Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom har nu gett en replik på den debattartikel som 17 nordiska psykoterapiforskare ligger bakom.

”Vi delar inte debattörernas farhågor om en alltför stor likriktning i riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom (DN Debatt 15/1). Vi har förståelse för att det kan finnas en oro för framtida yrkesutsikter inom terapiformer där det vetenskapliga stödet är svagt eller helt saknas. Men i arbetet med nationella riktlinjer är utgångspunkten patientens behov, behandlingens resultat och kostnadseffektiviteten, skriver företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.”

Repliken i sin helhet

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Läs debattartikeln och socialstyrelsens svar här: Socialstyrelsen bemöter nu kritiken om enfaldighet.

Här en länk till en utklippt version av forskarnas debattinlägg: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=1813141658959505&id=1783725228567815

Uppdaterad 170126: Replik från ordföranden för Riksföreningen PsykoterapiCentrum, förbundsordföranden för S:t Lukas i Sverige, förbundsordföranden för Riksförbundet för Social och Mental Hälsa, RSMH, ordföranden för Svenska psykoanalytiska föreningen, ordföranden i Svenska föreningen för relationell psykoterapi, ordföranden för Svenska Föreningen för Familjeterapi och ordföranden för Psykoterapistiftelsen mfl.

Uppdaterad 170126: Slutreplik från forskarna.

 

Annonser

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

”Vi underkänner det sätt som de har gjort förslaget på, deras sätt att värdera forskning och även deras sätt att tänka kring vad psykoterapi är”, säger Rolf Holmqvist. Ett radioinslag med Rolf Holmqvist, professor i klinisk psykologi vid Linköpings universitet då han uttalar sig angående debattartikeln där 17 psykoterapiforskare kritiserade de nya riktlinjerna för behandling av depression som enfaldiga och felaktiga: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6608506

Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen kommenterar kritiken om riktlinjer av depression: ”Det förslaget som vi har lagt i december, det bygger på att vi har ett 60-tal externa forskare och kliniker som har varit med och gjort arbetet. Det är inte så att Socialstyrelsen gör det själv, utan det är med hjälp av och tack vare högt ansedda forskare runt om i Sverige som vi tagit fram förslaget, säger Arvid Widenlou Nordmark, enhetschef på Socialstyrelsen.” Lyssna på inslaget här: http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=83&grupp=12795&artikel=6608553

Ett radioinslag från när riktlinjerna kom i december: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6582667

Läs mer om debattartikeln och svaret här: https://kbtsverige.wordpress.com/2017/01/15/socialstyrelsen-bemoter-nu-kritiken-om-enfaldighet/

Socialstyrelsen bemöter nu kritiken om enfaldighet.

Socialstyrelsen har inlett en dialog med de forskare som i lördagens DN Debatt kritiserade de nya riktlinjerna för behandling av depression. Enfaldiga och felaktiga, skrev de om de nya rekommendationerna. Riktlinjerna är en remissversion. Slutversionen väntas vara klar under hösten 2017.

Socialstyrelsens svar: http://www.dn.se/nyheter/sverige/socialstyrelsen-bemoter-kritiken-om-enfaldighet/

Här finns forskarnas debattinlägg: http://www.dn.se/nyheter/sverige/forskare-kritiserar-enfaldiga-riktlinjer-for-behandling-av-depression/

Här finns riktlinjerna som debatten handlar om: https://kbtsverige.wordpress.com/2016/12/09/nya-riktlinjer-for-vard-vid-depression-och-angestsyndrom/

Här en länk till en utklippt version av forskarnas debattinlägg: https://m.facebook.com/story.php?story_fbid=1813141658959505&id=1783725228567815

Nya riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Remissversionen av de reviderade riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom finns nu publicerade. Rekommendationerna omfattar diagnostik, utredning och omhändertagande samt behandling, och gäller såväl barn och ungdomar som vuxna.

KBT rekommenderas bla vad gäller lindrig till medelsvår depression för barn, ungdomar och vuxna. För generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, social fobi, PTSD rekommenderas också KBT med olika prioritet, ibland i kombination med läkemedelsbehandling. Socialstyrelsen rekommenderar alltså kognitiv beteendeterapi (KBT), vid i princip alla lindriga och medelsvåra tillstånd av egentlig depression och ångestsyndrom. ”Huvudskälet är att KBT har god effekt vid dessa tillstånd”. De reviderade riktlinjerna tar liksom riktlinjerna från 2010 inte upp psykosociala insatser. De reviderade riktlinjerna tar inte heller upp åtgärder vid bipolär sjukdom, vilket är en ny avgränsning jämfört med de tidigare riktlinjerna från 2010. Remissversion av de reviderade riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom ersätter de nationella riktlinjerna från 2010. Syftet med att publicera en remissversion är att ge möjlighet för alla intressenter att i en bred och öppen process diskutera och komma med synpunkter på Socialstyrelsens rekommendationer.

Efter publiceringen kommer Socialstyrelsen att medverka i regionala seminarier för att landstingen och sjukvårdsregionerna ska få möjlighet att diskutera hur rekommendationerna påverkar dagens vård. Det kan bland annat handla om vilka ekonomiska eller organisatoriska konsekvenser som rekommendationerna får. Dessa analyser utgör sedan en del av underlaget till Socialstyrelsens slutliga analys och bedömning av konsekvenserna.

Den slutliga versionen av riktlinjerna är planerad att publiceras någon under hösten 2017.

Exempel på rekommendationer.

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 1)
  • erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3).

 

Rekommendation

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på depression till barn och ungdomar med depression (prioritet 2).

 

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
  • erbjuda behandling med fluoxetin till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 2).

 

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda IPT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår depression (prioritet 5).

 

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 3).

 

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda KBT till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 5).

 

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna personer med paniksyndrom (prioritet 3).

 

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med paniksyndrom (prioritet 4).

 

Läs mer

http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2016/2016-12-6

Uppdatering angränsande artiklar:

Debattinlägg och svar från socialstyrelsen

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Slutreplik i debatten om de nya riktlinjerna för behandling av depression.

“Vården ska nu begränsas främst till ett ensidigt biologiskt perspektiv med en ökad satsning på psykofarmaka och ECT även för barn och ungdomar.”

 

Vad är KBT?

Enligt Dr. Aaron T Beck som också är den som påbörjade utvecklingen av KBT så förklaras KBT idag såhär:

In CBT, the therapist and the client work together as a team to identify and solve problems. Therapists help clients overcome their difficulties by changing their thinking, behavior, and emotional responses. CBT has been found to be effective in more than 1,000 outcome studies for a myriad of psychiatric disorders, including depression, anxiety disorders, eating disorders, and substance abuse, among others, and for personality disorders. It has also been demonstrated to be effective as an adjunctive treatment to medication for serious mental disorders such as bipolar disorder and schizophrenia. CBT has been adapted and studied for adolescents and children, couples, and families. Its efficacy has also been established in the treatment of many medical disorders, such as irritable bowel syndrome, chronic fatigue syndrome, hypertension, fibromyalgia, post-myocardial infarction depression, non-cardiac chest pain, cancer, diabetes, migraine, and other chronic pain disorders.

 

post