Ur egen ficka: en studie av en patientgrupp som söker och själva

Uppsats från studerande på psykoterapeutprogrammet vid Uppsala universitet HT 2020. 

Sammanfattning

Syftet med studien har varit att söka övergripande kunskap om en grupp svenska patienter som valt att söka och själva bekosta psykoterapeutisk behandling hos privatpraktiserande vårdgivare, genom att undersöka motiv och behov bakom det valet. Som metod valdes en webbenkät med både kvantitativa och kvalitativa inslag vilken besvarades av N=643 respondenter. I vår undersökning var den “typiska patienten” en kvinna i åldersgruppen 36-45 år, boende i storstadsregion, heltidsarbetande med universitets- eller högskoleutbildning och med en relativt hög årsinkomst. Depression angavs som den absolut vanligaste sökorsaken. Andra vanliga sökorsaker var ångestproblematik, en önskan att få prata om/bearbeta sin barndom samt att få hjälp att förstå sina känslor. Som motiv till att bekosta privat psykoterapi framkom att många haft upplevelsen att offentlig vård varit otillgänglig eller har brustit i tillgänglighet och att patienterna har upplevt att de inte har kunnat erhålla psykoterapeutisk vård på något annat sätt än att betala för den privat. Även olika typer av missnöje med den vård man erbjudits tidigare samt upplevelser av bristande valfrihet och delaktighet i sin vård har framträtt som vanliga motiv till att söka privat vård, t ex en önskan om att själv få välja sin terapeut samt längd på sin behandling. Andra motiv som framträtt har varit efterfrågan på specialistkompetens och en önskan om att säkra konfidentialitet.

Sökord

Privat psykoterapi, privatpraktiserande psykoterapeut, patientfaktorer, individanpassad vård, preferenser, allians

Författare: Victoria Janeling & Victoria Sparr 

Länk till uppsatsen nedan.

Se även andra psykoterapiuppsatser: Hur upplever terapeuter att det är att använda sig av kulturformuleringsintervjun i DSM 5?

Studie om deltagares erfarenheter och upplevelser av behovsgrupp på schematerapeutisk grund.

En studie av hur rekryterare ser på betydelsen av ledarskapskandidaters erfarenhet av tidigare relationer.

Att visualisera känslor, sätta mål och hitta riktning

Läs uppsatsen i sin helhet här (PDF): Uppsats 7 reviderad slutlig efter granskning och last (1)

Se även: Debattartikel: ”Fler psykoterapeuter kan stävja psykisk ohälsa”

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Vad kan jag kontrollera och inte?

Vad är tankefällor?

Coronapandemin pågår i högsta grad fortfarande

Vad kan vi göra för att bli bättre som terapeuter och förbättra utfallet av psykoterapeutisk behandling?

Psykoterapeuter som är yngre har lättare att uppnå god allians

Forskare vid Pontifical Catholic University of Chile och Millennium Institute for Research in Depression and Personality i Santiago har kommit fram till att psykoterapeuter har lättast att uppnå en bra terapeutisk allians om de är jämnåriga eller yngre än deras klienter/patienter. Detta enligt en ny studie publicerad i Journal of Clinical Psychology. Studien säger dock inget om utfallet av den psykoterapeutiska behandlingen.

Läs även: Terapeutbeteenden som är till hjälp eller till skada enligt klienter

Coronaviruset ger kontrollförlust

Socialstyrelsens utredare missar psykoterapeuterna?

Debattartikel: ”Fler psykoterapeuter kan stävja psykisk ohälsa”

Vilka egenskaper har de riktigt duktiga psykoterapeuterna?

Vad är verksamt i psykoterapi?

Debatt: ”Låt vetenskapliga resultat styra valet av behandlingsmetod”

Debattartikel: Det är dags att rätten till psykoterapi får samma ställning som rätten till den somatiska vården


Till artikeln i Journal of Clinical Psychology

En trygg anknytning till terapeuten ger hållbar psykoterapi

En avhandling i klinisk psykologi vid Stockholms universitet visar att patienter som utvecklar en trygg anknytning till sin terapeut uppvisar bättre och mer hållbara resultat av sin psykoterapi.

Relationerna mellan trygg anknytning till terapeuten, terapeutisk allians och utfallet av behandlingen undersöktes med det ett nytt mätinstrumentet. Resultaten visade att en trygg anknytning till terapeuten var relaterat till förbättring även efter kontroll gjorts för den terapeutiska alliansen.

Länk till avhandlingen nedan

Följ KBT Sverige på Facebook

Se även: Anknytningsteori ger ett annat perspektiv på sekter

Sex och anknytningsmönster

Hur kommer det sig att man inte kräver psykoterapeut-kompetens när man ser till de små barnen och deras föräldrar?

Psykoterapeuter som tvivlar på sig själva får bättre behandlingsresultat

Snabba fakta om olika anknytningsmönster och hur de kan uppstå.

Hur kan terapeuten se till att terapin blir så bra som möjligt?

Terapeutbeteenden som är till hjälp eller till skada enligt klienter

Vilka egenskaper har de riktigt duktiga psykoterapeuterna?

Följ KBT Sverige på instagram

Läs mer om avhandlingen.

Läs också: Vad är verksamt i psykoterapi?

Judith Beck om alliansens betydelse och skillnaden mellan KBT i kontrollerade randomiserade studier och klinisk verksamhet.

Det är stor skillnad på hur KBT används i randomiserade kontrollerade studier och i klinisk verksamhet. I den kliniska vardagen är det högst avgörande för utfallet att terapin anpassas till klientens kulturella bakgrund, utbildningsbakgrund, personliga preferenser och många andra faktorer. Om detta skriver Judith Beck i ett inlägg där även vikten av en god allians och vad strukturen under sessionerna syftar till tas upp.

Läs inlägget här nedan

Se även: Faktorer hos handledda och handledare som påverkar handledningsrelationen

Psykoterapeuter som är yngre har lättare att uppnå god allians

Vad kan vi göra för att bli bättre som terapeuter och förbättra utfallet av psykoterapeutisk behandling?

Vilka egenskaper har de riktigt duktiga psykoterapeuterna?

”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”

En trygg anknytning till terapeuten ger hållbar psykoterapi

Vad är verksamt i psykoterapi?

Läs inlägget här (på engelska): https://psychotherapynetworker.org/blog/details/999/cognitive-behavioral-therapy-and-the-therapeutic-alliance

Vad är verksamt i psykoterapi?

Det finns många som förespråkar att common factors, icke specifika faktorer, är det viktigaste för utfallet av psykoterapi.

De hävdar tex att arbetsalliansen, den emotionella relationen mellan terapeut och patient, behandlingens struktur, kontext, terapeutens tilltro till sin teori och patientens tillit till terapeuten är det viktiga. De betonar även vikten av att om patienten får kunskap sina problem så ökar dennes self efficacy till att lösa sina egna problem och ge dom ”remoralization”, ökad självdisciplin (Ahn & Wampold, 2001). En alternativ modell har som syfte att analysera och betona vikten av ”specifik ingredients”, specifika inslag i behandlingen, ofta manualer eller standardiserade formulär.

I komponentanalyser försöker man vanligen att isolera komponenters effekt genom att utföra behandling med och utan den ingrediensen och så jämförs resultaten. Om man tillför en komponent, gör ett tillägg så kallas det en additive design. I en metaanalys (Ahn & Wampold, 2001) där man gått igenom 27 olika komponentstudier vid KBT-behandlingar så blev slutsatsen att det ej går att säkerställa några bevis för att en specifik komponent var avgörande för utfallet. I artikeln framhålls istället common factors som det viktigaste. Ett liknande resultat fick Lohr, Olatunji, Parker & DeMaio (2005) deras slutsats var att det inte räcker med väntlistor och kontrollgrupper som jämförelse för att säkerställa vad som är verksamma ingredienser i specifika behandlingar. Författarna menar att man måste göra rigorösa experimentella analyser för att hitta vad det är som är verksamt förutom common factors.

I en annan metaanalys (McCharty & Weisz, 2007) där komponenter i 9 olika depressionsbehandlingar för barn och ungdomar, bla KBT, IPT och anknytningsbaserad familjeterapi jämfördes så hade alla med en komponent där man jobbade med mätbara mål. 8 av 9 hade också med självövervakning av känslor under behandlingen som komponent. Exakt vilka ingredienser som var de verksamma dras det dock inga slutsatser kring. Även i denna studie så tar man upp common factors som viktiga och att framtida studier behövs av terapiprocessen och terapirelationen för att komma fram till vad som fungerar bäst för vem och under vilka förutsättningar.

Bell, Marcus & Goodland (2013) har senare genomfört en stor metaanalys av komponentstudier omfattande mer än tre gånger så många studier än Ahn & Wampold kom fram till att tillägg gav en signifikant skillnad i behandlingsutfall. Skillnaden var relativt liten men ändå signifikant. Det som var än mer intressant var att när de studerade uppföljande data av patienterna så blev det en ännu större signifikant skillnad jämfört med grupperna som hade fått behandling utan tillägg. Deras slutsats är att additative design, tillägg är en elegant design för att identifiera aktiva ingredienser i psykoterapi. Om man från början har effektiva behandlingar och testar vilka tillägg som ger ett bättre utfall så kan additive design vara en idealmetod för att utveckla psykoterapier. Ett problem när det gäller mätbarheten är att det för att få en tillräcklig effektstorlek, statistisk styrka behövs riktigt stora undersökningspopulationer omfattande flera 100 undersökningspersoner. De tänker att komponentsstudier med additive design med mindre undersökningspopulationer löper stor risk att ej hitta signifikanta skillnader.

Avsnittet ovan hämtat från uppsatsen

Humörkartor – att visualisera känslor, sätta mål och hitta riktning

av Nicklas Lakso studerande på Psykoterapeututbildningen på Svenska institutet för kognitiv psykoterapi (2016)

Referenser:

Ahn, H-n & Wampold, B. E. (2001) Where Oh Where Are the Specific Ingredients? A Meta-Analysis of Component Studies in Counseling and Psychotherapy. Journal of Counseling Psychology, Vol 48, No 3, 251-257

Bell, E., Marcus, D. K., & Goodland, J. K. (2013) Are the Parts as Good as the Whole? A Meta-Analysis of Component Treatment Studies. Journal of Consulting and Clinical Psychology 1013, Vol 81, No 4, 722-736

Lohr, J. M., Olatunji, D. O., Parker, L., & DeMaio, C. (2005). Experimental Analysis of Specific Treatment Factors: Efficacy and Practice Implications. Journal of Clinical Psychology, Vol 61(7), 819-834

McCarty, C & Weisz, J. R. (2007). Effects of Psychotherapy for Depression in Children and Adolescents: What We Can (and Can´t) Learn from Meta-Analysis and Component Profiling. American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 46:7, July 2007, 879-886

Läs också: En trygg anknytning till terapeuten ger hållbar psykoterapi

Terapeuter som tvivlar på sig själva får bättre behandlingsresultat

Vilka egenskaper har de riktigt duktiga psykoterapeuterna?