Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom har nu gett en replik på den debattartikel som 17 nordiska psykoterapiforskare ligger bakom.

”Vi delar inte debattörernas farhågor om en alltför stor likriktning i riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (DN Debatt 15/1). Vi har förståelse för att det kan finnas en oro för framtida yrkesutsikter inom terapiformer där det vetenskapliga stödet är svagt eller helt saknas. Men i arbetet med nationella riktlinjer är utgångspunkten patientens behov, behandlingens resultat och kostnadseffektiviteten, skriver företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.”

Repliken i sin helhet

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Läs debattartikeln och socialstyrelsens svar här: Socialstyrelsen bemöter nu kritiken om enfaldighet.

Här en länk till en utklippt version av forskarnas debattinlägg: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=1813141658959505&id=1783725228567815

Uppdaterad 170126: Replik från ordföranden för Riksföreningen PsykoterapiCentrum, förbundsordföranden för S:t Lukas i Sverige, förbundsordföranden för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, ordföranden för Svenska psykoanalytiska föreningen, ordföranden i Svenska föreningen för relationell psykoterapi, ordföranden för Svenska Föreningen för Familjeterapi och ordföranden för Psykoterapistiftelsen mfl.

Uppdaterad 170126: Slutreplik från forskarna.

 

Annonser

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

”Vi underkänner det sätt som de har gjort förslaget på, deras sätt att värdera forskning och även deras sätt att tänka kring vad psykoterapi är”, säger Rolf Holmqvist. Ett radioinslag med Rolf Holmqvist, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet då han uttalar sig angående debattartikeln där 17 psykoterapiforskare kritiserade de nya riktlinjerna för behandling av depression som enfaldiga och felaktiga: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6608506

Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen kommenterar kritiken om riktlinjer av depression: ”Det förslaget som vi har lagt i december, det bygger på att vi har ett 60-tal externa forskare och kliniker som har varit med och gjort arbetet. Det är inte så att Socialstyrelsen gör det själv, utan det är med hjälp av och tack vare högt ansedda forskare runt om i Sverige som vi tagit fram förslaget, säger Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen.” Lyssna på inslaget här: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=12795&artikel=6608553

Ett radioinslag från när riktlinjerna kom i december: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6582667

Läs mer om debattartikeln och svaret här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/15/socialstyrelsen-bemoter-nu-kritiken-om-enfaldighet/

Socialstyrelsen bemöter nu kritiken om enfaldighet.

Socialstyrelsen har inlett en dialog med de forskare som i lördagens DN Debatt kritiserade de nya riktlinjerna för behandling av depression. Enfaldiga och felaktiga, skrev de om de nya rekommendationerna. Riktlinjerna är en remissversion. Slutversionen väntas vara klar under hösten 2017.

Socialstyrelsens svar: http://www.dn.se/nyheter/sverige/socialstyrelsen-bemoter-kritiken-om-enfaldighet/

Här finns forskarnas debattinlägg: http://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-kritiserar-enfaldiga-riktlinjer-for-behandling-av-depression/

Här finns riktlinjerna som debatten handlar om: https://kbtsverige.wordpress.com/2016/12/09/nya-riktlinjer-for-vard-vid-depression-och-angestsyndrom/

Här en länk till en utklippt version av forskarnas debattinlägg: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=1813141658959505&id=1783725228567815

Om att uppmärksamma och acceptera negativa tankar.

Då personer försöker att kontrollera sina tankar så ökar ofta deras oro. Att försöka tala om för sig själv att sluta oroa sig eller att bli arg på sig själv gör ofta saken värre.

Om du förmår att observera och acceptera att du har hamnat i en negativ cykel så har du också kommit en bit på vägen i att tämja dina negativa tankar.

En metod som har visat sig vara verksam för accepterandet är mindfulness-meditation. Acceptans är grundfundamentet i mindfulness och metoden har ofta positiva effekter bla genom minskad stress och ökat välbefinnande. Nya studier med magnetkamera visar att under meditation växer det ut nya dendriter, nervtrådar, det uppstår nya kopplingar i hjärnan vilket har flera positiva effekter.

Då du har accepterat en negativ tanke så har du också större möjlighet att utmana den.

I sammanhanget är det viktigt att poängtera att mindfulness förefaller ha biverkningar om metoden inte används på rätt sätt eller i fel sammanhang. Det finns de som har haft olika typer av negativa upplevelser av mindfulness vilket nu uppmärksammas i en serie artiklar i Svenska dagbladet.

KBT Sverige
Nicklas Lakso, socionom och leg. psykoterapeut

Läs mer:

Artikel om hur meditation påverkar hjärnan: https://kbtsverige.wordpress.com/2016/12/22/meditation-paverkar-din-hjarna/

Svenska dagbladets artikelserie, del 3: http://www.svd.se/ovningarna-blev-en-skrammande-upplevelse

Film från Dagens Nyheter om hur hjärnan påverkas av stress och hur den kan ges möjlighet till återhämtning bla med hjälp av mindfulness: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=10154166947041680&id=321961491679

 

Om compassion som väg till att känna trygghet och må bättre:
https://kbtsverige.wordpress.com/2016/11/12/om-compassion-som-vag-till-att-kanna-trygghet-och-ma-battre/

Om att negativa känslor kan vara nyckeln till välmående:
https://kbtsverige.wordpress.com/2016/06/11/negativa-kanslor-ar-nyckeln-till-valmaende/

Om ACT-begreppet defusion, ett sätt att hantera besvärande tankar: https://kbtsverige.wordpress.com/2016/05/10/defusion-att-separera-fran-spraket-i-sina-tankar/

Nya riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Remissversionen av de reviderade riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom finns nu publicerade. Rekommendationerna omfattar diagnostik, utredning och omhändertagande samt behandling, och gäller såväl barn och ungdomar som vuxna.

KBT rekommenderas bla vad gäller lindrig till medelsvår depression för barn, ungdomar och vuxna. För generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, social fobi, PTSD rekommenderas också KBT med olika prioritet, ibland i kombination med läkemedelsbehandling. Socialstyrelsen rekommenderar alltså kognitiv beteendeterapi (KBT), vid i princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av egentlig depression och ångestsyndrom. ”Huvudskälet är att KBT har god effekt vid dessa tillstånd”. De reviderade riktlinjerna tar liksom riktlinjerna från 2010 inte upp psykosociala insatser. De reviderade riktlinjerna tar inte heller upp åtgärder vid bipolär sjukdom, vilket är en ny avgränsning jämfört med de tidigare riktlinjerna från 2010. Remissversion av de reviderade riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom ersätter de nationella riktlinjerna från 2010. Syftet med att publicera en remissversion är att ge möjlighet för alla intressenter att i en bred och öppen process diskutera och komma med synpunkter på Socialstyrelsens rekommendationer.

Efter publiceringen kommer Socialstyrelsen att medverka i regionala seminarier för att landstingen och sjukvårdsregionerna ska få möjlighet att diskutera hur rekommendationerna påverkar dagens vård. Det kan bland annat handla om vilka ekonomiska eller organisatoriska konsekvenser som rekommendationerna får. Dessa analyser utgör sedan en del av underlaget till Socialstyrelsens slutliga analys och bedömning av konsekvenserna.

Den slutliga versionen av riktlinjerna är planerad att publiceras någon under hösten 2017.

Exempel på rekommendationer.

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 1)
  • erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3).

 

Rekommendation

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på depression till barn och ungdomar med depression (prioritet 2).

 

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
  • erbjuda behandling med fluoxetin till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 2).

 

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda IPT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår depression (prioritet 5).

 

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 3).

 

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda KBT till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 5).

 

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna personer med paniksyndrom (prioritet 3).

 

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med paniksyndrom (prioritet 4).

 

Läs mer

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-12-6

Uppdatering angränsande artiklar:

Debattinlägg och svar från socialstyrelsen

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Slutreplik i debatten om de nya riktlinjerna för behandling av depression.

“Vården ska nu begränsas främst till ett ensidigt biologiskt perspektiv med en ökad satsning på psykofarmaka och ECT även för barn och ungdomar.”