Socialstyrelsen bemöter nu kritiken om enfaldighet.

Socialstyrelsen har inlett en dialog med de forskare som i lördagens DN Debatt kritiserade de nya riktlinjerna för behandling av depression.

Screenshot_20190702-143302_Facebook

Enfaldiga och felaktiga, skrev de om de nya rekommendationerna. Riktlinjerna är en remissversion. Slutversionen väntas vara klar under hösten 2017.

Socialstyrelsens svar: http://www.dn.se/nyheter/sverige/socialstyrelsen-bemoter-kritiken-om-enfaldighet/

Här finns forskarnas debattinlägg: http://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-kritiserar-enfaldiga-riktlinjer-for-behandling-av-depression/

Här finns riktlinjerna som debatten handlar om: https://kbtsverige.wordpress.com/2016/12/09/nya-riktlinjer-for-vard-vid-depression-och-angestsyndrom/

Här en länk till en utklippt version av forskarnas debattinlägg: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=1813141658959505&id=1783725228567815

🐝 Vem får ställa diagnos?

Nya riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Remissversionen av de reviderade riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom finns nu publicerade.

Screenshot_20190702-143302_Facebook

Rekommendationerna omfattar diagnostik, utredning och omhändertagande samt behandling, och gäller såväl barn och ungdomar som vuxna.

Uppdatering 2020: Uppdaterade Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

KBT rekommenderas bla vad gäller lindrig till medelsvår depression för barn, ungdomar och vuxna. För generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, social fobi, PTSD rekommenderas också KBT med olika prioritet, ibland i kombination med läkemedelsbehandling. Socialstyrelsen rekommenderar alltså kognitiv beteendeterapi (KBT), vid i princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av egentlig depression och ångestsyndrom. ”Huvudskälet är att KBT har god effekt vid dessa tillstånd”. De reviderade riktlinjerna tar liksom riktlinjerna från 2010 inte upp psykosociala insatser. De reviderade riktlinjerna tar inte heller upp åtgärder vid bipolär sjukdom, vilket är en ny avgränsning jämfört med de tidigare riktlinjerna från 2010. Remissversion av de reviderade riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom ersätter de nationella riktlinjerna från 2010. Syftet med att publicera en remissversion är att ge möjlighet för alla intressenter att i en bred och öppen process diskutera och komma med synpunkter på Socialstyrelsens rekommendationer.

Efter publiceringen kommer Socialstyrelsen att medverka i regionala seminarier för att landstingen och sjukvårdsregionerna ska få möjlighet att diskutera hur rekommendationerna påverkar dagens vård. Det kan bland annat handla om vilka ekonomiska eller organisatoriska konsekvenser som rekommendationerna får. Dessa analyser utgör sedan en del av underlaget till Socialstyrelsens slutliga analys och bedömning av konsekvenserna.

Den slutliga versionen av riktlinjerna är planerad att publiceras någon under hösten 2017.

Exempel på rekommendationer.

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 1)
  • erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3).

Rekommendation

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på depression till barn och ungdomar med depression (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
  • erbjuda behandling med fluoxetin till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda IPT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår depression (prioritet 5).

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda KBT till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 5).

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna personer med paniksyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med paniksyndrom (prioritet 4).

Riktlinjerna har utmynnat i Nationella vård- och insatsprogram för psykisk ohälsa

Läs mer om riktlinjerna: http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-12-6

Uppdatering angränsande artiklar:

Debattinlägg och svar från socialstyrelsen

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Slutreplik i debatten om de nya riktlinjerna för behandling av depression.

“Vården ska nu begränsas främst till ett ensidigt biologiskt perspektiv med en ökad satsning på psykofarmaka och ECT även för barn och ungdomar.”

Psykoterapeututbildningar

Utbildningen till psykoterapeut är en av de längsta, kanske den längsta i Sverige.

Legitimation som psykoterapeut kan erhållas av Socialstyrelsen efter psykoterapeutexamen. Utbildningen måste ha genomförts hos en utbildningsanordnare som har examensrätt från Högskoleverket. Examen kräver 90 högskolepoäng under tre års studier på halvtid.

För att vara behörig till psykoterapeutstudierna ska man ha avlagt psykologexamen, läkarexamen med specialistkompetens i psykiatri eller barn- och ungdomspsykiatri, socionomexamen eller annan motsvarande utbildning på minst 180 högskolepoäng. För de två sistnämnda grupperna krävs dessutom grundläggande psykoterapiutbildning. [1] För att vara behörig till psykoterapeututbildningen behöver man ha jobbat i minst två år efter den grundläggande psykoterapiutbildningen under handledning av legitimerad psykoterapeut, företrädesvis med handledarutbildning i den psykoterapiinriktning som du avser att söka.

Yrkestiteln psykoterapeut är skyddad. Det betyder att du bara får kalla dig för psykoterapeut om du har legitimation. Endast legitimerad psykoterapeut får anställas som psykoterapeut inom hälso- och sjukvårdens område.

Det finns fyra olika inriktningar på utbildningarna som leder till psykoterapeutexamen. Dessa är KBT, Psykodynamisk psykoterapi, barn och ungdomspsykoterapi och familjeterapi. Tidigare har det även funnits andra inriktningar av psykoterapeututbildningar.

Här hittar du Psykoterapeututbildningar med KBT-inriktning


Övriga inriktningar

Psykoterapeututbildningar inriktning barn och ungdom

Psykoterapeututbildningar med psykodynamisk inriktning

Psykoterapeututbildningar med familjeterapeutisk inriktning


[1] Läs mer om Grundläggande psykoterapiutbildning och hitta utbildningsanordnare.

Läs mer om skillnaden mellan psykoterapeut, psykiatriker, psykolog etc https://kbtsverige.wordpress.com/2016/06/18/vad-ar-vad-nar-det-galler-behandlare-som-jobbar-med-psykoterapipsykologisk-behandling/

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?

Vad välja Grundläggande psykoterapiutbildning eller Hälso- och sjukvårdskuratorprogram?

Läs mer om psykoterapeututbildning, legitimation mm på Socialstyrelsens hemsida www.socialstyrelsen.se

Samrådsforum för psykoterapi. http://www.samradsforum.se/


Se även: Regeringen drog in examensrätten för psykoterapeututbildningar efter granskning av Högskoleverket

Du får inte kalla dig psykoterapeut om du inte är det

💜 Följ KBT Sverige på Facebook 

Följ KBT Sverige på instagram