Dödsmetall-fans känner nöje och glädje av ”våldsam” musik

För många som lyssnar på death metal[1] så skapar musiken positiva känslor.

Bloooodb

En ny studie[2] från Macquarie universitetet i Sydney, Australien rapporterar att dödsmetallfans inte känner ilska utan istället positiva känslor så som styrka, glädje och lugn. Personer som registrerade sig själva som ”icke-metal fans” blev istället spända och kände rädsla och ilska då de lyssnade på musiken.

Studien genomfördes via självrapportering i en onlineenkät. 48 fans och 96 icke-fans i 20-årsåldern ombads att lyssna på death metal, registrera sina känsloupplevelser och även spekulera över varför de kände som de gjorde.

[1] Death metal (på svenska ofta benämnt dödsmetall) är en extrem subgenre till heavy metal. Vanliga sättningar i en death metal-grupp är kraftigt distade och nedstämda elgitarrer och elbasar som spelas i tekniker såsom palm mute och växelslag, djup growlsång och/eller skrik, aggressiv och kraftfull trumteknik i form av dubbelpedal eller blast beat, mindre tonart eller atonalitet, kromatiska ackordföljder, högt tempo samt stora ton- och taktartsändringar. Texttema inom death metal brukar mestadels vara våld (som ofta berör mord, vilka kan skildras i slasherartade akter – där stympning, dissektion, tortyr och kannibalism kan ingå), religion, ockultism, psykologi, mystik, natur, filosofi, fiktion, politik, eller döden i allmänhet. Källa Wikipedia 181101.

Se även: ”Helt fel att hårdrock skulle vara farligt”

🎻 Hur använder du musik?

Psykisk ohälsa är tre gånger vanligare bland musiker än i samhället i stort

Tim ”Avicii” Berglings pappa om ångesten och medicinerna

Frontfiguren i the Prodigy tog sitt liv

❤ Följ KBT Sverige på Facebook

[1] Death metal ger positiva känslor och stärker oss

Hur hårdrock och headbanging kan hjälpa ditt psykiska mående

Gå på konserter – få bättre hälsa?

Bruce Springsteen berättar om sin erfarenhet av att gå i terapi.

[2] Who enjoys listening to violent music and why? Januari 2018

Följ KBT Sverige på instagram:


Hårdrock, heavy metal, death metal, grindcore, black metal, grindcore, deathcore, screamo, sludge, doom metal.


KBT Sverige, KBT Stockholm, KBT Södermalm, terapi Stockholm, terapeut Stockholm, Psykoterapi Stockholm

Vad är lågaffektivt bemötande?

Lågaffektivt bemötande vänder sig till personal och föräldrar som har barn och vuxna med starka känslouttryck i sin närhet.

Genom att ändra vårt eget bemötande kan vi dämpa känslouttrycken och minska stress hos andra. Det innebär att vi kan vi få ner antalet konflikter och våldsamma situationer genom att vara lågaffektiva. Ingen börjar slå på människor omkring sig om de är lugna.

Metoderna i lågaffektivt bemötande handlar om tänkande och praktiska förhållningssätt som kropsspråk, fysiskt avstånd och konfliktutvärdering.

Se även: Debatten mellan psykolog och lärare om lågaffektivt bemötande och dess efterspel

Allt fler unga mår dåligt – skolor har svårt att hitta psykologer. Har någon skola psykoterapeuter?

Bris-rapport – fler barn och unga kontaktar Bris om våld, övergrepp, kränkningar och allvarlig psykisk ohälsa

En väg in på BUP

Film: Göra lite och nå längre som samtalsledare

Barnböcker om känslohantering

Vad är Piagets teori om barns utvecklingsfaser?

Film: Aktivera må bra-mönster som samtalsledare

Debattinlägg: Vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin får katastrofala effekter


Vill du veta mer om LAB? Det finns en föreläsning uppdelad på två filmer om lågaffektivt bemötande. Läs mer om film 1 här och film 2 här.

Myten om katharsis

Begreppet Katharsis användes redan av Aristoteles som menade att tragedin renar oss.

Screenshot_20191103-090612_Chrome

Katarsis är enligt definition ett plötsligt känslomässigt klimax eller sammanbrott bestående av en överväldigande känsla av förnyelse, av rening eller nytt liv.

Psykoanalysens fader Sigmund Freud såg vreden som en ständig drift, från vaggan till graven, som måste få utlopp. Då minskar ilsketrycket och vi mår bättre. Kathartisk metod använd(e)s inom psykoanalys för att beskriva en omvälvande och helande insikt hos analysanden. Metoden innebär att patienten, ibland under hypnos, återupplever och avreagerar sig de känslor som förknippas med en tidigare bortträngd traumatisk upplevelse.

Modern forskning om ils­ka och aggression visar att katharsisteorierna om ilska inte verkar stämma i verkligheten. Det är snarare så att ju mer man lever ut sin ilska och sina aggressioner, desto argare blir man. Kognitiv neoassociation innebär bland annat att känslan arg länkas till ett nätverk i hjärnan och när den stimuleras, så aktiveras hela nätverket vilket innefattar tankar, minnen, känslomässiga reaktioner och beteendemönster.

”Aggressionshämmad” har varit ett vanligt, negativt begrepp i psykoterapivärlden. I dag är de flesta forskare på området istället överens om att det stora problemet inte är för lite aggressivitet, utan för mycket.

Referenser:

Bushman (2002) Does Venting Anger Feed or Extingguish the Flame? Catharsis, Rumination, Distraction, Anger and Aggressive Responding. Personality and Social Psychology Bulletin, Vol. 28, No. 6.

Se även: Coronapandemin pågår i högsta grad fortfarande

Nalle Puh – patologiskt självtest

Barnböcker om känslohantering

Skärmavbild 2020-12-12 kl. 21.32.54

Vad är Still-Face-experimentet?

Vem får ställa diagnos?

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Mentalisering – vad är det?

Vad kan jag kontrollera och inte?

Följ KBT Sverige på instagram:

 

Negativa känslor är nyckeln till välmående.

Att på olika sätt försöka undvika att känna jobbiga känslor som till exempel ilska och sorg är ganska vanligt.

pexels-photo-4101206.jpeg
Foto av cottonbro pu00e5 Pexels.com

Många vill bara känna positiva känslor vilket kanske kan vara en effekt av trenden som länge har funnits med ”positivt tänkande” vilket bland annat är vanligt inom coachingvärlden. Att istället lära sig att hantera sina känslor är rätt väg att gå. Tori Rodriguez har skrivit en artikel om detta i Scientific American.

Länk nedan

Följ KBT Sverige på instagram:

Se även: ”Det är bra att visa negativa känslor för barn”

”Vi äger våra känslor, de äger inte oss.”

Barnböcker om känslohantering

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Att visualisera känslor, sätta mål och hitta riktning

Death metal ger positiva känslor och stärker oss

Om känslor, emotioner och affekter och vissa svårigheter med att mäta dessa.

Män dör för att de inte pratar om sina känslor


Länk till artikeln

20200119_175735