783725228567815

Ställ frågor om psykiska problem och bekymmer, sådant du vill fråga någon på BUP om.

– Du som är ung kan anonymt skicka in frågor till bup.se, föräldrar eller andra vuxna får däremot inte svar. Frågorna besvaras av behandlare som är anställda inom BUP Stockholm. Frågor och svar publiceras på hemsidan och det finns möjlighet att söka på ett specifikt ämne i svarsbanken. En sökning på ämnet ”fobi och rädsla” ger tex 100 träffar.

http://bup.se/

Om fobier

Fobiʹ (grekiska -phobiʹa, av phoʹbos ‘fruktan’, ‘skräck’) är intensiv, irrationell rädsla för bestämda företeelser, t.ex. ormar, spindlar eller trånga rum.

Om du har en fobi är du så rädd för någonting att du börjar undvika det. Genom att undvika det som skrämmer kan fobin innebära ett hinder för dig att leva det liv du vill. Rädslan kan variera från ångest eller starkt obehag till panikartad rädsla. Ungefär 10-15% av befolkningen drabbas någon gång i livet av en fobi.

Om du har en specifik fobi så är rädslan tydligt knuten till en viss sak, plats eller företeelse. Den som har en specifik fobi reagerar starkt vid kontakt med det den är rädd för.

Vanliga symtom på fobier är panikkänslor, hjärtklappning, svettningar, darrningar och andnöd. Symptomen kan också delas upp i fysiologiska, beteendemässiga, tankemässiga och känslomässiga:

  • Fysiologiska: ökad puls, svett, darrning, ökad andning, spändhet, illamående, andnöd osv.
  • Beteendemässiga: till exempel att undvika eller dra sig undan (fly) från det obehagliga.
  • Tankemässiga: ”Jag kommer att dö”, ”Spindeln kommer att hoppa på mig”, ”Jag kommer att ramla” osv.
  • Känslomässiga: till exempel rädsla, pinsamhet, ilska.

Diagnosmanualen DSM-IV sorterar in social fobi, specifik fobi och agorafobi under kategorin ångestsyndrom, detta tillsammans med bland annat posttraumatiskt stressyndrom och tvångssyndrom. 

Obs! Att känna obehag inför någonting är inte samma sak som att ha en fobi. Om ditt liv däremot påverkas och begränsas dagligen på grund av din rädsla, kan det vara en fobi som du kan behöva behandling för. 

 

Källor:

www.1177.se

https://medlineplus.gov/phobias.html

www.nationalencyklopedin.se

American Psychiatric Association (2002). MINI-D IV Diagnostiska Kriterier Enligt DSM-IV-TR. Pilgrim Press.

Barlow, D. H. (1993). Clinical Handbook of Psychological Disorders Second Edition. New York: The Guilford Press.

John G. Robertson: An Excess of Phobias and Manias. Senior Scribe Publications 2003.

Öst, Lars-Göran (2006). ”Specifik fobi och social fobi”. Kognitiv beteendeterapi inom psykiatrin. Stockholm: Natur och Kultur. sid. 71-88.

Tv-serier med terapi i fokus?

Vi skrev tidigare på KBT Sverige om hur psykoterapi skildras inom tv och film. Här nedan följer några tips på tv-serier med terapi och terapeuter som en viktig del av handlingen.

Dag.
Norsk drama och komediserie som följer Dag, en parterapeut som inte har någon särdeles tilltro till människor och äktenskap. Han bor isolerad och ensam, och menar att alla egentligen borde omfamna detta leverne.

In treatment.
Karaktären Paul Weston är psykoterapeut. I serien får vi se hans möten med sina patienter. Huvudrollinnehavaren har bla vunnit en Golden Globe för sin gestaltning. När serien började sändas i Sverige så märktes det av en stor ökning av sökande till bla S:t Lukas psykoterapi-mottagning i Stockholm. Serien bygger på den israeliska förlagan Betipul.

Hjälp!
Svensk karaktärs- och sketchkomediserie som handlar om vanliga människor med ovanligt stora problem, och nästan alla behöver mer eller mindre akut hjälp. De flesta söker sig till en terapeut som heter Jeanette. Serien sändes på tv4 i tre säsonger.

Se även nedanstående relaterade artiklar

Filmer med terapi i fokus?

Psykoterapi på film och tv.