Kostnadsfri webbkurs om autism

Kursen ger en introduktion till autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. Webbkursen är öppen för alla.

e-autism är en kostnadsfri webbkurs genom Autism- och Aspergerförbundet. 

e-autism är en webbkurs där du kan gå igenom olika avsnitt i din egen takt när det passar dig. 

e-autism är en introduktion till autism och autismspektrumet och passar dig som är ny på jobbet i skola, boende, daglig verksamhet eller annat. För dig med mer erfarenhet kan e-autism fungera som repetition eller ge diskussionsunderlag i en arbetsgrupp.

Se länk till kursen nedan
 

❤ Se även: Diskussion: Är autism en superkraft eller svaghet?

Fler självmordsförsök bland personer med autism

Tillgänglighet i vården för personer med autism, vad kan det vara?

Kompensatoriska strategier i sociala situationer kan leda till psykisk ohälsa och försvårad diagnostik

Dina gener kan påverka utfallet av terapin

Män dör för att de inte pratar om sina känslor

Film: Konsten att komma igång

Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Film: Att lära känna sig själv

Lågaffektiv teori och metod, del 1

Hon försökte rädda Olof Palme, gick i terapi och skrev en bok om det som varit

Bröderna Robin och Christian kräver miljonskadestånd

Dokumentär: Kvinnan bakom Thomas Quick

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Bok om att jobba med känslor i KBT

Det är mycket vanligt att personer som får EIPS-diagnos har varit med om barndomstrauman

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

😪 Sorgen hörs i varje ord, i varje diftong…

Antalet legitimerade psykoterapeuter minskar i rask takt

Så många får komma till BUP i tid

Om psykiatrireformens brister i ny bok

Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Föreläsning Suicidpreventiva dagen 2020: Suicidprevention – en fråga för hela samhället

Psykiatrireformen 25 år och vad ledde den till?

Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

”Suicidprevention behöver pågå på alla samhällsnivåer och ges skäliga resurser”

1,7 miljarder till arbetet med psykisk hälsa

SKL sänker ersättningen för digitala vårdgivare – Branschen skakas om

🧠 Följ KBT Sverige på Facebook

Till e-kursen

Film: Att bredda perspektiven som samtalsledare

Tips för att ha bättre samtal till dig som möter personer med NPF i din tjänst eller ditt uppdrag. Kanske är du gruppledare i en ideell förening, jobbar som kurator eller på en ungdomsgård.

Känslogrejen togs fram i projektet Stöd i vardagen som drivits 2018 – 2021 inom föreningen Attention Stockholm.

Projektet har finansierats av Arvsfonden och har haft som syfte att bidra till mer självkännedom och mer meningsfulla relationer för vuxna med NPF.

Några av filmerna handlar om bemötande och vänder sig till personer som arbetar med att leda samtal. Projekt har som syfte att bidra till mer självkännedom och mer meningsfulla relationer för personer med NPF.

Vi behöver alla olika förutsättningar för att ett samtal ska bli givande. Personer med NPF har ofta nedsatta exekutiva funktioner, och blir därför ofta hjälpta av sådant som stödjer dessa funktioner. Det kan handla om sådant som förutsägbarhet och överskådlighet, att bryta ned saker i mindre delar och göra dem synliga. Här har de samlat tips från filmen:

BREDDA PERSPEKTIVEN

  • Hjälp personen att testa nya perspektiv på sin situation – vad skulle någon annan säga om den?
  • Ge struktur till tankarna – testa att ta hjälp av skalfrågor.
  • Lyft fram nyanserna – utforska gråzonerna av situationen så att personen hittar alternativ till svartvitt tänkande.

Se filmen nedan

Se även: Öppna upp för dina känslor under coronakrisen

Vad är värderingar eller värden i ACT?

Animerad kortfilm om hur självkritik kan fungera och bemötas

Film: Hur hjälper jag en vän i sorg

Känslor och machonormen hos män

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Att visualisera känslor, sätta mål och hitta riktning

Hur skapas känslor?

Death metal ger positiva känslor och stärker oss

Våga anlägga nya banor i din hjärna för Self Compassion

OM FILMER I SERIEN:

Till dig som är samtalsledare:

Del 1: Att förstå sina känslor

Del 2: Att hantera sina känslor

Del 3: Att prata om sina känslor

Del 4: Att leda sig själv

Film: Göra lite och nå längre som samtalsledare

Tips för att ha bättre samtal till dig som möter personer med NPF i din tjänst eller ditt uppdrag. Kanske är du gruppledare i en ideell förening, jobbar som kurator eller på en ungdomsgård.

Känslogrejen togs fram i projektet Stöd i vardagen som drivits 2018 – 2021 inom föreningen Attention Stockholm.

Projektet har finansierats av Arvsfonden och har haft som syfte att bidra till mer självkännedom och mer meningsfulla relationer för vuxna med NPF.

Några av filmerna handlar om bemötande och vänder sig till personer som arbetar med att leda samtal. Projekt har som syfte att bidra till mer självkännedom och mer meningsfulla relationer för personer med NPF.

Vi behöver alla olika förutsättningar för att ett samtal ska bli givande. Personer med NPF har ofta nedsatta exekutiva funktioner, och blir därför ofta hjälpta av sådant som stödjer dessa funktioner. Det kan handla om sådant som förutsägbarhet och överskådlighet, att bryta ned saker i mindre delar och göra dem synliga. Här har de samlat tips från filmen:

GÖRA LITE NÅ LÄNGRE

  • Bryt ned stegen så långt det går – ju mindre steg desto mer kontrollerbara.
  • Gör det utmanande mer lättsamt – genom att se det som ett experiment eller att lägga märke till det som redan fungerar.
  • Skapa en känsla av sammanhang – finns det begriplighet, meningsfullhet och hanterbarhet i situationen?

Se filmen nedan

Se även: Öppna upp för dina känslor under coronakrisen

Vad är värderingar eller värden i ACT?

Animerad kortfilm om hur självkritik kan fungera och bemötas

Film: Hur hjälper jag en vän i sorg

Känslor och machonormen hos män

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Att visualisera känslor, sätta mål och hitta riktning

Hur skapas känslor?

Death metal ger positiva känslor och stärker oss

Våga anlägga nya banor i din hjärna för Self Compassion

OM FILMER I SERIEN:

Till dig som är samtalsledare:

Del 1: Att förstå sina känslor

Del 2: Att hantera sina känslor

Del 3: Att prata om sina känslor

Del 4: Att leda sig själv

Film: Översätta problem till längtan och mål som samtalsledare

Tips för att ha bättre samtal till dig som möter personer med NPF i din tjänst eller ditt uppdrag. Kanske är du gruppledare i en ideell förening, jobbar som kurator eller på en ungdomsgård.

Känslogrejen togs fram i projektet Stöd i vardagen som drivits 2018 – 2021 inom föreningen Attention Stockholm.

Projektet har finansierats av Arvsfonden och har haft som syfte att bidra till mer självkännedom och mer meningsfulla relationer för vuxna med NPF.

Några av filmerna handlar om bemötande och vänder sig till personer som arbetar med att leda samtal. Projekt har som syfte att bidra till mer självkännedom och mer meningsfulla relationer för personer med NPF.

Vi behöver alla olika förutsättningar för att ett samtal ska bli givande. Personer med NPF har ofta nedsatta exekutiva funktioner, och blir därför ofta hjälpta av sådant som stödjer dessa funktioner. Det kan handla om sådant som förutsägbarhet och överskådlighet, att bryta ned saker i mindre delar och göra dem synliga. Här har de samlat tips från filmen:

ÖVERSÄTTA PROBLEM

  • Hjälp till att översätta klagomål – utforska noga vad personen längtar efter.
  • Välj dina frågor med omsorg – det du visar intresse för kommer att påverka samtalet.
  • Utforska detaljer – att noggrant kartlägga vad någon längtar efter kan öka motivationen att komma igång.

Se filmen nedan

Se även: Öppna upp för dina känslor under coronakrisen

Vad är värderingar eller värden i ACT?

Animerad kortfilm om hur självkritik kan fungera och bemötas

Film: Hur hjälper jag en vän i sorg

Känslor och machonormen hos män

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Att visualisera känslor, sätta mål och hitta riktning

Hur skapas känslor?

Death metal ger positiva känslor och stärker oss

Våga anlägga nya banor i din hjärna för Self Compassion

OM FILMER I SERIEN:

Till dig som är samtalsledare:

Del 1: Att förstå sina känslor

Del 2: Att hantera sina känslor

Del 3: Att prata om sina känslor

Del 4: Att leda sig själv

Film: Aktivera må bra-mönster som samtalsledare

Tips för att ha bättre samtal till dig som möter personer med NPF i din tjänst eller ditt uppdrag. Kanske är du gruppledare i en ideell förening, jobbar som kurator eller på en ungdomsgård.

Känslogrejen togs fram i projektet Stöd i vardagen som drivits 2018 – 2021 inom föreningen Attention Stockholm.

Projektet har finansierats av Arvsfonden och har haft som syfte att bidra till mer självkännedom och mer meningsfulla relationer för vuxna med NPF.

Några av filmerna handlar om bemötande och vänder sig till personer som arbetar med att leda samtal. Projekt har som syfte att bidra till mer självkännedom och mer meningsfulla relationer för personer med NPF.

Vi behöver alla olika förutsättningar för att ett samtal ska bli givande. Personer med NPF har ofta nedsatta exekutiva funktioner, och blir därför ofta hjälpta av sådant som stödjer dessa funktioner. Det kan handla om sådant som förutsägbarhet och överskådlighet, att bryta ned saker i mindre delar och göra dem synliga. Här har de samlat tips från filmen:

AKTIVERA MÅ BRA-MÖNSTER

  • Inga problem händer hela tiden – var finns undantagen? Vad händer då?
  • Håll utkik efter saker som fungerar – vad finns i livet som inte är problem?
  • Var nyfiken – aktivera må-bramönstren genom att fråga om dem i detalj.

Se filmen nedan

Se även: Öppna upp för dina känslor under coronakrisen

Vad är värderingar eller värden i ACT?

Animerad kortfilm om hur självkritik kan fungera och bemötas

Film: Hur hjälper jag en vän i sorg

Känslor och machonormen hos män

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Att visualisera känslor, sätta mål och hitta riktning

Hur skapas känslor?

Death metal ger positiva känslor och stärker oss

Våga anlägga nya banor i din hjärna för Self Compassion

OM FILMER I SERIEN:

Till dig som är samtalsledare:

Del 1: Att förstå sina känslor

Del 2: Att hantera sina känslor

Del 3: Att prata om sina känslor

Del 4: Att leda sig själv

Film: Tryckutjämna det som är svårt som samtalsledare

Tips för att ha bättre samtal till dig som möter personer med NPF i din tjänst eller ditt uppdrag. Kanske är du gruppledare i en ideell förening, jobbar som kurator eller på en ungdomsgård.

Känslogrejen togs fram i projektet Stöd i vardagen som drivits 2018 – 2021 inom föreningen Attention Stockholm.

Projektet har finansierats av Arvsfonden och har haft som syfte att bidra till mer självkännedom och mer meningsfulla relationer för vuxna med NPF.

Några av filmerna handlar om bemötande och vänder sig till personer som arbetar med att leda samtal. Projekt har som syfte att bidra till mer självkännedom och mer meningsfulla relationer för personer med NPF.

Vi behöver alla olika förutsättningar för att ett samtal ska bli givande. Personer med NPF har ofta nedsatta exekutiva funktioner, och blir därför ofta hjälpta av sådant som stödjer dessa funktioner. Det kan handla om sådant som förutsägbarhet och överskådlighet, att bryta ned saker i mindre delar och göra dem synliga. Här har de samlat tips från filmen:

TRYCKUTJÄMNA DET SOM ÄR SVÅRT

  • Ge tid till det som gör ont – lyssna på personen, bekräfta och visa att du tar hen på allvar.
  • Hjälp till att se det begripliga – framförallt i situationer som blivit röriga
  • Vårt språk är kraftfullt – hjälp till att omformulera ord och tankar som gör ont.

Se filmen nedan

Se även: Öppna upp för dina känslor under coronakrisen

Vad är värderingar eller värden i ACT?

Animerad kortfilm om hur självkritik kan fungera och bemötas

Film: Hur hjälper jag en vän i sorg

Känslor och machonormen hos män

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Att visualisera känslor, sätta mål och hitta riktning

Hur skapas känslor?

Death metal ger positiva känslor och stärker oss

Våga anlägga nya banor i din hjärna för Self Compassion

OM FILMER I SERIEN:

Till dig som är samtalsledare:

Del 1: Att förstå sina känslor

Del 2: Att hantera sina känslor

Del 3: Att prata om sina känslor

Del 4: Att leda sig själv

Film: Skapa trygghet och kontakt som samtalsledare

Tips för att ha bättre samtal till dig som möter personer med NPF i din tjänst eller ditt uppdrag. Kanske är du gruppledare i en ideell förening, jobbar som kurator eller på en ungdomsgård.

Känslogrejen togs fram i projektet Stöd i vardagen som drivits 2018 – 2021 inom föreningen Attention Stockholm.

Projektet har finansierats av Arvsfonden och har haft som syfte att bidra till mer självkännedom och mer meningsfulla relationer för vuxna med NPF.

Några av filmerna handlar om bemötande och vänder sig till personer som arbetar med att leda samtal. Projekt har som syfte att bidra till mer självkännedom och mer meningsfulla relationer för personer med NPF.

Vi behöver alla olika förutsättningar för att ett samtal ska bli givande. Personer med NPF har ofta nedsatta exekutiva funktioner, och blir därför ofta hjälpta av sådant som stödjer dessa funktioner. Det kan handla om sådant som förutsägbarhet och överskådlighet, att bryta ned saker i mindre delar och göra dem synliga. Här har de samlat tips från filmen:

SKAPA TRYGGHET OCH KONTAKT

  • Gå igenom ramen för samtalet – tydliggör roller, förväntningar och tidsram.
  • Ta ansvar för tiden – ha gärna en klocka synlig och påminn om när tiden börjar ta slut.
  • Träna på att avbryta – öva in en empatisk formulering i förväg.

Se filmen nedan

Se även: Öppna upp för dina känslor under coronakrisen

Vad är värderingar eller värden i ACT?

Animerad kortfilm om hur självkritik kan fungera och bemötas

Film: Hur hjälper jag en vän i sorg

Känslor och machonormen hos män

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Att visualisera känslor, sätta mål och hitta riktning

Hur skapas känslor?

Death metal ger positiva känslor och stärker oss

Våga anlägga nya banor i din hjärna för Self Compassion

OM FILMER I SERIEN:

Till dig som är samtalsledare:

Del 1: Att förstå sina känslor

Del 2: Att hantera sina känslor

Del 3: Att prata om sina känslor

Del 4: Att leda sig själv

Diagnoskriterier för autism enligt ICD-10

ICD-10 (International Classification of Diseases) ges ut av WHO (Världshälsoorganisationen).

Screenshot_20191103-085257_Chrome

Autismspektrumtillstånd är ett spektrum av utvecklingsrelaterade problem med debut i barndomen som utmärks av varaktig funktionsnedsättning i fråga om social kommunikation och interaktion samt begränsade, repetitiva beteendemönster, intressen och aktiviteter. Etiologin är inte fullt klarlagd, men tycks till stor del sammanhänga med genetiska faktorer.

Autismspektrumtillstånd förekommer ofta samtidigt med andra utvecklingsrelaterade problem. Patienter med diagnosen autism har ofta samtidig utvecklingsstörning. Aspergers syndrom är ett begrepp och tidigare diagnos som ryms i det så kallade autismspektrumet. Aspergers syndrom  karakteriseras av en förhållandevis normal språklig och kognitiv utveckling.

Diagnoskriterier för atypisk autism enligt ICD-10
 
En genomgripande utvecklingsrubbning som skiljer sig från autism i barndomen genom senare debut eller genom att inte uppfylla kriterierna på alla de tre områden som karakteriserar autism i barndomen. Denna subkategori används då utvecklingen först efter tre års ålder blir avvikande och försenad och när det saknas påvisbara störningar inom ett eller två av de psykopatologiska områden som kännetecknar autism i barndomen (störning i samspel, kommunikationssvårigheter samt begränsat, stereotypt och repetitivt beteende), trots samtidig närvaro av karakteristiska störningar inom resterande områden. Atypisk autism ses oftast vid grav psykisk utvecklingsstörning eller vid svår impressiv språkstörning.

 

Diagnostiska kriterier:

A. Avvikande eller bristande utveckling är tydlig vid tre års ålder eller senare (samma kriterier som vid autism utom åldern då symtomen framträder).
B. Det föreligger kvalitativa avvikelser i ömsesidig socialt interaktion eller i kommunikativ förmåga eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. (Samma kriterier som vid autism men det är inte nödvändigt att kriterierna för antalet områden med avvikande utveckling uppfylls.)
C. Tillståndet uppfyller ej de diagnostiska kriterierna för autism.

Autism kan vara atypisk avseende antingen debutålder eller symtomatologi.

Autism med atypisk debutålder

A. Störningen uppfyller inte kriterium A för autism, vilket innebär att avvikande eller bristande utveckling är tydlig först vid eller efter tre års ålder.
B. Störningen uppfyller kriterierna B och C för autism.

Autism med atypisk symtomatologi

A. Störningen uppfyller kriterium A för autism, vilket innebär att avvikande eller bristande utveckling är tydlig före tre års ålder.
B. Det föreligger kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion eller i kommunikativ förmåga eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. (Samma kriterier som vid autism men det är inte nödvändigt att kriterierna för antalet områden med avvikande utveckling uppfylls.)
C. Störningen uppfyller kriterium C för autism.
D. Störningen uppfyller inte till fullo kriterium B för autism.

Autism, atypisk både i debutålder och symtomatologi

 
A. Störningen uppfyller inte kriterium A för autism, vilket innebär att avvikande eller bristande utveckling är tydlig först vid eller efter tre års ålder.
B. Det föreligger kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion eller i kommunikativ förmåga eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter. (Samma kriterier som vid autism men det är inte nödvändigt att kriterierna för antalet områden med avvikande utveckling uppfylls.)
C. Störningen uppfyller kriterium C för autism.
D. Störningen uppfyller inte till fullo kriterium B för autism.
 
Diagnoskriterierna för Aspergers syndrom i ICD-10
Kod: F84.5

Innefattar:
Autistisk psykopati
Schizoid störning i barndomen

Diagnostiska kriterier:

A. Ingen kliniskt signifikant allmän försening av språklig eller kognitiv utveckling. För diagnos krävs att enstaka ord skall ha uttalats vid två års ålder eller tidigare och att kommunikativa fraser har använts vid tre års ålder eller tidigare. Förmåga att klara sig själv, adaptivt beteende och nyfikenhet på omgivningen under de första tre åren skall ligga på en nivå som överensstämmer med normal intellektuell utveckling. Den motoriska utvecklingen kan emellertid vara något försenad och motorisk klumpighet är vanlig (dock inget nödvändigt diagnostiskt kriterium). Isolerade specialförmågor, ofta relaterade till onormala intressen och sysselsättningar, är vanliga, men krävs inte för diagnos.

B. Kvalitativa avvikelser i ömsesidig social interaktion (samma kriterier som för autism. För att underlätta användningen är dessa kriterier även inlagda nedan).

  • (1) Kvalitativa avvikelser i ömsesidigt socialt samspel tar sig åtminstone två av följande uttryck:
         (a) oförmåga att adekvat använda blickkontakt, ansiktsuttryck, kroppshållning och gester för att reglera det sociala samspelet;
         (b) oförmåga att etablera kamratrelationer med jämnåriga (på ett åldersadekvat sätt och trots rikliga möjligheter därtill) som innefattar ett ömsesidigt utbyte av intressen, aktiviteter och känslor;
         (c) bristande modulering av socio-emotionell ömsesidighet som visar sig genom nedsatt eller avvikande gensvar på andra människors känslor, eller bristande anpassning av beteendet till det sociala sammanhanget, eller en dålig integration av sociala, emotionella och kommunikativa beteenden;
         (d) brist på spontan vilja att dela glädje, intressen eller aktiviteter med andra människor (till exempel visar inte för andra, lämnar inte fram eller pekar på sådant som är av intresse).

C. Individen uppvisar ett ovanligt intensivt, avgränsat intresse för något område eller begränsade, repetitiva och stereotypa mönster i beteende, intressen och aktiviteter (samma kriterium som för autism; men det torde vara mindre vanligt att dessa innefattar motoriska manér eller att man sysselsätter sig med delar av objekt eller leksakernas icke-funktionella delar. För att underlätta användningen är dessa kriterier även inlagda nedan).

  • (3) Begränsade, repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter tar sig åtminstone ett av följande uttryck:
         (a) omfattande fixering vid ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna eller onormala i intensitet och fokusering; eller ett eller flera stereotypa och begränsade intressen som är överdrivna i intensitet och snäva i sin natur men inte till innehåll eller fokusering;
         (b) till synes tvångsmässig fixering vid specifika, oändamålsenliga rutiner eller ritualer;
         (c) stereotypa och repetitiva motoriska manér som inbegriper endera att vifta eller vrida med händerna eller fingrarna, eller komplicerade rörelser med hela kroppen;
         (d) fascination inför delar av föremål eller icke-funktionella delar av leksaker (såsom deras lukt, hur materialet de är gjorda av känns, eller ljudet eller vibrationer som de avger).

D. Störningen går inte att hänföra till andra varianter av genomgripande utvecklingsstörningar: schizofreni av simplexform, schizotyp störning, tvångssyndrom, anankastisk personlighetsstörning, reaktiv störning i känslomässig bindning under barndomen eller distanslöshet hos barn.

 

❤ Se även: Diskussion: Är autism en superkraft eller svaghet?

Fler självmordsförsök bland personer med autism

Tillgänglighet i vården för personer med autism, vad kan det vara?

Vad är trichotillomani eller Hair-Pulling Disorder?

Kompensatoriska strategier i sociala situationer kan leda till psykisk ohälsa och försvårad diagnostik

Dina gener kan påverka utfallet av terapin

Diagnoskriterierna för ADHD enligt DSM-5

Vem får ställa diagnos?

Hundratals barn kan ha fått fel diagnos

Diagnoskriterierna för patologiskt samlande enligt DSM-5

Man bör ha minst fem timmars samtal innan en psykiatrisk diagnos kan fastställas

Kan en diagnos förklara ett dubbelmord?

Diagnoskriterierna för egentlig depression enligt DSM-5

Män dör för att de inte pratar om sina känslor

Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Bröderna Robin och Christian kräver miljonskadestånd

Dokumentär: Kvinnan bakom Thomas Quick

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Bok om att jobba med känslor i KBT

Det är mycket vanligt att personer som får EIPS-diagnos har varit med om barndomstrauman

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

😪 Sorgen hörs i varje ord, i varje diftong…

Antalet legitimerade psykoterapeuter minskar i rask takt

Så många får komma till BUP i tid

Om psykiatrireformens brister i ny bok

Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Föreläsning Suicidpreventiva dagen 2020: Suicidprevention – en fråga för hela samhället

Psykiatrireformen 25 år och vad ledde den till?

Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

”Suicidprevention behöver pågå på alla samhällsnivåer och ges skäliga resurser”

1,7 miljarder till arbetet med psykisk hälsa

SKL sänker ersättningen för digitala vårdgivare – Branschen skakas om

🧠 Följ KBT Sverige på Facebook

Kan en diagnos förklara ett dubbelmord?

I samband med åtalet för dubbelmordet i Linköping har gärningsmannens autismdiagnos hamnat i fokus som förklaring till dådet.

Screenshot_20191103-085343_Chrome

 
”Men kan det vara så enkelt, att en neuropsykiatrisk diagnos i sig kan förklara ett grovt brott?”. Veckans brott tar upp ämnet. [1] I studion psykiater Niklas Långström och advokat Johanna Björkman.
 
 
 

❤ Se även: Diskussion: Är autism en superkraft eller svaghet?

Fler självmordsförsök bland personer med autism

Tillgänglighet i vården för personer med autism, vad kan det vara?

Kompensatoriska strategier i sociala situationer kan leda till psykisk ohälsa och försvårad diagnostik

Dina gener kan påverka utfallet av terapin

Män dör för att de inte pratar om sina känslor

Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Lågaffektiv teori och metod, del 1

Hon försökte rädda Olof Palme, gick i terapi och skrev en bok om det som varit

Bröderna Robin och Christian kräver miljonskadestånd

Dokumentär: Kvinnan bakom Thomas Quick

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Bok om att jobba med känslor i KBT

Det är mycket vanligt att personer som får EIPS-diagnos har varit med om barndomstrauman

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

😪 Sorgen hörs i varje ord, i varje diftong…

Antalet legitimerade psykoterapeuter minskar i rask takt

Så många får komma till BUP i tid

Om psykiatrireformens brister i ny bok

Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Föreläsning Suicidpreventiva dagen 2020: Suicidprevention – en fråga för hela samhället

Psykiatrireformen 25 år och vad ledde den till?

Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

”Suicidprevention behöver pågå på alla samhällsnivåer och ges skäliga resurser”

1,7 miljarder till arbetet med psykisk hälsa

SKL sänker ersättningen för digitala vårdgivare – Branschen skakas om

🧠 Följ KBT Sverige på Facebook

[1] Veckans brott del 1 av 12 höstterminen 2020.

Ny rapport beaktar könsdysfori och samtidiga psykiatriska diagnoser och suicidalitet

Socialstyrelsen har närmare kartlagt utvecklingen och förekomsten av diagnostiserad könsdysfori i befolkningen. Myndigheteten har i kartläggningen beaktat samtidiga psykiatriska diagnoser, självskadebeteende (inklusive suicidförsök) och dödlighet i suicid bland personer med könsdysfori. Rapporten riktar sig i första hand till professionen som möter personer med könsdysfori.

”Många personer som diagnostiseras med könsdysfori har även en hög förekomst av flera andra psykiatriska diagnoser. Vanligt är autism, depression och ångestsjukdomar”, skriver Socialstyrelsen i ett pressmeddelande angående rapporten ”Utvecklingen av diagnosen könsdysfori – Förekomst, samtidiga psykiatriska diagnoser och dödlighet i suicid” [1]

De sammanfattar rapporten bland annat: ”Dödlighet i suicid är högre bland personer med könsdysfori i jämförelse med befolkningen. Samtidigt har personer med könsdysfori, som begår suicid, en mycket hög förekomst av samtidiga allvarliga psykiatriska diagnoser som i sig innebär kraftigt förhöjda risker för suicid. Därför går det inte att utröna i vilken mån könsdysfori ensamt kan bidra till suicid, eftersom dessa psykiatriska diagnoser ingår som en del i vad som föregår suicid.”

Se även: Professor varnar för att fatta livsavgörande beslut eller göra stora ingrepp på personer som mår dåligt och har självmordstankar

Sveket mot Elin

Samband mellan självmordsförsök och blodsockerhormoner

1,7 miljarder kronor för att främja psykisk hälsa under 2020

Den nya självskadeavdelningen tvingades stänga efter fem månader

Psykiatrireformen 25 år och vad ledde den till?

[1] ”Utvecklingen av diagnosen
könsdysfori – Förekomst, samtidiga psykiatriska diagnoser och dödlighet i suicid” Artikelnummer 2020-2-6600
Publicerad http://www.socialstyrelsen.se, februari 2020