Schrödingers katt är namnet på en paradox, som i stora drag går ut på att väldigt små fysikaliska partiklar kan befinna sig i ett så kallat överlagrat tillstånd.
Det här skulle innebära, med katten som exempel, att den samtidigt kan vara både död och levande i en låda.
Detta eftersom det är omöjligt att avgöra dess tillstånd utan att öppna lådan. Tillståndet upphör om man försöker observera partikeln och den hamnar i ett av flera möjliga stadier. Katten i exemplet är alltså antingen död eller levande när vi kikar i lådan.
Ytterligare en svårighet när sådana här partiklar observeras är att avgöra hur själva observationen har påverkat partikeln att lämna sitt överlagrade tillstånd, och hamna i det tillståndet som är observerbart.
En katt placeras i en sluten stålkammare. I stålkammaren placeras även en bit radioaktivt ämne med 50 % sannolikhet att sönderfalla inom en timme, samt en geigermätare kopplad till en hammare som krossar en flaska cyanid om sönderfall registreras, varvid katten skulle dö (under förutsättningen att cyaniden är placerad inom räckhåll för katten). Efter en timme hänger kattens öde på ett kvantmekaniskt tillstånd med samma sannolikhet för liv och död. Katten är både levande och död samtidigt enligt kvantmekaniskt synsätt. När kammaren öppnas, ser man en katt som antingen lever eller är död, inte både och. Frågan är: När övergår systemet från en blandning av tillstånd till antingen eller?
Om du öppnar lådan och katten lever, kanske det är din förtjänst. Om du öppnar lådan, och katten är död, kanske det är ditt fel.
Schrödingers katt är ett tankeexperiment framlagt 1935 av Erwin Schrödinger för att visa på brister i teorin om kvantmekaniken vid tillämpning på makroskopiskt plan, men det har populärt kommit att misstolkas som ett exempel på problemet med osäkerhet i observationer som uppkommer av att någon faktiskt observerar.
Schrödinger ville alltså inte visa på att det verkligen var en levande-död katt, utan han ansåg att kvantmekanikens teori var ofullständig och icke representativ för verkligheten i detta fall.
Syftet med det bisarra tankeexperimentet är att visa det absurda i att en kvantpartikel faktiskt kan befinna sig i två tillstånd samtidigt. Ända tills vi tittar efter. Först då bestämmer sig partikeln för vilket av tillstånden den ska anta. Detta var en av de besynnerligheter som kvantmekaniken ”den nya fysiken” – medförde.
Följ KBT Sverige på instagram:
Se även: Kan du begreppet?
Vad hette Ivan Pavlovs hundar?
Boken Målmedveten träning för psykoterapeuter
vad är klassisk betingning?
Vem var Leon Festinger?
Vem var Edward Thorndike?
Vem var John B. Watson?
Vem är Leslie Greenberg?
Vem var lille Albert och hur gick det för honom?
Hur kan vi hantera Coronakrisen?
Vem var K. Anders Ericsson?
Vad kan jag kontrollera och inte?
Möt CORONA med hjälp av ACT
Självomhändertagande för psykoterapeuter under coronakrisen
Vad är Mowrers tvåfaktormodell?