Debatt: ”Vetenskapligt stöd för att KBT fungerar bättre men patientens egna preferenser ska väga tyngst”

 

Om det nationella vård- och insats­programmet implementeras medför det att många patienter kommer att utestängas från psyko­terapi trots att den har bevisat god effekt för dem skrev psyko­terapeuter och forskare i en debattartikel.

– Våra rekommendationer när det gäller insatser vid depression bygger på de prioriteringar som Socialstyrelsen har kommit fram till skriver nu representanter från Nationellt Programområde Psykisk hälsa i en replik. [1]

”En så lömsk och mångfacetterad sjukdom kräver hög kompetens och uppmärksamhet från de som diagnosticerar och behandlar patienter med depression. Därför är direkt tillgång till aktuell kunskap av största vikt för att den sjuke ska få god och effektiv behandling. Det är just detta som är syftet med Vård och Insatsprogram för depression och ångest – en webbsida fylld med kunskap för professionella men även patienter och närstående. Syftet är att se till att fler patienter får god och effektiv vård skriver representanterna från Nationellt Programområde Psykisk hälsa.

De fortsätter: ”Vi har byggt våra rekommendationer, vilket också framgår tydligt i programmet, på Socialstyrelsens nationella riktlinjer för depression och ångestsyndrom.”

Replikanterna hänvisar vidare till att det står att ”Individens önskemål är särskilt viktig vid psykoterapi och de bästa behandlingsresultaten ses när patienten är motiverad och får en bra allians med sin terapeut.” Replikanterna skriver att de tror att debattförfattarna håller med om detta. ”En patient med depression är en unik individ och det är mycket viktigare att den som ska hjälpa kan lyssna och få god kontakt och allians med patienten än exakt vilken psykoterapeutisk metod som används, även om vissa metoder har högre evidensgrad än andra.” Replikanterna menar att de flesta erfarna behandlare arbetar med ett helhetsperspektiv där metoderna anpassas för att bäst hjälpa den enskilda patienten.

Replikanterna håller med debattörerna om att tillräcklig evidens saknas angående formuleringen ”Vid lätt till medelsvår depression där det inte är tydligt att det finns någon utlösande orsak och där individens symtom är mer åt det kroppsliga hållet (sömnproblem, aptit, apati, anhedoni) är läkemedelsbehandling ofta att föredra.”. De menar att detta bygger på en erfarenhet som många som arbetar med depressionspatienter gör. Replikanterna skriver att de ska förtydliga detta i programmet och bli ännu tydligare med att patientens egna preferenser ska väga tyngst.

Bakom repliken:

Harald Aiff
psykiater, ordförande Nationell Arbetsgrupp Depression och Ångest
Cecilia Björkelund
specialistläkare allmänmedicin, senior professor
Elna Persson
psykolog, processledare Nationell Arbetsgrupp Depression och Ångest
Lise-Lotte Risö Bergerlind
psykiater, ordförande Nationellt programområde Psykisk hälsa

Länk till debattinlägget nedan.

Se även: Vad är vad när det gäller behandlare som jobbar med psykoterapi/psykologisk behandling?

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

Vi berättade nyligen om artikeln där ”den svenska lekmannaterapin” granskas.

Debattartikel: Psykoterapi får aldrig vara en plånboksfråga

Se även: Psykoterapeutprogrammet anklagas för att lära ut pseudovetenskap

Läkte av KBT, drömde om att kunna hjälpa andra, hamnade på tvivelaktig kurs

Debatt: ”Låt vetenskapliga resultat styra valet av behandlingsmetod”

Tolv lärosäten har tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen.

Diskussionen bör inte handla om PDT eller KBT utan om evidensbaserade metoder och kompetensbrist

”Lärare och psykologer behöver inte en massa flum”

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Alternativa terapiformer

Psykoterapeututbildningar med KBT-inriktning

Psykoterapeututbildningar med familjeterapeutisk inriktning

Psykoterapeututbildningar inriktning barn och ungdom

Psykoterapeututbildningar med psykodynamisk inriktning

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?


❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Boken där psykoterapins förgrundsgestalter träffas för att göra upp.

Om när KBT uteslöts från psykoterapiföreningen

Aaron Beck – om hans fobier, hur han på egen hand övervann dem och hur det gick till när han övergav psykoanalysen.

vårdcentralens eller psykiatrimottagningarnas huvudsakliga uppgift är inte att bedriva själavård

Kvacksalveri på universitetet av coacher

Socialastyrelsen gör helt om – rekommenderar PDT som förstahandsval vid behandling av en himla massa diagnoser

Inlägg i debatten om socialstyrelsens riktlinjer.

[1] SvD 210205: ”Vetenskapligt stöd för att KBT fungerar bättre

Debatt: ”Ovetenskap styr svensk depressionsvård”

 

Om det nationella vård- och insats­programmet implementeras medför det att många patienter kommer att utestängas från psyko­terapi trots att den har bevisat god effekt för dem skriver psyko­terapeuter och forskare i en debattartikel. [1]

”Forskning visar att psykoterapi är effektivt vid depression och ger inte stöd för att den som inte upplever att det finns en utlösande faktor har mindre nytta av psykoterapi. Nationella riktlinjer från vår omvärld innehåller inte heller sådana begränsningar avseende vilken patient som kan tillgodogöra sig psykoterapi.”

Patientlagen säger att om flera behandlingar är i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet ska patienten få välja det hen föredrar. Eftersom flera olika psykoterapimetoder är lika effektiva vid depression strider det mot patientlagen att inte erbjuda patienten valfrihet mellan dessa.”

Om det nationella vård- och insats­programmet implementeras medför det att många patienter kommer att utestängas från psykoterapi trots att den har bevisat god effekt för dem. Dessutom uppkommer en omotiverad ensidighet avseende vilka psykoterapimetoder patienter får tillgång till. En paradoxal effekt av detta försök till kunskapsstyrning blir därmed att svensk depressionsvård blir mindre, inte mer, kunskapsstyrd med sämre behandlings­resultat och ökade samhällskostnader som följd. Förhoppningsvis inser ansvariga beslutsfattare det orimliga i detta och tar ett omtag där det nationella vård- och insatsprogrammet omarbetas i enlighet med vad forskning visar.”

Debattinlägg av:

Sanna Aila-Gustafsson
socionom, psykoterapeut, docent
Peter Ankarberg
psykolog, psykoterapeut
Malin Bäck
psykoterapeut, doktorand i klinisk psykologi
Fredrik Falkenström
psykolog, psykoterapeut, professor i klinisk psykologi
Jörgen Herlofson
läkare, specialist i psykiatri, psykoterapeut

Rolf Holmqvist
psykolog, psykoterapeut, professor i klinisk psykologi
Niclas Kullgard
psykolog, psykoterapeut, doktorand i klinisk psykologi
Börje Lech
psykolog, psykoterapeut, fil dr i klinisk psykologi
Björn Philips
psykolog, psykoterapeut, docent i klinisk psykologi
Rolf Sandell
psykolog, psykoterapeut, professor i klinisk psykologi
Erika Viklund
psykolog, psykoterapeut, universitetsadjunkt
Anna-Karin Åkerman
psykolog, psykoterapeut, doktorand i klinisk psykologi

Replik på inlägget: ”Vetenskapligt stöd för att KBT fungerar bättre men patientens egna preferenser ska väga tyngst”

Länk till debattinlägget nedan.

Se även: Vad är vad när det gäller behandlare som jobbar med psykoterapi/psykologisk behandling?

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

Vi berättade nyligen om artikeln där ”den svenska lekmannaterapin” granskas.

Debattartikel: Psykoterapi får aldrig vara en plånboksfråga

Se även: Psykoterapeutprogrammet anklagas för att lära ut pseudovetenskap

Läkte av KBT, drömde om att kunna hjälpa andra, hamnade på tvivelaktig kurs

Debatt: ”Låt vetenskapliga resultat styra valet av behandlingsmetod”

Tolv lärosäten har tillstånd att utfärda psykoterapeutexamen.

Diskussionen bör inte handla om PDT eller KBT utan om evidensbaserade metoder och kompetensbrist

”Lärare och psykologer behöver inte en massa flum”

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Alternativa terapiformer

Psykoterapeututbildningar med KBT-inriktning

Psykoterapeututbildningar med familjeterapeutisk inriktning

Psykoterapeututbildningar inriktning barn och ungdom

Psykoterapeututbildningar med psykodynamisk inriktning

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?


❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Boken där psykoterapins förgrundsgestalter träffas för att göra upp.

Om när KBT uteslöts från psykoterapiföreningen

Aaron Beck – om hans fobier, hur han på egen hand övervann dem och hur det gick till när han övergav psykoanalysen.

vårdcentralens eller psykiatrimottagningarnas huvudsakliga uppgift är inte att bedriva själavård

Kvacksalveri på universitetet av coacher

Socialastyrelsen gör helt om – rekommenderar PDT som förstahandsval vid behandling av en himla massa diagnoser

Inlägg i debatten om socialstyrelsens riktlinjer.

[1] SvD 210129: ”Ovetenskap styr svensk depressionsvård

Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

FB_IMG_1595511593949Företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom har nu gett en replik på den debattartikel som 17 nordiska psykoterapiforskare ligger bakom.

”Vi delar inte debattörernas farhågor om en alltför stor likriktning i riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (DN Debatt 15/1). Vi har förståelse för att det kan finnas en oro för framtida yrkesutsikter inom terapiformer där det vetenskapliga stödet är svagt eller helt saknas. Men i arbetet med nationella riktlinjer är utgångspunkten patientens behov, behandlingens resultat och kostnadseffektiviteten, skriver företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.”

Följ KBT Sverige på Facebook

Repliken i sin helhet

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Läs debattartikeln och socialstyrelsens svar här: Socialstyrelsen bemöter nu kritiken om enfaldighet.

Här en länk till en utklippt version av forskarnas debattinlägg: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=1813141658959505&id=1783725228567815

Uppdaterad 170126: Replik från ordföranden för Riksföreningen PsykoterapiCentrum, förbundsordföranden för S:t Lukas i Sverige, förbundsordföranden för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, ordföranden för Svenska psykoanalytiska föreningen, ordföranden i Svenska föreningen för relationell psykoterapi, ordföranden för Svenska Föreningen för Familjeterapi och ordföranden för Psykoterapistiftelsen mfl.

Uppdaterad 170126: Slutreplik från forskarna.

Se även: Vad är Piagets teori om barns utvecklingsfaser?

Ser du ankan, fjärilen och fladdermusen?

Verktyg till läkare för att öva på samtal om barns behov och förälderns sjukdom

Följ KBT Sverige på instagram

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

”Vi underkänner det sätt som de har gjort förslaget på, deras sätt att värdera forskning och även deras sätt att tänka kring vad psykoterapi är”,

FB_IMG_1595511593949

säger Rolf Holmqvist. Ett radioinslag med Rolf Holmqvist, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet då han uttalar sig angående debattartikeln där 17 psykoterapiforskare kritiserade de nya riktlinjerna för behandling av depression som enfaldiga och felaktiga: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6608506

Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen kommenterar kritiken om riktlinjer av depression: ”Det förslaget som vi har lagt i december, det bygger på att vi har ett 60-tal externa forskare och kliniker som har varit med och gjort arbetet. Det är inte så att Socialstyrelsen gör det själv, utan det är med hjälp av och tack vare högt ansedda forskare runt om i Sverige som vi tagit fram förslaget, säger Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen.”

Se även: Vad är Still-Face-experimentet?

Psykoterapeutisk, psykosocial och annan icke-farmakologisk behandling av PTSD

Lyssna på inslaget här: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=12795&artikel=6608553

Ett radioinslag från när riktlinjerna kom i december: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6582667

Läs mer om debattartikeln och svaret här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/15/socialstyrelsen-bemoter-nu-kritiken-om-enfaldighet/

Följ KBT Sverige på Facebook

Grupper för psykoterapiutövare och intresserade

Socialstyrelsen bemöter nu kritiken om enfaldighet.

Socialstyrelsen har inlett en dialog med de forskare som i lördagens DN Debatt kritiserade de nya riktlinjerna för behandling av depression.

Screenshot_20190702-143302_Facebook

Enfaldiga och felaktiga, skrev de om de nya rekommendationerna. Riktlinjerna är en remissversion. Slutversionen väntas vara klar under hösten 2017.

Socialstyrelsens svar: http://www.dn.se/nyheter/sverige/socialstyrelsen-bemoter-kritiken-om-enfaldighet/

Här finns forskarnas debattinlägg: http://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-kritiserar-enfaldiga-riktlinjer-for-behandling-av-depression/

Här finns riktlinjerna som debatten handlar om: https://kbtsverige.wordpress.com/2016/12/09/nya-riktlinjer-for-vard-vid-depression-och-angestsyndrom/

Här en länk till en utklippt version av forskarnas debattinlägg: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=1813141658959505&id=1783725228567815

🐝 Vem får ställa diagnos?

Nya riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Remissversionen av de reviderade riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom finns nu publicerade.

Screenshot_20190702-143302_Facebook

Rekommendationerna omfattar diagnostik, utredning och omhändertagande samt behandling, och gäller såväl barn och ungdomar som vuxna.

Uppdatering 2020: Uppdaterade Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

KBT rekommenderas bla vad gäller lindrig till medelsvår depression för barn, ungdomar och vuxna. För generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, social fobi, PTSD rekommenderas också KBT med olika prioritet, ibland i kombination med läkemedelsbehandling. Socialstyrelsen rekommenderar alltså kognitiv beteendeterapi (KBT), vid i princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av egentlig depression och ångestsyndrom. ”Huvudskälet är att KBT har god effekt vid dessa tillstånd”. De reviderade riktlinjerna tar liksom riktlinjerna från 2010 inte upp psykosociala insatser. De reviderade riktlinjerna tar inte heller upp åtgärder vid bipolär sjukdom, vilket är en ny avgränsning jämfört med de tidigare riktlinjerna från 2010. Remissversion av de reviderade riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom ersätter de nationella riktlinjerna från 2010. Syftet med att publicera en remissversion är att ge möjlighet för alla intressenter att i en bred och öppen process diskutera och komma med synpunkter på Socialstyrelsens rekommendationer.

Efter publiceringen kommer Socialstyrelsen att medverka i regionala seminarier för att landstingen och sjukvårdsregionerna ska få möjlighet att diskutera hur rekommendationerna påverkar dagens vård. Det kan bland annat handla om vilka ekonomiska eller organisatoriska konsekvenser som rekommendationerna får. Dessa analyser utgör sedan en del av underlaget till Socialstyrelsens slutliga analys och bedömning av konsekvenserna.

Den slutliga versionen av riktlinjerna är planerad att publiceras någon under hösten 2017.

Exempel på rekommendationer.

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 1)
  • erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3).

Rekommendation

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på depression till barn och ungdomar med depression (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
  • erbjuda behandling med fluoxetin till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda IPT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår depression (prioritet 5).

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda KBT till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 5).

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna personer med paniksyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med paniksyndrom (prioritet 4).

Riktlinjerna har utmynnat i Nationella vård- och insatsprogram för psykisk ohälsa

Läs mer om riktlinjerna: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-12-6

Uppdatering angränsande artiklar:

Debattinlägg och svar från socialstyrelsen

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Slutreplik i debatten om de nya riktlinjerna för behandling av depression.

“Vården ska nu begränsas främst till ett ensidigt biologiskt perspektiv med en ökad satsning på psykofarmaka och ECT även för barn och ungdomar.”