”Terapi över lång tid kostnadseffektiv för samhället”

Långa psykoterapier kan enligt en studie vid Helsingfors universitet på sikt vara kostnadseffektivare för samhället än korttidsterapi vid behandling av ångest och depression. Observera att i studien jämförs psykodynamisk långtidsterapi med psykodynamisk korttidsterapi och lösningsfokuserad terapi. KBT var alltså inte med i jämförelsen.

– Om du vill ha hållbara resultat och patienterna har komplicerade problem är det mer kostnadseffektivt att använda långtidsterapier, säger  Olavi Lindfors, docent i psykologi och en av författarna till studien.

Läs mer och lyssna på ett radioinslag om detta.

Annonser

Inaktuella former av PDT… Slutreplik om riktlinjerna för behandling av depression.

I den slutreplik som nu publicerats efter Socialstyrelsens projektledningsgrupps svar gällande de nya riktlinjerna för behandling av depression så menar debattörerna att en metaanalys där två studier med PDT i gruppformat – ”båda illa genomförda studier från 1970-talet med inaktuella former av PDT” drar ner resultatet. Författarna menar att dessa två studier ”…självklart ska exkluderas från underlaget i nationella riktlinjerna och jämförelsen ska avse individuell PDT mot KBT. Och då är resultatet att PDT och KBT har likvärdig effekt.” I övrigt så anser man projektgruppen liksom i tidigare debatter inte alls bemötte några av synpunkterna i det ursprungliga debattinlägget.
Läs slutrepliken här.
Tidigare inlägg i debatter om de nya riktlinjerna: ”Psykiatridebatten har fått fel fokus”

Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom har nu gett en replik på den debattartikel som 17 nordiska psykoterapiforskare ligger bakom.

”Vi delar inte debattörernas farhågor om en alltför stor likriktning i riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (DN Debatt 15/1). Vi har förståelse för att det kan finnas en oro för framtida yrkesutsikter inom terapiformer där det vetenskapliga stödet är svagt eller helt saknas. Men i arbetet med nationella riktlinjer är utgångspunkten patientens behov, behandlingens resultat och kostnadseffektiviteten, skriver företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.”

Repliken i sin helhet

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Läs debattartikeln och socialstyrelsens svar här: Socialstyrelsen bemöter nu kritiken om enfaldighet.

Här en länk till en utklippt version av forskarnas debattinlägg: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=1813141658959505&id=1783725228567815

Uppdaterad 170126: Replik från ordföranden för Riksföreningen PsykoterapiCentrum, förbundsordföranden för S:t Lukas i Sverige, förbundsordföranden för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, ordföranden för Svenska psykoanalytiska föreningen, ordföranden i Svenska föreningen för relationell psykoterapi, ordföranden för Svenska Föreningen för Familjeterapi och ordföranden för Psykoterapistiftelsen mfl.

Uppdaterad 170126: Slutreplik från forskarna.

 

Socialstyrelsen bemöter nu kritiken om enfaldighet.

Socialstyrelsen har inlett en dialog med de forskare som i lördagens DN Debatt kritiserade de nya riktlinjerna för behandling av depression. Enfaldiga och felaktiga, skrev de om de nya rekommendationerna. Riktlinjerna är en remissversion. Slutversionen väntas vara klar under hösten 2017.

Socialstyrelsens svar: http://www.dn.se/nyheter/sverige/socialstyrelsen-bemoter-kritiken-om-enfaldighet/

Här finns forskarnas debattinlägg: http://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-kritiserar-enfaldiga-riktlinjer-for-behandling-av-depression/

Här finns riktlinjerna som debatten handlar om: https://kbtsverige.wordpress.com/2016/12/09/nya-riktlinjer-for-vard-vid-depression-och-angestsyndrom/

Här en länk till en utklippt version av forskarnas debattinlägg: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=1813141658959505&id=1783725228567815

Nya riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Remissversionen av de reviderade riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom finns nu publicerade. Rekommendationerna omfattar diagnostik, utredning och omhändertagande samt behandling, och gäller såväl barn och ungdomar som vuxna.

KBT rekommenderas bla vad gäller lindrig till medelsvår depression för barn, ungdomar och vuxna. För generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, social fobi, PTSD rekommenderas också KBT med olika prioritet, ibland i kombination med läkemedelsbehandling. Socialstyrelsen rekommenderar alltså kognitiv beteendeterapi (KBT), vid i princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av egentlig depression och ångestsyndrom. ”Huvudskälet är att KBT har god effekt vid dessa tillstånd”. De reviderade riktlinjerna tar liksom riktlinjerna från 2010 inte upp psykosociala insatser. De reviderade riktlinjerna tar inte heller upp åtgärder vid bipolär sjukdom, vilket är en ny avgränsning jämfört med de tidigare riktlinjerna från 2010. Remissversion av de reviderade riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom ersätter de nationella riktlinjerna från 2010. Syftet med att publicera en remissversion är att ge möjlighet för alla intressenter att i en bred och öppen process diskutera och komma med synpunkter på Socialstyrelsens rekommendationer.

Efter publiceringen kommer Socialstyrelsen att medverka i regionala seminarier för att landstingen och sjukvårdsregionerna ska få möjlighet att diskutera hur rekommendationerna påverkar dagens vård. Det kan bland annat handla om vilka ekonomiska eller organisatoriska konsekvenser som rekommendationerna får. Dessa analyser utgör sedan en del av underlaget till Socialstyrelsens slutliga analys och bedömning av konsekvenserna.

Den slutliga versionen av riktlinjerna är planerad att publiceras någon under hösten 2017.

Exempel på rekommendationer.

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 1)
  • erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3).

 

Rekommendation

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på depression till barn och ungdomar med depression (prioritet 2).

 

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
  • erbjuda behandling med fluoxetin till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 2).

 

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda IPT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår depression (prioritet 5).

 

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 3).

 

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda KBT till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 5).

 

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna personer med paniksyndrom (prioritet 3).

 

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med paniksyndrom (prioritet 4).

 

Läs mer

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-12-6

Uppdatering angränsande artiklar:

Debattinlägg och svar från socialstyrelsen

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Slutreplik i debatten om de nya riktlinjerna för behandling av depression.

“Vården ska nu begränsas främst till ett ensidigt biologiskt perspektiv med en ökad satsning på psykofarmaka och ECT även för barn och ungdomar.”

 

Psykoterapeututbildningar

Utbildningen till psykoterapeut är en av de längsta, kanske den längsta i Sverige.

Legitimation som psykoterapeut kan erhållas av Socialstyrelsen efter psykoterapeutexamen. Utbildningen måste ha genomförts hos en utbildningsanordnare som har examensrätt från Högskoleverket. Examen kräver 90 högskolepoäng under tre års studier på halvtid.

För att vara behörig till psykoterapeutstudierna ska man ha avlagt psykologexamen, läkarexamen med specialistkompetens i psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, socionomexamen eller annan motsvarande utbildning på minst 180 högskolepoäng. För de två sistnämnda grupperna krävs dessutom grundläggande psykoterapiutbildning. [1] För att vara behörig till psykoterapeututbildningen behöver man ha jobbat i minst två år efter den grundläggande psykoterapiutbildningen.

Yrkestiteln psykoterapeut är skyddad. Det betyder att du bara får kalla dig för psykoterapeut om du har legitimation. Endast legitimerad psykoterapeut får anställas som psykoterapeut inom hälso- och sjukvårdens område.

Det finns fyra olika inriktningar på utbildningarna som leder till psykoterapeutexamen. Dessa är KBT, Psykodynamisk psykoterapi, barn och ungdomspsykoterapi och familjeterapi. Tidigare har det även funnits andra inriktningar av psykoterapeututbildningar.

Utbildningar med examensrätt

Följande universitet och högskolor har rätt att utfärda Psykoterapeutexamen

Inriktning Kognitiv beteendeterapi

Evidens AB
Packhusplatsen 2, 411 13 Göteborg, tfn 031-10 98 30
Hemsida: 
www.evidens4u.se

Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg, tfn 031-786 00 00
Hemsida: 
www.gu.se
Även i
ndividualpsykoterapi för vuxna/PDT, familjepsykoterapi samt barn- och
ungdomspsykoterapi

Karolinska Institutet, Institutionen för klinisk neurovetenskap
Kompetenscentrum för psykoterapi, 171 77 Stockholm, tfn 08-123 391 05
Hemsida: 
www.ki.se 


Linköpings universitet
581 83 Linköping, tfn 013-28 10 00
Hemsida: 
www.liu.se 
Även relationell psykoterapi och familjeterapi

Lunds universitet, Institutionen för psykologi
Box 213, 221 00 Lund, tfn 046-222 36 40
Hemsida: 
www.lu.se
Även p
sykodynamisk psykoterapi för vuxna respektive barn och ungdom, kognitiv
beteendeterapi för både vuxna respektive barn och ungdom, samt familjeterapi

Stockholms universitet, Psykologiska institutionen
106 91 Stockholm, tfn 08-16 20 00
Hemsida: 
www.su.se 
Även psykodynamisk psykoterapi

Svenska institutet för kognitiv psykoterapi
Box 6401, 113 82 Stockholm, tfn 08-690 52 60
Hemsida: 
www.cbti.se 

Umeå universitet, Institutionen för klinisk vetenskap/Psykoterapi
901 87 Umeå, tfn 090-786 64 33
Hemsida: 
www.umu.se 
Även psykodynamisk terapi, barn- och ungdomspsykoterapi samt familjeterapi

Uppsala universitet, Institutionen för psykologi
Box 1225, 751 42 Uppsala, tfn 018-471 21 29
Hemsida: www.psyk.uu.se 

Övriga inriktningar

Ericastiftelsen
Odengatan 9, 114 24 Stockholm, tfn 08-402 17 60
Hemsida: 
www.ericastiftelsen.se
Barn- och ungdomspsykoterapi

Ersta Sköndal högskola/S:t Lukas utbildningsinstitut
Box 11189, 100 61 Stockholm, tfn 08-555 050 46
Hemsida: 
www.esh.se
Psykodynamisk individualpsykoterapi för vuxna (Stockholm, Göteborg och Lund), samt familjeterapi (Stockholm)

Stockholms akademi för psykoterapiutveckling (SAPU)
Brännkyrkagatan 76, 118 23 Stockholm, tfn 08-642 10 24
Hemsida: 
www.sapu.se 
Relationell integrativ psykoterapi

[1] Läs mer om Grundläggande psykoterapiutbildning och se en lista över utbildningsanordnare.

Läs mer om skillnaden mellan psykoterapeut, psykiatriker, psykolog etc https://kbtsverige.wordpress.com/2016/06/18/vad-ar-vad-nar-det-galler-behandlare-som-jobbar-med-psykoterapipsykologisk-behandling/

Läs mer om psykoterapeututbildning, legitimation mm på Socialstyrelsens hemsida www.socialstyrelsen.se

Samrådsforum för psykoterapi. http://www.samradsforum.se/