Läkte av KBT, drömde om att kunna hjälpa andra, hamnade på tvivelaktig kurs

Kristina hade levt med en man som misshandlat henne, både fysiskt och psykiskt och var fullständigt nerbruten. Genom kognitiv beteendeterapi hade hon läkt, och drömde nu om att kunna hjälpa andra med KBT berättar hon till magasinet Gazzine. [1]

Lotten Wiklunds granskar vad hon kallar ”den svenska lekmannaterapin” i Gazzine. [1]

Kristina tittade på några olika alternativ men valde en kurs som hölls av en man som kallade sig coach och kbt-terapeut. Efter kursen skulle eleverna få ett diplom och kunna söka vidare till en steg-tvåutbildning, lovade coachen.

Vad är vad när det gäller behandlare som jobbar med psykoterapi/psykologisk behandling?

Coachen pratade om indianer och schamaner, och framförallt väldigt mycket om sex.

– Så småningom fick jag dessutom reda på att han hade haft sexuella förbindelser med ett par olika personer på kursen, och det tyckte jag kändes väldigt oseriöst.

Kristina började så småningom ana att ”coachen” inte hade den kompetens han sa sig ha. Så småningom började han trakassera, ja nästan mobba oss berättar Kristina.

Till slut kände Kristina sig så knäckt och förnedrad att hon inte ville gå tillbaka till skolan. Hon försökte kommunicera med coachen via mejl, men han svarade med att trycka ner henne ännu mer. Han sa att han kontaktat hennes före detta man, han som misshandlat henne.

– De två hade diskuterat mig och nu förstod coachen att det var jag som var galen berättar Kristina till Gazzine.

Kristina kontaktade olika myndigheter för att försöka anmäla coachen, med det fanns inga lagliga möjligheter till att stoppa honom.

– Bakom mig har jag ett liv som elitidrottare, innan misshandeln var jag en målinriktad person med ett starkt psyke, berättar Kristina. Efter mitt möte med coachen tog det nästan tre år innan jag kunde börja en riktig utbildning till psykoterapeut. Men idag mår jag bra och är på god väg mot min legitimation.

Se länk till hela artikeln nedan.

Ladda ned KBT Sveriges KBT-poster

Se även: Granskning av ”den svenska lekmannaterapin”

Alternativa terapiformer

Debattartikel: ”Pseudovetenskap frodas i vården och på universiteten”

Debattartikel: Det är dags att rätten till psykoterapi får samma ställning som rätten till den somatiska vården

Kvacksalveri av coacher på universitetet

Tillgången till psykoterapeuter är för liten, det kan vara en orsak till ökad förskrivning av antidepressiva

Om när KBT uteslöts från psykoterapiföreningen

Hur kan man respondera på Coronakrisen genom att använda principer från acceptance and commitment therapy (ACT)?

Allt fler unga mår dåligt – skolor har svårt att hitta psykologer. Har någon skola psykoterapeuter?

Hur kommer det sig att man inte kräver psykoterapeut-kompetens när man ser till de små barnen och deras föräldrar?

Debattartikel: ”Fler psykoterapeuter kan stävja psykisk ohälsa”

Socialstyrelsens utredare missar psykoterapeuterna?

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?

Debattartikel: Psykoterapi får aldrig vara en plånboksfråga

Psykoterapeututbildningar

[1] Gazzine 6 oktober 2020

Granskning av ”den svenska lekmannaterapin”

Svenskarnas intresse för alternativa terapiformer och livscoaching har mångdubblats sedan 1980-talet. 

Personlig utveckling har blivit ”big business”. Men det är inte alltid som livscoacherna, de diplomerade mindfulnessinstruktörerna eller healingterapeuterna håller vad de lovar. Lotten Wiklunds granskar vad hon kallar ”den svenska lekmannaterapin” i Gazzine. [1]

”I Sverige har vi ett legitimationssystem som innebär att endast den med speciell utbildning får kalla sig psykolog eller psykoterapeut. Den som fått en legitimation utfärdad av Socialstyrelsen åtar sig att behandla sina patienter utifrån ”vetenskap och beprövad erfarenhet”.”

Enbart terapeut får vem som helst däremot kalla sig. Och för en terapeut finns det inga regler. Då är det fritt fram att erbjuda kristallhealing mot depression och behandla ångest med hjälp av handpåläggning. 

Vad är vad när det gäller behandlare som jobbar med psykoterapi/psykologisk behandling?

”Inom den alternativa terapin använder man sig ofta av egna beteckningar så som diplomerad eller licensierad. Under senare år har det blivit oerhört populärt med metoder som är hämtade från skolmedicinen, exempelvis kognitiv beteendeterapi (kbt), acceptance- and commitment therapy (act) och mindfulness eller medveten närvaro.”

– Går du till en legitimerad psykoterapeut så vet den personen vilka etiska regler som gäller, till exempel att man inte får kliva över gränsen för klientens integritet. Den som inte sköter sig kan få sin legitimation indragen av Socialstyrelsen. Men inom lekmannaterapin finns inga som helst regler. Om du som klient råkar illa ut har du ingenstans att vända dig med dina klagomål, säger Åsa Nilsonne till Gazine. [1]

Se länk till artikeln nedan.

Se även: Debattartikel: Det är dags att rätten till psykoterapi får samma ställning som rätten till den somatiska vården

Debattartikel: ”Pseudovetenskap frodas i vården och på universiteten”

Läkte av KBT, drömde om att kunna hjälpa andra, hamnade på tvivelaktig kurs

Kvacksalveri av coacher på universitetet

Tillgången till psykoterapeuter är för liten, det kan vara en orsak till ökad förskrivning av antidepressiva

Om när KBT uteslöts från psykoterapiföreningen

Hur kan man respondera på Coronakrisen genom att använda principer från acceptance and commitment therapy (ACT)?

Allt fler unga mår dåligt – skolor har svårt att hitta psykologer. Har någon skola psykoterapeuter?

Hur kommer det sig att man inte kräver psykoterapeut-kompetens när man ser till de små barnen och deras föräldrar?

Debattartikel: ”Fler psykoterapeuter kan stävja psykisk ohälsa”

Socialstyrelsens utredare missar psykoterapeuterna?

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?

Debattartikel: Psykoterapi får aldrig vara en plånboksfråga

Psykoterapeututbildningar

[1] Gazzine 6 oktober 2020

Vad är orsaken till att så många fler kvinnor än män får depressionsdiagnos?

Fler kvinnor än män får diagnosen depression. Psykoterapeuten och psykiatrikern Åsa Nilsonne granskar olika potentiella orsaker

i Tidningen Mind. [1] Nilsonne konstaterar att ”Depressionsdiagnostiken har diskuterats och debatterats under hela min yrkesverksamma tid.”

Skärmavbild 2020-12-12 kl. 21.32.54

Nilsonne lyfter och diskuterar förklaringsorsaker som bl a livsomständigheter, sociala faktorer, hormoner, tidiga trauman, alkohol och genetiska faktorer.  Att kvinnor straffas med diagnoser när de vantrivs eller inte vill följa reglerna.

I framtiden skulle hon vilja se mer forskning om flickors och unga kvinnors behov. ”Vad händer med dem i elva-tolvårsåldern? Men vi behöver inte vänta på forskningen. Redan nu kan vi lyssna på våra poeter, konstnärer, författare och musiker – de kan berätta mycket om hur det är att vara människa, och kvinna, idag. Jag tittar på småflickorna som lagar låtsasmat av sand och löv och blomblad som de bjuder på, som skrattar och springer och lever i sitt magiska nu. Jag hoppas att vi ska kunna ge dem en plats att växa upp som inte tar ifrån dem deras självförtroende, deras framtidstro eller deras upplevelse av gemenskap och tillhörighet.”

Se länk nedan

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Se också: Många med PMDS förlöjligas, får ingen hjälp alls, eller kan få fel diagnos

Hon försökte rädda Olof Palme, gick i terapi och skrev en bok om det som varit

Kvinnor kallades för höns på psykologprogram

Förekomsten av depression kan påverkas av ökad jämställdhet

Blev feldiagnosticerad i tonåren, först efter tio år fick hon sin PMDS-diagnos

Hundratals barn kan ha fått fel diagnos

Debatten mellan psykolog och lärare om lågaffektivt bemötande och dess efterspel

Diagnoskriterierna för egentlig depression enligt DSM-5

Årets förvillare och folkbildare 2019

Skolan hade många kränkningar – vände trenden med mindfulness

Hur är psykoterapeututbildningar upplagda?

Fotografiskas kampanj på internationella kvinnodagen väcker starka känslor.

Skolor inför KBT för att motverka skolk och mobbing

Våga se, våga agera. Tidiga tecken på att barn far illa.

Kan du begreppet? Testa om du vet vad dessa begrepp betyder.

Sex och anknytningsmönster

Följ KBT Sverige på instagram

[1] Tidningen Mind 200630: ”Varifrån kommer alla deprimerade kvinnor?

Terapeutisk AW med Åsa Nilsonne och Leslie Greenberg

Ett samtal mellan två personer med lång erfarenhet av psykoterapi. Leslie Greenberg är en av utvecklarna av Emotionsfokuserad Terapi, EFT. De kommer bland annat att prata om livet som psykoterapeut, om känslor, empati, minnen, vad som är viktigt för att få parförhållandet att fungera och livet i stort.

Tid: Torsdag 9 maj kl 19:00 i Stockholm

​Lokal: ABF-husets entré, Hjärtat

Fri entré

Se en filmupptagning från kvällen på länken nedan.

Se även: ”Det är bra att visa negativa känslor för barn”

Att visualisera känslor, sätta mål och hitta riktning

Hur känslor uppstår

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Hjärnans “lyckopunkt” kan ha upptäckts

Känslor och machonormen hos män

Hur bra är det att ge mediciner i stället för att behandla den egentliga orsaken?


En filmupptagning från kvällen

Hur bra är det att ge mediciner i stället för att behandla den egentliga orsaken?

Åsa Nilsonne, psykoterapeut och författare, frågar sig hur bra det egentligen är att ge mediciner till unga som mår dåligt i stället för att behandla den egentliga orsaken.

pexels-photo-897817.jpeg
Foto av Nathan Cowley pu00e5 Pexels.com

Om hur hjärnan påverkar oss och hur hjärnan och en ung kropp påverkas av psykofarmaka.

Inspelat den 25 januari 2018 på Hilton Slussen i Stockholm. Arrangör: Andreas Murray och Maria Edlund, Krica och SAPU.

UR Samtiden – Unga vuxna-dagarna 2018
Föreläsning · 48:40 min

Till UR Samtiden: Hur ska man behandla unga som mår dåligt?