Diagnoskriterierna för egentlig depression enligt DSM-5

Egentlig depression, unipolär, karakteriseras av (DSM-5):

A. Minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod där minst ett av symtomen nedstämdhet eller minskat intresse eller minskad glädje måste föreligga.

1. Nedstämdhet.

2. Klart minskat intresse eller minskad glädje.

3. Betydande viktnedgång eller viktuppgång > 5 % senaste månaden.

4. Sömnstörning nästan varje natt (för lite eller för mycket).

5. Psykomotorisk agitation eller hämning.

6. Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen.

7. Känslor av värdelöshet eller obefogade eller överdrivna skuldkänslor, så gott som dagligen.

8. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet.

9. Återkommande tankar på döden, återkommande självmordstankar, självmordsplaner, självmordsförsök

B. Symtomen orsakar ett lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

C. Symtomen beror inte på direkta effekter av substans (missbruk) eller av somatisk sjukdom

D. Depressionsperioden förklaras inte bättre av annan psykiatrisk sjukdom.

E. Det har aldrig förekommit någon manisk eller hypoman episod.

Lätt depression då diagnoskriterierna är uppfyllda men påverkan på patientens liv och funktion är måttligt, patienten kan upprätthålla vardagliga sysslor relationer och arbete.

Medelsvår depression då symtomen är fler och mer varaktiga och patienten har svårt att upprätthålla sitt vardagsliv och arbete.

Hos personer med medelsvår till svår egentlig depression är funktionsförmågan och livskvaliteten kraftigt nedsatt, vilket medför stora svårigheter att klara vardagslivet och de dagliga aktiviteterna.

Vid svår depression kan vissa personer även få psykotiska symtom.

Ihållande depression karaktäriseras av nedstämdhet under minst 2 år eller – hos ungdomar-irritabilitet under minst 1 år. Samt minst två av: Aptitförändring, sömnstörning, brist på energi, nedsatt självvärdering, koncentrationssvårigheter, hopplöshetskänsla.

Diagnoskoder (ICD 10)

F33 Recidiverande depressioner
F33.0 Recidiverande depression, lindrig episod
F33.1 Recidiverande depression, medelsvår episod
F33.2 Recidiverande depression, svår episod utan psykotiska symtom
F33.3 Recidiverande depression, svår episod med psykotiska symtom
F33.4 Recidiverande depression utan aktuella symtom
F33.8 Andra specificerade recidiverande depressioner
F33.9 Recidiverande depression, ospecificerad

❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Vad är orsaken till att så många fler kvinnor än män får depressionsdiagnos?

Grönt ljus för nässpray innehållande esketamin vid depression

Vad är OCD eller tvångssyndrom?

Vad är hälsoångest?

Nationellt vård- och insatsprogram för depression och ångestsyndrom

Mindfulnessbaserad kognitiv terapi vid depression hos vuxna

Rädsla för blod, blodfobi.

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Coronaviruset ger kontrollförlust

KBT-behandling för hälsorelaterad ångest

Vad är skillnaden mellan hypervigilans och hälsoångest?

Ångest kan hjälpa dig minnas

Vad är de nationella vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa?

Michael Nyqvists rollfigur har panikångest och går i KBT-behandling

Diagnoskriterierna för ADHD enligt DSM-5

Vad är schizoaffektivt syndrom?

En lista med fobier

”ME/CFS kan öka dramatiskt efter pandemin”

Kan du begreppet?

Följ KBT Sverige på instagram

Diagnoskriterierna för ADHD enligt DSM-5

Diagnoskriterierna för ADHD enligt DSM-5

20200119_175735

Ouppmärksamhet
a) Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbete, arbetslivet eller andra
aktiviteter (t ex förbiser eller missar helt detaljer, slarvigt genomförda arbetsuppgifter).
b) Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar (t ex har svårt att bibehålla fokus under lektioner, samtal eller under längre stunder av läsning).
c) Verkar sällan lyssna på direkt tilltal (t ex ter sig frånvarande även utan någon uppenbar källa till distraktion).
d) Följer sällan givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (t ex påbörjar uppgifter, men tappar genast fokus och låter sig lätt distraheras).
e) Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter (t ex har svårt att klara av uppgifter i flera led; har svårt att hålla ordning på utensilier, redskap och tillhörigheter; arbetar rörigt och oorganiserat; har svårt att tidsplanera; kan inte hålla tidsramar).
f) Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t ex skolarbete eller läxor; för äldre tonåringar och vuxna: t ex sammanställa rapporter, fylla i formulär, läsa längre artiklar).
g) Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för uppgifter eller aktiviteter (skolmaterial, pennor, böcker, verktyg plånböcker, nycklar, anteckningar, glasögon, mobiltelefoner)
h) Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli (för äldre tonåringar och vuxna kan det inkludera ovidkommande tankar).
i) Är ofta glömsk i det dagliga livet (t ex göra hemsysslor, gå ärenden; för äldre tonåringar och vuxna: t ex följa upp telefonmeddelanden, betala räkningar, komma till avtalade möten).

Hyperaktivitet och impulsivitet
a) Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still på stolen.
b) Lämnar ofta sin plats i situationer då man förväntas sitta kvar en längre stund (t ex lämnar sin plats i klassrummet, på kontoret eller andra arbetsplatser, eller i andra situationer där det krävs att man sitter kvar).
c) Springer ofta omkring, klänger eller klättrar i situationer där det inte kan anses lämpligt (OBS: hos ungdomar eller vuxna kan det vara begränsat till en känsla av rastlöshet).
d) Klarar sällan av att leka eller förströ sig lugnt och stilla.
e) Är ofta ”på språng”, agerar ”på högvarv” (t ex är oförmögen eller obekväm med att vara stilla en längre stund vid exempelvis restaurangbesök eller på möten; kan uppfatas av omgivningen som rastlös eller ha ett sådant tempo att andra har svårt att hänga med).
f) Pratar ofta överdrivet mycket
g) Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren är färdig (t ex fyller i och avslutar andra meningar; oförmögen att vänta på sin tur i ett samtal).
h) Har ofta svårt att vänta på sin tur (t ex när man står i kö).
i) Avbryter eller inkräktar ofta på andra (t ex kastar sig in i andras samtal, lekar eller aktiviteter; använder andras saker utan att be om lov eller få tillåtelse; för ungdomar och vuxna: t ex inkräktar i eller tar över andras aktiviteter).

För att diagnosen adhd ska vara uppfylld för ett barn eller en ungdom upp till och med 16 år krävs enligt DSM-5 att det föreligger:
1 Minst sex av de nio symtomen på ouppmärksamhet och/eller
2 Minst sex av de nio symtomen på hyperaktivitet och impulsivitet
Om det rör sig om ungdomar från 17 år och vuxna är antalet symtom som ska vara uppfyllda fem i stället för sex.

Dessutom krävs följande:
 Symtomen har funnits sedan minst sex månader tillbaka på ett sätt som avviker från den förväntade utvecklingsnivån.
 Ett flertal symtom förelåg före 12 års ålder.
 Ett flertal symtom kan ses i minst två olika områden (t ex i hemmet, i skolan eller på arbetet; i samvaron med vänner eller närstående; vid andra aktiviteter).
 Det finns klara belägg för att symtomen stör eller försämrar kvaliteten i funktionsförmågan socialt, i studier eller i arbete.
 Symtomen utgör inte enbart manifestationer av trots eller bristande förmåga att förstå uppgifter eller instruktioner.
 Symtomen förklaras inte bättre med någon annan form av psykisk ohälsa.

Specificeringar
Form av adhd
Diagnosen specificeras utifrån vilka huvudtyper av symtom enligt 1 och 2 ovan som är mest framträdande. Nedan finns beskrivningar av hur tillståndet kan ta sig uttryck.

Adhd, kombinerad form
Barnet eller den vuxne har symtom som uppfyller både 1 och 2 ovan, alltså har minst sex respektive fem av nio symtom på både uppmärksamhetssvårigheter och hyperaktivitet och impulsivitet.

Adhd, huvudsakligen ouppmärksam form
Barnet eller den vuxne har symtom som uppfyller enbart 1 ovan, alltså har minst sex respektive fem av nio symtom på ouppmärksamhet, men inte lika många eller inga symtom på hyperaktivitet eller impulsivitet.

Adhd, huvudsakligen hyperaktiv och impulsiv form
Barnet eller den vuxne har symtom som uppfyller enbart 2 ovan, alltså har minst sex respektive fem av nio symtom på hyperaktivitet och impulsivitet, men inte lika många eller inga symtom på ouppmärksamhet.

Partiell remission
Om diagnoskriterierna enligt ovan tidigare varit uppfyllda, men inte är det längre, men symtomen fortfarande medför funktionsnedsättning socialt eller inlärningsmässigt, anges detta med termen adhd i partiell remission.

Svårighetsgrad
Tillståndets svårighetsgrad ska också specificeras. Beroende på hur omfattande symtomen är och i vilken grad de förorsakar funktionsnedsättning anges om det rör sig om adhd som betraktas som lindrig, måttlig eller svår:
 Lindrig innebär att personen har få eller inga symtom utöver vad som krävs för att diagnoskriterierna ska vara uppfyllda och symtomen leder bara till begränsad funktonsnedsättning.
 Måttlig innebär att symtomen och funktionsnedsättningen ligger mittemellan lindrig och svår.
 Svår innebär att personen har många symtom utöver vad som krävs för diagnos eller flera symtom som är särskilt svåra, eller att symtomen leder till avsevärd funktionsnedsättning.

Texten är hämtat ur Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd, ett kunskapstöd. Socialstyrelsen, 2014 samt ur MINI-D 5, American Psychiatric Association, 2014.

Se även: ”Äldrelyftet” ett projekt om att åldras och må bra med ADHD”

Lanseringskonferens för nationellt vård- och insatsprogram för adhd

Stöd till barn, ungdomar och vuxna med ADHD – ett kunskapsstöd

Hundratals barn kan ha fått fel diagnos

Vad är DBT?

Vad är OCD eller tvångssyndrom?

Våga anlägga nya banor i din hjärna för Self Compassion

Vad är emotionellt instabilt personlighetssyndrom/borderline?

Vad är skillnaden mellan hypervigilans och hälsoångest?

Vad är schizoaffektivt syndrom?

Vem får ställa diagnos?