Hanna sa upp kontakten med psykiatrin

Hjärnkollsambassadören Hanna Hildeman fick en remiss till BUP på sin 16-årsdag. Efter ytterligare 16 år insåg psykiatrin att hon faktiskt borde ha fått diagnosen Emotionellt instabilt personlighetssyndrom för längesen.

Istället för att ställa sig i kö till behandlingar som hon nu faktiskt äntligen var berättigad, så sa Hanna upp all kontakt med psykiatrin. Det här är berättelsen om varför. Detta sker i samband med Skåneveckan för psykisk hälsa vilket infaller samma period som världsdagen för psykisk hälsa

Andra digitala evenemang under dagen/veckan:

Teorier och färdigheter att använda sig av i mötet med människor som har förlängd sorg

FÖRELÄSNING: Livsviktiga snack

Föreläsning – Smärta vid psykisk ohälsa

Introduktion till Självmedkänsla: Vad vi motstår, det kvarstår – Det vi känner, kan vi läka

Mindfulness för bättre sömn

Affektsmitta! Två sidor samma mynt

Se föreläsningen här:

Se även: Svenska kändisar behandlas för psykisk ohälsa och beroende

Kända personer som lever med bipolär sjukdom

Film: Kerstin vantrivs med sin livssituation och dricker då hon tror att ingen märker. Till slut raseras allt då hennes chef uppmanar henne att sjukskriva sig…

Kända Youtubers i samtal med psykoterapeuten

Tim ”Avicii” Berglings pappa om ångesten och medicinerna

Dolph Lundgren: ”Jag har gått i psykoterapi i fem år”

Patrik Sjöberg om psykoterapi

Frontfiguren i the Prodigy tog sitt liv

Avicii – en av många musiker med ångest

Henrik Schyffert: Alla män borde gå i terapi

Män i terapi

Tv-inslag med Bruce Springsteen där han berättar om sin erfarenhet av att gå i terapi.

Följ KBT Sverige på Facebook

[1] 9 kändisars egna ord om livet med bipolär sjukdom

Kan du begreppet? 2

Här har vi sammanställt inlägg där vi delat information om begrepp, behandlingsmetoder och personer. Kan du begreppet?

Screenshot_20191103-090814_Chrome

C-E

A-B

Vad är Collaborative Care?

Vad är Cognitive Process therapy?

Vad är Compassion?

Vad är compassion fatigue?

Vad är COPE?

Skärmavbild 2020-12-12 kl. 21.32.54

Vad är DBT?

Vad är datorspelsberoende?

Vad är defusion?

Vem får ställa diagnos?

Vad är dysmorfofobi?

Vad är Emotionsfokuserad terapi (EFT)?

Vad är emetofobi?

Vad är emotionellt instabilt personlighetssyndrom/borderline?

Vad är EPDS, Edinburgh Postnatal Depression Scale?

Vad är externaliserande symtom?

F-J

Se också: Vad är det egentligen på bilden?

Psykoterapeututbildningar med KBT-inriktning

🧠 Följ KBT Sverige på Facebook

Följ KBT Sverige på instagram

Det är mycket vanligt att personer som får EIPS-diagnos har varit med om barndomstrauman

Det är 13 gånger så vanligt att personer med Emotionellt instabilt personlighetssyndrom, EIPS, eller borderline personlighetssyndrom som det också kallas, rapporterar att de varit utsatta för barndomstrauma.

pexels-photo-4101206.jpeg
Foto av cottonbro pu00e5 Pexels.com

Detta jämfört med personer utan psykiska problem.

Detta enligt en studie från Manchesters universitet. Forskarna har tagit fram data från 42 internationella studier av över 5,000 personer. Resultaten visade att  71.1 procent av personer med EIPS-diagnos rapporterade om minst en traumatisk barndomshändelse. Studien är publicerad i Acta Psychiatrica Scandinavia. [1]


Se även: Gratis utbildning i att möta barn och unga med trauma

Många behandlingsinsatser för PTSD hos barn och unga har ingen mätbar effekt

Blev feldiagnosticerad i tonåren, först efter tio år fick hon sin PMDS-diagnos

Det kan behövas traumabehandling för att hoppa av ett kriminellt liv

Traumatiserade äldre löper risk att feldiagnostiseras

Vad är emotionellt instabilt personlighetssyndrom/borderline?

Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning

Självskadebeteende är vanligt även hos personer utan personlighetssyndrom

Hur du får reda på om någon är narcissist genom att ställa en enda fråga.

Nytt vårdprogram för Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)/Borderline personlighetssyndrom.


[1] C. Porter et al. Childhood adversity and borderline personality disorder: a meta‐analysis, Acta Psychiatrica Scandinavica (2019). DOI: 10.1111/acps.13118

Självskadebeteende är vanligt även hos personer utan personlighetssyndrom

Att det görs felaktiga kopplingar mellan självskadebeteende och personlighetssyndrom är en trolig orsak till överdiagnostik av borderline-personlighetssyndrom menar artikelförfattarna i en artikel i Läkartidningen. Detta har lett till att de behandlingar som använts för behandling av självskadebeteende har varit sådana som utformats för borderlinepatienter. Behandlingsmetoder som valts har bla varit DBT, MBT och schematerapi. Nationellt pågår det sedan en tid tillbaka satsningar för att bredda behandlingsutbudet och öka kunskapen om individer med självskadebeteende.

Mer information om detta finns på Nationella Självskadeprojektets hemsida. Det finns nu också Internetbehandling för ungdomar som skadar sig själva.

”Både bland tonåringar och vuxna är självskadebeteende särskilt vanligt vid depression, men även vid ätstörningar, alkoholmissbruk och ångestsjukdomar, i synnerhet posttraumatiskt stressyndrom och generaliserat ångestsyndrom. Utöver borderline personlighetssyndrom är framför allt antisocialt personlighetssyndrom relaterat till att skada sig själv.”

Se även: Skaparen av DBT i lång intervju

Digitalt samtal om när vården sviker

Ny central BUP-enhet ska ge jämlikare vård

internetförmedlad behandling för ungdomar (13-17 år) som skadar sig själva

Flerspråkig app för barn och ungdomar som lider av stark oro, ångest, stress eller sömnsvårigheter

Vad är skillnaden mellan hypervigilans och hälsoångest?

Läs artikeln från Läkartidningen här.

Mer om PTSD: Om PTSD: Tiden läker inte alla sår.

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom. En föreläsning av Anke Ehlers

Om skillnader vad gäller risk för utvecklande av PTSD och om att behandlingen behöver anpassas.

Referens:

Läkartidningen. 2016;113:DZTL

Läkartidningen 49-50/2016

Lakartidningen.se 2016-12-07

Nytt vårdprogram för Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)/Borderline personlighetssyndrom.

Det nya vårdprogrammet lägger stor vikt på ett gott bemötande

20200320_201635

och rekommenderar psykopedagogiska insatser, psykoterapeutiska behandlingar som DBT (Dialektisk beteendeterapi), MBT (Mentaliseringsbaserad terapi) samt en generalistisk modell som kan användas av vårdgivare utan DBT- eller MBT-specialisering. Programmet rekommenderar behandling inom öppenvården i den mån det är möjligt och erbjuder separat behandlingsstöd för barn och ungdomar med EIPS. Läkemedelsbehandling av EIPS-kärnsymtom rekommenderas inte i vårdprogrammet. Det nya vårdprogrammet erbjuds av Psykiatristöd.

Webbplatsen Psykiatristöd fungerar som ett stöd i det kliniska arbetet inom vuxenpsykiatri och beroendevård i Stockholms län. Informationen kring vårdnivå/remiss och handläggningsrekommendationer i vårdprogram gäller för vårdgivare med vårdöverenskommelse/avtal med Stockholms läns landsting.

Följ KBT Sverige på Facebook

Se även: Webbsändning: nationellt vård- och insatsprogram för depression och ångestsyndrom

Skaparen av DBT i lång intervju

Vilken terapiform föredrar du?

Mentalisering – vad är det?

Psykoterapeutisk, psykosocial och annan icke-farmakologisk behandling av PTSD

Döden har äntrat vår vardag på ett oundvikligt sätt

Vad är emotionellt instabilt personlighetssyndrom/borderline?

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

Det kan behövas traumabehandling för att hoppa av ett kriminellt liv

Kan musik hjälpa oss att må bättre?

Följ KBT Sverige på instagram