I fjol krävde politikerna bättring av BUP i Region Uppsala. Bara fyra av tio som vände sig dit fick hjälp inom 30 dagar, som vårdgarantin kräver. Ett år senare är bilden en annan.
Köerna till barn och ungdomspsykiatrin (BUP) är långa och möjligheten för barn och unga att få hjälp inom vårdgarantins ramar varierar beroende på var i landet de bor.
Knappt en tredjedel av landets regioner klarade i juli i år att erbjuda en tid för första bedömning vid barn- och ungdomspsykiatrin, bup, inom vårdgarantins ramar. Det visar statistik från Sveriges kommuner och regioner, SKR, som Vårdfokus, tidning för Vårdförbundet, tagit fram. [1]
I genomsnitt får 64 procent en första bedömning inom vårdgarantin. Motsvarande sifftra för fördjupad utredning är 74 procent och för behandling var 85 procent.
De regionala skillnaderna är stora. På vissa håll, som i Jämtland-Härjedalen och Västerbotten, får knappt vart femte barn en tid för en första bedömning inom 30 dagar. I Norrbotten, däremot, fick alla sökande en tid inom vårdgarantins 30 dagar. Även Gotland, Gävleborg och Kalmar befinner sig i toppskiktet.
När det gäller väntetider till fördjupad utredning är variationerna ännu större. Fyra regioner (Västerbotten, Jämtland-Härjedalen, Kronoberg och Kalmar) lyckades inte ge en enda sökande ett besök i tid.
BUP är specialistpsykiatri. Barn med lindrigare psykiska problem ska vända sig till första linjens psykiatri inom primärvårdens regi. Där ska de få en tid inom tre dagar för en första bedömning. I juni var det endast 51 procent av barnen som fick en tid inom vårdgarantin.
– Det borgerliga regionstyret vill införa vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, i Skåne. Det betyder att alla som uppfyller Region Skånes krav kan öppna en privat mottagning och tanken är att de ska ta emot patienter som kommer via regionens bedömningsfunktion En väg in, som sedan 2013 är kontaktfunktion för unga som mår psykiskt dåligt skriver chefsöverläkarna för samtliga psykiatriska kliniker i Skåne i ett debattinlägg. [1]
Inför förslaget till beslut som ska läggas fram i regionens hälso- och sjukvårdsnämnd den 23 januari har Region Skåne vänt sig till en rad experter för att få klarhet i vilka för- respektive nackdelar ett vårdval inom den öppna barn- och ungdomspsykiatrin kan innebära. Bland dem som uttalat sig finns företrädare för Skånes barn- och vuxenpsykiatriska kliniker, chefläkare, representanter för brukarorganisationer, universitetsföreträdare och Region Skånes strategiska råd för psykisk hälsa. Enligt debattörerna avråder alla remissinstanser från att införa vårdval.
Om region Skåne inför vårdval inom barn- och ungdomspsykiatrin kan det bli enklare för patienter med lättare åkommor att få träffa en doktor, men det sker på bekostnad av dem som har komplexa, kroniska eller akuta svårigheter, skriver debattörerna.
Det finns risk att lång väntan försämrar patienternas tillstånd, enligt Barnens rätt i samhället, Bris, som talar med många föräldrar om just den oron. Och även om bristande kontinuitet, ett frekvent klagomål till Patientnämnden.
– Föräldrar upplever en tröstlös fajt när barnen väntar. Och inte sällan känner de att deras barn flyger som pingisbollar mellan olika delar av vården, säger Magnus Jägerskog på Bris till Svenska Dagbladet.
BUP i Stockholm utser en Patientansvarig behandlare, PAB, vanligtvis en psykolog eller en socionom, till varje patient. Systemet ska uppfylla lagen om fast vårdkontakt, men är inte felfritt.
– Ett bekymmer är att BUP har haft en stor personalomsättning de senaste åren och då blir det naturligtvis byten, vilket är tråkigt, säger verksamhetschefen Göran Rydén, BUP Stockholm.
Omsättningen beror till stor del på att 40-talisterna redan har gått och 50-talister nu går i pension. Då de bemannade BUP i årtionden fanns få jobb att erbjuda yngre personer.
– I dag finns det få medelålders läkare med erfarenhet inom psykiatrin och därmed få att rekrytera i den åldersgruppen, säger Göran Rydén verksamhetschef på BUP Stockholm.
Nu investerar BUP i nyutexaminerade läkare. Dels genom vikariat innan allmäntjänstgöringen, dels genom att betona psykiatrins forskningsintensitet som ger stor möjlighet att utveckla diagnostik och behandling.
Men innan de får bukt på bemanningen riskerar främst de mest sårbara patienterna att hamna i kläm, enligt Göran Rydén på BUP. En långdragen jakt på diagnos – i många fall flera diagnoser – kräver inte sällan kontakt med olika delar av vården.
Mitt i centrala Göteborg, öppnar Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset sin nya centrala enhet senare i år.
Den nya enheten ska ta hand om alla remisser och nybesök. Sedan ska all utredning och behandling ske ute på öppenvårdsmottagningarna. Nybesöken kommer gå till på samma sätt för alla. Alla kommer få en vårdplan innan de kommer ut till ”sin” öppenvårdsmottagning. Enheten avlastar också mottagningarna vilket förhoppningsvis gör att de kan hjälpa fler patienter. Det blir helt enkelt mer effektivt, säger Marie Carlsson, verksamhetschef för BUP vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Ett annat syfte med BUP Drottninggatan är att centralisera mer komplicerade behandlingar och övergripande verksamhet inom barn- och ungdomspsykiatrin. Lokalerna kommer inhysa forskning och utveckling, en behandlingsenhet för svårare neuropsykiatrisk problematik, DBT-teamet som främst hjälper unga med självskadebeteenden, samt en specialmottagning för bipolär sjukdom och psykos och för tvångssyndrom. Flera av dessa verksamheter har legat utspridda i östra Göteborg men kommer nu flytta in till centrum.
En dag när Telma Gyll kommer till skolan känner hon hur benen blir ostadiga.
Hon blir yr och uppfattar inte vad som händer runt omkring henne.
Telma Gyll går i åttan när hon söker hjälp akut på Barn- och ungdomspsykiatrin i Dalarna. Hon är deprimerad och känner stark ångest. Men kontakten med vården blir inte som Telma tänkt sig.
– Jag har fått berätta den här historien så många gånger för hur många läkare som helst. Jag har inga förväntningar på Bup längre.
Läkare, kuratorer och psykologer byts ständigt ut under året som Telma besöker Bup i Falun. Nu går hon i nian men klarar bara av att vara med på en lektion om dagen.
– Ibland blir jag uppgiven och undrar om jag kommer må så här hela livet, berättar Telma.
Programmet är gjort 2018 av Arvid Hallberg
Tendens – kortdokumentärer Korta dokumentärer från nutiden. Nära samtal och reportage om människors liv och idéer.
BIP ERITA står för emotion regulation indvidual therapy for adolescents och bygger på kognitiv beteendeterapi (KBT), dialektisk beteendeterapi (DBT) och emotionsreglerande terapi (ERGT).
BIP ERITA består av två internetförmedlade delar: en del som vänder sig till ungdomar och en lite kortare del som vänder sig till ungdomars vårdnadshavare. Under hela behandlingen har både ungdomar och vårdnadshavare kontakt med en terapeut via internet. Under behandlingen får både ungdomar och vårdnadshavare möjlighet att lära sig nya sätt att hantera känslor och tankar på som har visat sig vara effektiva i flera vetenskapliga studier. I det långa loppet hoppas man att projektet ska leda till att fler med självskadebeteende får tillgång till effektiv behandling.
BIP ERITA genomförs med stöd av Nationella Självskadeprojektet och drivs av barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholms läns landsting i samarbete med Karolinska Institutet och Centrum för psykiatriforskning.
om vad hon avser att göra för att fler landsting ska klara av att erbjuda 90 procent av patienterna ett första besök hos BUP, barn- och ungdomspsykiatrin, inom 30 dagar. Om detta rapporterar Dagens medicin.
Det är i dagsläget bara ett enda landsting, Kalmar, som klarar att erbjuda 90 procent av patienterna besök hos BUP inom 30 dagar. Detta är den tidsgräns som tidigare gällde i den förstärkta vårdgarantin för BUP som regeringen har avskaffat. När garantin fanns 2013 klarade 17 av 21 landsting av att nå målet.
I dagens avsnitt av granskningen av BUP Stockholm framställs att många psykologer säger upp sig. P4 Stockholm nämner i sammanhanget inte hur andra yrkeskategorier påverkas. Vi på KBT Sverige vill tillägga att det inte bara är psykologer som säger upp sig och blir sjukskrivna. På mottagningar som vi har kontakt med är kuratorerna minst lika drabbade av precis samma faktorer. Det upprop som BUP-psykologer gjorde för några år sedan bjöds inte BUP-kuratorerna eller för den delen andra yrkeskategorier in till att vara med på.
På alla BUP Stockholms öppevårdsmottagningar jobbar kuratorer och psykologer (det är vanligt att personal från båda dessa grupper även är vidareutbildade till specialister i psykoterapi, dvs leg psykoterapeuter). Dessutom finns det läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och administratörer på alla mottagningar.
KBT Sverige 