Vetenskapen om galenskap – ett samtal

Finns psykiska sjukdomar? Blir vissa psykiatriska diagnoser vanligare?

Med boken Galenskap – en bok om vetenskap som utgångspunkt diskuteras om psykiska sjukdomar finns och varför vissa psykiatriska diagnoser blir allt vanligare. Hur kan vi ta reda på om behandlingar fungerar eller inte? Och varför använder inte sjukvården metoder som det finns lång erfarenhet av?

Medverkande:
Mikael Landén, Professor i psykiatri, och Överläkare, Göteborgs universitet samt Sahlgrenska universitetssjukhuset
Längd:
40m
 
Se länk till det inspelade samtalet från Vetenskapsfestivalen 2021 nedan
 
 
Missade du Vetenskapsfestivalen? Det finns över 80 timmar vetenskap med samtal om framtiden, svampar, sex, skyskrapor, smuts och en massa annat. Från invigning med nobelpristagaren Jennifer Doudna till improteater med professor Ingmar Skoog. Du kan ta del av festivalen gratis under hela april 2021.
 

❤ Se även: Tim ”Avicii” Berglings pappa om ångesten och medicinerna

Existentiell hälsa: Lev helt dö bra, ett samtal

Jessica Bladh – Drabbad av utmattningssyndrom

”De nödvändiga samtalen” vid Covid-19 infektion – en samtalsguide

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Att leva under Coronakrisen

Kostnadsfri webbutbildning: Psykologiskt krisstöd vid covid-19

Självomhändertagande för personal inom hälso- och sjukvård, funktionshinder samt äldreomsorg under coronakrisen

Dataspelsberoende klassas som sjukdom

Spelberoende klassificeras nu som missbruksdiagnos

Kostnadsfri webbkurs om autism

Utbildningsmaterial för bättre möten med personer med psykisk ohälsa

Kostnadsfri webbutbildning för att samtala om sexualitet, hälsa, relationer och jämställdhet

Kostnadsfri webbutbildning om omsorg, gränssättning och våldsförebyggande på HVB

Barnkonvention är nu svensk lag

Under helgerna kan du ha långa kostnadsfria videosamtal

Kompensatoriska strategier i sociala situationer kan leda till psykisk ohälsa och försvårad diagnostik

Dina gener kan påverka utfallet av terapin

Män dör för att de inte pratar om sina känslor

Film: Konsten att komma igång

Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Film: Att lära känna sig själv

Lågaffektiv teori och metod, del 1

Hon försökte rädda Olof Palme, gick i terapi och skrev en bok om det som varit

Bröderna Robin och Christian kräver miljonskadestånd

Dokumentär: Kvinnan bakom Thomas Quick

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Bok om att jobba med känslor i KBT

Det är mycket vanligt att personer som får EIPS-diagnos har varit med om barndomstrauman

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

😪 Sorgen hörs i varje ord, i varje diftong…

Antalet legitimerade psykoterapeuter minskar i rask takt

Så många får komma till BUP i tid

Om psykiatrireformens brister i ny bok

Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Föreläsning Suicidpreventiva dagen 2020: Suicidprevention – en fråga för hela samhället

Psykiatrireformen 25 år och vad ledde den till?

Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

”Suicidprevention behöver pågå på alla samhällsnivåer och ges skäliga resurser”

1,7 miljarder till arbetet med psykisk hälsa

SKL sänker ersättningen för digitala vårdgivare – Branschen skakas om

🧠 Följ KBT Sverige på Facebook

Till inspelningen

Diagnoskriterier för autism enligt ICD-10

ICD-10 (International Classification of Diseases) ges ut av WHO (Världshälsoorganisationen).

Screenshot_20191103-085257_Chrome

Autismspektrumtillstånd är ett spektrum av utvecklingsrelaterade problem med debut i barndomen som utmärks av varaktig funktionsnedsättning i fråga om social kommunikation och interaktion samt begränsade, repetitiva beteendemönster, intressen och aktiviteter. Etiologin är inte fullt klarlagd, men tycks till stor del sammanhänga med genetiska faktorer.

Autismspektrumtillstånd förekommer ofta samtidigt med andra utvecklingsrelaterade problem. Patienter med diagnosen autism har ofta samtidig utvecklingsstörning. Aspergers syndrom är ett begrepp och tidigare diagnos som ryms i det så kallade autismspektrumet. Aspergers syndrom  karakteriseras av en förhållandevis normal språklig och kognitiv utveckling.

Diagnoskriterier för atypisk autism enligt ICD-10
 
En genomgripande utvecklingsrubbning som skiljer sig från autism i barndomen genom senare debut eller genom att inte uppfylla kriterierna på alla de tre områden som karakteriserar autism i barndomen. Denna subkategori används då utvecklingen först efter tre års ålder blir avvikande och försenad och när det saknas påvisbara störningar inom ett eller två av de psykopatologiska områden som kännetecknar autism i barndomen (störning i samspel, kommunikationssvårigheter samt begränsat, stereotypt och repetitivt beteende), trots samtidig närvaro av karakteristiska störningar inom resterande områden. Atypisk autism ses oftast vid grav psykisk utvecklingsstörning eller vid svår impressiv språkstörning.

 

Diagnostiska kriterier:

A. Avvikande eller bristande utveckling är tydlig vid tre års ålder eller senare (samma kriterier som vid autism utom åldern då symtomen framträder).
B. Det föreligger kvalitativa avvikelser i ömsesidig socialt interaktion eller i kommunikativ förmåga eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. (Samma kriterier som vid autism men det är inte nödvändigt att kriterierna för antalet områden med avvikande utveckling uppfylls.)
C. Tillståndet uppfyller ej de diagnostiska kriterierna för autism.

Autism kan vara atypisk avseende antingen debutålder eller symtomatologi.

Autism med atypisk debutålder

A. Störningen uppfyller inte kriterium A för autism, vilket innebär att avvikande eller bristande utveckling är tydlig först vid eller efter tre års ålder.
B. Störningen uppfyller kriterierna B och C för autism.

Autism med atypisk symtomatologi

A. Störningen uppfyller kriterium A för autism, vilket innebär att avvikande eller bristande utveckling är tydlig före tre års ålder.
B. Det föreligger kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion eller i kommunikativ förmåga eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. (Samma kriterier som vid autism men det är inte nödvändigt att kriterierna för antalet områden med avvikande utveckling uppfylls.)
C. Störningen uppfyller kriterium C för autism.
D. Störningen uppfyller inte till fullo kriterium B för autism.

Autism, atypisk både i debutålder och symtomatologi

 
A. Störningen uppfyller inte kriterium A för autism, vilket innebär att avvikande eller bristande utveckling är tydlig först vid eller efter tre års ålder.
B. Det föreligger kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion eller i kommunikativ förmåga eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. (Samma kriterier som vid autism men det är inte nödvändigt att kriterierna för antalet områden med avvikande utveckling uppfylls.)
C. Störningen uppfyller kriterium C för autism.
D. Störningen uppfyller inte till fullo kriterium B för autism.
 
Diagnoskriterierna för Aspergers syndrom i ICD-10
Kod: F84.5

Innefattar:
Autistisk psykopati
Schizoid störning i barndomen

Diagnostiska kriterier:

A. Ingen kliniskt signifikant allmän försening av språklig eller kognitiv utveckling. För diagnos krävs att enstaka ord skall ha uttalats vid två års ålder eller tidigare och att kommunikativa fraser har använts vid tre års ålder eller tidigare. Förmåga att klara sig själv, adaptivt beteende och nyfikenhet på omgivningen under de första tre åren skall ligga på en nivå som överensstämmer med normal intellektuell utveckling. Den motoriska utvecklingen kan emellertid vara något försenad och motorisk klumpighet är vanlig (dock inget nödvändigt diagnostiskt kriterium). Isolerade specialförmågor, ofta relaterade till onormala intressen och sysselsättningar, är vanliga, men krävs inte för diagnos.

B. Kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion (samma kriterier som för autism. För att underlätta användningen är dessa kriterier även inlagda nedan).

  • (1) Kvalitativa avvikelser i ömsesidigt socialt samspel tar sig åtminstone två av följande uttryck:
         (a) oförmåga att adekvat använda blickkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester för att reglera det sociala samspelet;
         (b) oförmåga att etablera kamratrelationer med jämnåriga (på ett åldersadekvat sätt och trots rikliga möjligheter därtill) som innefattar ett ömsesidigt utbyte av intressen, aktiviteter och känslor;
         (c) bristande modulering av socio-emotionell ömsesidighet som visar sig genom nedsatt eller avvikande gensvar på andra människors känslor, eller bristande anpassning av beteendet till det sociala sammanhanget, eller en dålig integration av sociala, emotionella och kommunikativa beteenden;
         (d) brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra människor (till exempel visar inte för andra, lämnar inte fram eller pekar på sådant som är av intresse).

C. Individen uppvisar ett ovanligt intensivt, avgränsat intresse för något område eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter (samma kriterium som för autism; men det torde vara mindre vanligt att dessa innefattar motoriska manér eller att man sysselsätter sig med delar av objekt eller leksakernas icke-funktionella delar. För att underlätta användningen är dessa kriterier även inlagda nedan).

  • (3) Begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter tar sig åtminstone ett av följande uttryck:
         (a) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna eller onormala i intensitet och fokusering; eller ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna i intensitet och snäva i sin natur men inte till innehåll eller fokusering;
         (b) till synes tvångsmässig fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer;
         (c) stereotypa och repetitiva motoriska manér som inbegriper endera att vifta eller vrida med händerna eller fingrarna, eller komplicerade rörelser med hela kroppen;
         (d) fascination inför delar av föremål eller icke-funktionella delar av leksaker (såsom deras lukt, hur materialet de är gjorda av känns, eller ljudet eller vibrationer som de avger).

D. Störningen går inte att hänföra till andra varianter av genomgripande utvecklingsstörningar: schizofreni av simplexform, schizotyp störning, tvångssyndrom, anankastisk personlighetsstörning, reaktiv störning i känslomässig bindning under barndomen eller distanslöshet hos barn.

 

❤ Se även: Diskussion: Är autism en superkraft eller svaghet?

Fler självmordsförsök bland personer med autism

Tillgänglighet i vården för personer med autism, vad kan det vara?

Vad är trichotillomani eller Hair-Pulling Disorder?

Kompensatoriska strategier i sociala situationer kan leda till psykisk ohälsa och försvårad diagnostik

Dina gener kan påverka utfallet av terapin

Diagnoskriterierna för ADHD enligt DSM-5

Vem får ställa diagnos?

Hundratals barn kan ha fått fel diagnos

Diagnoskriterierna för patologiskt samlande enligt DSM-5

Man bör ha minst fem timmars samtal innan en psykiatrisk diagnos kan fastställas

Kan en diagnos förklara ett dubbelmord?

Diagnoskriterierna för egentlig depression enligt DSM-5

Män dör för att de inte pratar om sina känslor

Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Bröderna Robin och Christian kräver miljonskadestånd

Dokumentär: Kvinnan bakom Thomas Quick

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Bok om att jobba med känslor i KBT

Det är mycket vanligt att personer som får EIPS-diagnos har varit med om barndomstrauman

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

😪 Sorgen hörs i varje ord, i varje diftong…

Antalet legitimerade psykoterapeuter minskar i rask takt

Så många får komma till BUP i tid

Om psykiatrireformens brister i ny bok

Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Föreläsning Suicidpreventiva dagen 2020: Suicidprevention – en fråga för hela samhället

Psykiatrireformen 25 år och vad ledde den till?

Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

”Suicidprevention behöver pågå på alla samhällsnivåer och ges skäliga resurser”

1,7 miljarder till arbetet med psykisk hälsa

SKL sänker ersättningen för digitala vårdgivare – Branschen skakas om

🧠 Följ KBT Sverige på Facebook

Diagnoskriterierna för egentlig depression enligt DSM-5

Egentlig depression, unipolär, karakteriseras av (DSM-5):

A. Minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod där minst ett av symtomen nedstämdhet eller minskat intresse eller minskad glädje måste föreligga.

1. Nedstämdhet.

2. Klart minskat intresse eller minskad glädje.

3. Betydande viktnedgång eller viktuppgång > 5 % senaste månaden.

4. Sömnstörning nästan varje natt (för lite eller för mycket).

5. Psykomotorisk agitation eller hämning.

6. Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen.

7. Känslor av värdelöshet eller obefogade eller överdrivna skuldkänslor, så gott som dagligen.

8. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet.

9. Återkommande tankar på döden, återkommande självmordstankar, självmordsplaner, självmordsförsök

B. Symtomen orsakar ett lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

C. Symtomen beror inte på direkta effekter av substans (missbruk) eller av somatisk sjukdom

D. Depressionsperioden förklaras inte bättre av annan psykiatrisk sjukdom.

E. Det har aldrig förekommit någon manisk eller hypoman episod.

Lätt depression då diagnoskriterierna är uppfyllda men påverkan på patientens liv och funktion är måttligt, patienten kan upprätthålla vardagliga sysslor relationer och arbete.

Medelsvår depression då symtomen är fler och mer varaktiga och patienten har svårt att upprätthålla sitt vardagsliv och arbete.

Hos personer med medelsvår till svår egentlig depression är funktionsförmågan och livskvaliteten kraftigt nedsatt, vilket medför stora svårigheter att klara vardagslivet och de dagliga aktiviteterna.

Vid svår depression kan vissa personer även få psykotiska symtom.

Ihållande depression karaktäriseras av nedstämdhet under minst 2 år eller – hos ungdomar-irritabilitet under minst 1 år. Samt minst två av: Aptitförändring, sömnstörning, brist på energi, nedsatt självvärdering, koncentrationssvårigheter, hopplöshetskänsla.

Diagnoskoder (ICD 10)

F33 Recidiverande depressioner
F33.0 Recidiverande depression, lindrig episod
F33.1 Recidiverande depression, medelsvår episod
F33.2 Recidiverande depression, svår episod utan psykotiska symtom
F33.3 Recidiverande depression, svår episod med psykotiska symtom
F33.4 Recidiverande depression utan aktuella symtom
F33.8 Andra specificerade recidiverande depressioner
F33.9 Recidiverande depression, ospecificerad

❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Vad är orsaken till att så många fler kvinnor än män får depressionsdiagnos?

Grönt ljus för nässpray innehållande esketamin vid depression

Vad är OCD eller tvångssyndrom?

Vad är hälsoångest?

Nationellt vård- och insatsprogram för depression och ångestsyndrom

Mindfulnessbaserad kognitiv terapi vid depression hos vuxna

Rädsla för blod, blodfobi.

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Coronaviruset ger kontrollförlust

KBT-behandling för hälsorelaterad ångest

Vad är skillnaden mellan hypervigilans och hälsoångest?

Ångest kan hjälpa dig minnas

Vad är de nationella vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa?

Michael Nyqvists rollfigur har panikångest och går i KBT-behandling

Diagnoskriterierna för ADHD enligt DSM-5

Vad är schizoaffektivt syndrom?

En lista med fobier

”ME/CFS kan öka dramatiskt efter pandemin”

Kan du begreppet?

Följ KBT Sverige på instagram

Vem får ställa diagnos?

Det finns inga särskilda regler för vem som får ställa diagnos.

Det är ofta verksamhetschefen eller den arbetsledande chefen som fördelar arbetsuppgiften.

All hälso- och sjukvårdspersonal som har tillräcklig kunskap om en sjukdom, en funktionsnedsättning eller en skada kan ställa diagnos inom ramen för sin yrkeskompetens. Att ställa en slutgiltig sjukdomsdiagnos kan därför ses som en process, där olika yrkesutövare bidrar med sin kompetens.

Man bör skilja på de två momenten ”att ställa diagnos” och ”att klassificera en ställd diagnos”. I det första fallet bedömer man vilket sjukdomstillstånd patienten lider av. I det senare fallet anger man en kod för diagnosen, med hjälp av något kodverk, till exempel en diagnosklassifikation. Arbetsuppgiften att klassificera en diagnos är inte heller reglerad vad gäller vem som får utföra den.

Lagar och föreskrifter

Patientsäkerhetslag (2010:659)

Följ KBT Sverige på Facebook


Följ KBT Sverige på instagram


Se även: Vem får hantera remisser?

Kan du begreppet?

Vem ska föra patientjournal?

Ny psykoterapeutisk metod där man träffar patienter som gjort ett suicidförsök kort efteråt

Hur kan man veta vad som ligger bakom en terapeuttitel?

Vad är hälsoångest?

Om mäns självmordsnärhet och ovilja att söka hjälp

Om risk för rättsosäkerhet vid psykisk ohälsa

Varje år hoppar uppemot 20 personer framför tunnelbanan i Storstockholms tunnelbanenät

”Suicidprevention behöver pågå på alla samhällsnivåer och ges skäliga resurser”

Larmen om den ökande psykiska ohälsan bland unga kan vara kraftigt överdrivna

Professor varnar för att fatta livsavgörande beslut eller göra stora ingrepp på personer som mår dåligt och har självmordstankar

Nationella riktlinjer för vård vid ångest och depression

Vad är ”law of effect”?

I Sverige dog 1268 personer av suicid under år 2018

Diagnoskriterierna för ADHD enligt DSM-5

HIT KAN DU VÄNDA DIG OM DU MÅR DÅLIGT


cropped-kbtsverigelog

Diagnoskriterierna för ADHD enligt DSM-5

Diagnoskriterierna för ADHD enligt DSM-5

20200119_175735

Ouppmärksamhet
a) Är ofta ouppmärksam på detaljer eller gör slarvfel i skolarbete, arbetslivet eller andra
aktiviteter (t ex förbiser eller missar helt detaljer, slarvigt genomförda arbetsuppgifter).
b) Har ofta svårt att bibehålla uppmärksamheten inför uppgifter eller lekar (t ex har svårt att bibehålla fokus under lektioner, samtal eller under längre stunder av läsning).
c) Verkar sällan lyssna på direkt tilltal (t ex ter sig frånvarande även utan någon uppenbar källa till distraktion).
d) Följer sällan givna instruktioner och misslyckas med att genomföra skolarbete, hemsysslor eller arbetsuppgifter (t ex påbörjar uppgifter, men tappar genast fokus och låter sig lätt distraheras).
e) Har ofta svårt att organisera sina uppgifter och aktiviteter (t ex har svårt att klara av uppgifter i flera led; har svårt att hålla ordning på utensilier, redskap och tillhörigheter; arbetar rörigt och oorganiserat; har svårt att tidsplanera; kan inte hålla tidsramar).
f) Undviker ofta, ogillar eller är ovillig att utföra uppgifter som kräver mental uthållighet (t ex skolarbete eller läxor; för äldre tonåringar och vuxna: t ex sammanställa rapporter, fylla i formulär, läsa längre artiklar).
g) Tappar ofta bort saker som är nödvändiga för uppgifter eller aktiviteter (skolmaterial, pennor, böcker, verktyg plånböcker, nycklar, anteckningar, glasögon, mobiltelefoner)
h) Är ofta lättdistraherad av yttre stimuli (för äldre tonåringar och vuxna kan det inkludera ovidkommande tankar).
i) Är ofta glömsk i det dagliga livet (t ex göra hemsysslor, gå ärenden; för äldre tonåringar och vuxna: t ex följa upp telefonmeddelanden, betala räkningar, komma till avtalade möten).

Hyperaktivitet och impulsivitet
a) Har ofta svårt att vara stilla med händer eller fötter eller kan inte sitta still på stolen.
b) Lämnar ofta sin plats i situationer då man förväntas sitta kvar en längre stund (t ex lämnar sin plats i klassrummet, på kontoret eller andra arbetsplatser, eller i andra situationer där det krävs att man sitter kvar).
c) Springer ofta omkring, klänger eller klättrar i situationer där det inte kan anses lämpligt (OBS: hos ungdomar eller vuxna kan det vara begränsat till en känsla av rastlöshet).
d) Klarar sällan av att leka eller förströ sig lugnt och stilla.
e) Är ofta ”på språng”, agerar ”på högvarv” (t ex är oförmögen eller obekväm med att vara stilla en längre stund vid exempelvis restaurangbesök eller på möten; kan uppfatas av omgivningen som rastlös eller ha ett sådant tempo att andra har svårt att hänga med).
f) Pratar ofta överdrivet mycket
g) Kastar ofta ur sig svar på frågor innan frågeställaren är färdig (t ex fyller i och avslutar andra meningar; oförmögen att vänta på sin tur i ett samtal).
h) Har ofta svårt att vänta på sin tur (t ex när man står i kö).
i) Avbryter eller inkräktar ofta på andra (t ex kastar sig in i andras samtal, lekar eller aktiviteter; använder andras saker utan att be om lov eller få tillåtelse; för ungdomar och vuxna: t ex inkräktar i eller tar över andras aktiviteter).

För att diagnosen adhd ska vara uppfylld för ett barn eller en ungdom upp till och med 16 år krävs enligt DSM-5 att det föreligger:
1 Minst sex av de nio symtomen på ouppmärksamhet och/eller
2 Minst sex av de nio symtomen på hyperaktivitet och impulsivitet
Om det rör sig om ungdomar från 17 år och vuxna är antalet symtom som ska vara uppfyllda fem i stället för sex.

Dessutom krävs följande:
 Symtomen har funnits sedan minst sex månader tillbaka på ett sätt som avviker från den förväntade utvecklingsnivån.
 Ett flertal symtom förelåg före 12 års ålder.
 Ett flertal symtom kan ses i minst två olika områden (t ex i hemmet, i skolan eller på arbetet; i samvaron med vänner eller närstående; vid andra aktiviteter).
 Det finns klara belägg för att symtomen stör eller försämrar kvaliteten i funktionsförmågan socialt, i studier eller i arbete.
 Symtomen utgör inte enbart manifestationer av trots eller bristande förmåga att förstå uppgifter eller instruktioner.
 Symtomen förklaras inte bättre med någon annan form av psykisk ohälsa.

Specificeringar
Form av adhd
Diagnosen specificeras utifrån vilka huvudtyper av symtom enligt 1 och 2 ovan som är mest framträdande. Nedan finns beskrivningar av hur tillståndet kan ta sig uttryck.

Adhd, kombinerad form
Barnet eller den vuxne har symtom som uppfyller både 1 och 2 ovan, alltså har minst sex respektive fem av nio symtom på både uppmärksamhetssvårigheter och hyperaktivitet och impulsivitet.

Adhd, huvudsakligen ouppmärksam form
Barnet eller den vuxne har symtom som uppfyller enbart 1 ovan, alltså har minst sex respektive fem av nio symtom på ouppmärksamhet, men inte lika många eller inga symtom på hyperaktivitet eller impulsivitet.

Adhd, huvudsakligen hyperaktiv och impulsiv form
Barnet eller den vuxne har symtom som uppfyller enbart 2 ovan, alltså har minst sex respektive fem av nio symtom på hyperaktivitet och impulsivitet, men inte lika många eller inga symtom på ouppmärksamhet.

Partiell remission
Om diagnoskriterierna enligt ovan tidigare varit uppfyllda, men inte är det längre, men symtomen fortfarande medför funktionsnedsättning socialt eller inlärningsmässigt, anges detta med termen adhd i partiell remission.

Svårighetsgrad
Tillståndets svårighetsgrad ska också specificeras. Beroende på hur omfattande symtomen är och i vilken grad de förorsakar funktionsnedsättning anges om det rör sig om adhd som betraktas som lindrig, måttlig eller svår:
 Lindrig innebär att personen har få eller inga symtom utöver vad som krävs för att diagnoskriterierna ska vara uppfyllda och symtomen leder bara till begränsad funktonsnedsättning.
 Måttlig innebär att symtomen och funktionsnedsättningen ligger mittemellan lindrig och svår.
 Svår innebär att personen har många symtom utöver vad som krävs för diagnos eller flera symtom som är särskilt svåra, eller att symtomen leder till avsevärd funktionsnedsättning.

Texten är hämtat ur Stöd till barn, ungdomar och vuxna med adhd, ett kunskapstöd. Socialstyrelsen, 2014 samt ur MINI-D 5, American Psychiatric Association, 2014.

Se även: ”Äldrelyftet” ett projekt om att åldras och må bra med ADHD”

Lanseringskonferens för nationellt vård- och insatsprogram för adhd

Stöd till barn, ungdomar och vuxna med ADHD – ett kunskapsstöd

Hundratals barn kan ha fått fel diagnos

Vad är DBT?

Vad är OCD eller tvångssyndrom?

Våga anlägga nya banor i din hjärna för Self Compassion

Vad är emotionellt instabilt personlighetssyndrom/borderline?

Vad är skillnaden mellan hypervigilans och hälsoångest?

Vad är schizoaffektivt syndrom?

Vem får ställa diagnos?

En diagnos ger bättre möjlighet till tillfrisknande

Information om vad problemet faktiskt kan vara ger betydligt bättre förutsättningar för tillfrisknande än besked om vad problemet inte kan vara. Det låter kanske ganska självklart? Det här är sagt gällande patienter med hälsoångest eller hypervigilans vilka ofta söker sjukvården på grund av oro för sjukdomar och kroppsförnimmelser.

Ett lugnande besked från vården kan ge minskad oro för stunden men patientens ångest, och behovet av att söka återförsäkran, återkommer ofta snabbt. Negativa provresultat och undersökningar som ej ger några svar kan spä på patienters oro för att de faktiskt kan ha en sjukdom och att deras problem aldrig kommer att bli lösta.

Får patienten information om att denne möjligen kan ha hälsoångest och att den kan behandlas så öppnar det upp för ett behandlingsupplägg där ”rätt” problem hamnar i fokus.

Vad är skillnaden mellan hypervigilans och hälsoångest?

En annan närbesläktad typ av hälsorelaterad ångest är bacillofobi eller bakteriofobi , i dagligt tal bacillskräck, en överdriven rädsla för att ens hälsa hotas av bakterier/baciller som kan finnas överallt.

Personer som har insikt i sin sjukdom behöver tas på allvar och erbjudas hjälp för sin ångest. Hur kan då hjälpen se ut och hur uppstår egentligen hälsorelaterad ångest?

Länge trodde man att det alltid fanns ett trauma vilket var orsak till hälsorelaterad ångest, ofta ledde det till en jakt efter orsaken. Hittades inget trauma så kunde det i sin tur leda till vidare känslor av hopplöshet och uppgivenhet. Fokus låg alltså på att bearbeta trauma (Det finns även KBT-behandling för trauma med metoder som prolonged exposure och schematerapi.). Hälsoångest kan uppstå tex efter allvarlig sjukdom eller dödsfall i den närmaste familjen, eller en ny livssituation med nytt ansvar men ibland hittas inte någon sådan koppling.

Hur går KBT-behandling för hälsorelaterad ångest till?

180627 KBT Sverige, Nicklas Lakso, socionom, leg. psykoterapeut, lärare och handledare i psykoterapi

Se även: Diagnoskriterierna för egentlig depression enligt DSM-5

Självomhändertagande för personal inom hälso- och sjukvård, funktionshinder samt äldreomsorg under coronakrisen

Ensamhet, ålderism och psykisk hälsa

Traumatiserade äldre löper risk att feldiagnostiseras

Sent debuterad PTSD hos äldre överlevare från världens konflikter bär likheter med demenssjukdom, vilket skapar risk för felaktig behandling i omsorgen, skriver Frida Johansson Metso, projektledare för Stockholms-psykiatrin vid Transkulturellt centrum.

”En PTSD-patient som drabbas av demens behöver få traumabehandling, snabbt. Även i tidig demens finns exempel på att PTSD kan behandlas, men ju senare desto svårare är det. Och behandling är viktig. Kombinationen av PTSD och demenssjukdom medför nämligen ännu ett olyckligt slag. Eftersom traumatiska minnen är kraftfullare och därmed mer motståndskraftiga mot demens än andra neutrala och positiva minnen blir obearbetade krigs- och tortyrminnen kvar när andra minnen försvunnit.”

Se även: Högskolekurs i transkulturell psykiatri – migration, psykisk ohälsa och trauma

Det kan behövas traumabehandling för att hoppa av ett kriminellt liv

Det är mycket vanligt att personer som får EIPS-diagnos har varit med om barndomstrauman

Gratis utbildning i att möta barn och unga med trauma

Män som är äldre löper risk att hamna i dold depression

Samtal lindrar existentiell ensamhet hos äldre och sköra

Självomhändertagande för personal inom hälso- och sjukvård, funktionshinder samt äldreomsorg under coronakrisen

Föreläsning om hur man upprättar en bra krisplan

Gina Dirawi drabbades av PTSD

https://www.dagenssamhalle.se/nyhet/traumatiserade-aldre-loper-risk-att-feldiagnostiseras-21757

Hur du får reda på om någon är narcissist genom att ställa en enda fråga.

Det har ofta använts formulär med flera frågor för att komma fram till om någon är narcissist eller inte. Ett vanligt instrument [1] innehåller 40 frågor.

Vilken är frågan då? ”Hur narcissistisk är du? En narcissist skäms inte för att uttrycka att denne är narcissist. En person som inte är narcissist kommer istället att välja att skatta lågt för att slippa riskera skammen att uppfattas vara narcissist [2].

Se även: Många personlighetstester är rent trams.

Diagnoskriterier för autism enligt ICD-10

Kan en diagnos förklara ett dubbelmord?

Diagnoskriterierna för egentlig depression enligt DSM-5

Vem får ställa diagnos?

Många med PMDS förlöjligas, får ingen hjälp alls, eller kan få fel diagnos

Vad är emotionellt instabilt personlighetssyndrom/borderline?

[1]  NPI

[2] Development and Validation of the Single Item Narcissism Scale (SINS)