Stöd för tidig KBT-behandling av PTSD hos barn och ungdomar

En studie på unga 2-6 månader efter ett enskilt trauma (sk typ 1-trauma) gav som resultat att 71% hade ej PTSD efter att ha gått i kognitiv terapi jämfört med 27% av de som stod på väntlista i 10 veckor.

Cognitive therapy as an early treatment for post-traumatic stress disorder in children and adolescents: a randomized controlled trial addressing preliminary efficacy and mechanisms of action: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/jcpp.12673/abstract

Om PTSD: Tiden läker inte alla sår.

Behandling av posttraumatiskt stressyndrom. En föreläsning av Anke Ehlers

Om skillnader vad gäller risk för utvecklande av PTSD och om att behandlingen behöver anpassas.

Annonser

Temadag om suicidprevention.

Inom ramen för programmet Hälsa i Sverige för asylsökande och nyanlända arrangeras en temadag om suicidprevention 30 mars 2017 kl 10.00-15.00. Du kan välja att fysiskt närvara, följa dagen live på webben eller att se inspelningen efteråt.

Denna temadag vänder sig till personal inom:

Vård och omsorg (asyl- och integrationshälsa, primärvård, första linjens psykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, specialistpsykiatri)
Boenden
Elevhälsan
Socialtjänsten
Myndigheter och civilsamhälle

Medverkande under dagen:

Ullakarin Nyberg, med dr, överläkare S:t Göran, vice ordf Svenska Psykiatriska föreningen

Maria Sundvall, överläkare, Transkulturellt Centrum

Ing-Marie Wieselgren, projektchef Uppdrag Psykisk Hälsa, Sveriges Kommuner och Landsting

Sven Bremberg, Folkhälsomyndigheten

Susan Sami, hälsokommunikatör Transkulturellt Centrum
Fler medverkande kommer att tillkomma.

Mer info och sidan där websändningen/inspelningen kommer att finnas.

Ny bok för tonåringar baserad på acceptance and commitment therapy

Boken ”Stuff that sucks” av Ben Sedley är tänkt att fungera som en guide förbi jobbiga tankar och känslor och till att upptäcka vad som verkligen betyder någonting. De färdigheter som lärs ut är baserade på acceptance and commitment therapy (ACT). Boken innehåller illustrationer och några övningar men den är inte tänkt att vara en arbetsbok. Boken släpps idag.

Trailer för boken.

Om anmälningsskyldighet vid misstanke om att ett barn far illa.

Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten. Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga (skola, hälso- och sjukvård och tandvård till exempel) är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa.

Läs mer om anmälningsskyldigheten och se en förklarande film här.

Tidiga tecken på att barn far illa.

Våga se, våga agera. Tidiga tecken på att barn far illa.

 

Barn far illa när de utsätts för en psykisk eller fysisk kränkning, eller när brister i deras omgivning gör att de riskerar att inte få växa och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar. Vanligtvis tänker man på hemmamiljön, men när barn utsätts för kränkningar eller försummelse till exempel i skolan, i samband med fritidsaktiviteter, tillsammans med vänner och bekanta eller i kontakt med främmande kan det leda till att de tar skada.

Stiftelsen allmänna barnhuset står bakom sidan där olika typer av tecken tas upp på att ett barn far illa. Här finns också bra information om hur du ska agera vid misstanke. Om skyldigheten att anmäla redan vid misstanke om att ett barn far illa.

Till sidan.

Alla som arbetar inom hälso- och sjukvården berörs av bestämmelsen om barn som anhöriga.

2 g § hälso- och sjukvårdslagen säger att hälso- och sjukvården särskilt ska beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med

har en psykisk störning eller psykisk funktionsnedsättning
har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada
eller

är missbrukare av alkohol eller annat beroendeframkallande medel.
Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider.

Webbutbildningen Barn som anhöriga – Våga fråga! vänder sig till dig som arbetar inom hälso- och sjukvården. Syftet är bland annat att ge dig mer kunskap om hur barn som anhöriga kan uppmärksammas enligt 2 g § i hälso- och sjukvårdslagen.

Länk till utbildningen och mer info.

Fråga om våld på barn- och ungdomspsykiatrin.

Erfarenheten visar att mångdubbelt fler fall av våld i nära relationer upptäcks när man rutinmässigt börjar fråga om våld inom barn- och ungdomspsykiatrin.

Många inom barn- och ungdomspsykiatrin är osäkra på hur de ska närma sig dessa känsliga frågor. Den virtuella BUP-mottagningen är ett verktyg som kan minska osäkerheten.

http://www.kunskapsguiden.se/utbildning/Virtuell-BUP-mottagning-ger-beredskap-att-fraga-om-vald/Sidor/default.aspx