Self-compassion bättre än självförtroende

Behandla dig själv som du skulle behandla din bästa kompis. I en intervju med psykolgiprofessorn Kristin Neff så får man en bild av varför det fungerar så mycket bättre med Self-compassion än med egoboostande för att få bra självförtroende. Läs intervjun här

Läs också mer om Självmedkänsla

Om compassion som väg till att känna trygghet och må bättre.

Vad är Compassion?

Vad är verksamt i psykoterapi?

Det finns många som förespråkar att common factors, icke specifika faktorer, är det viktigaste för utfallet av psykoterapi. De hävdar tex att arbetsalliansen, den emotionella relationen mellan terapeut och patient, behandlingens struktur, kontext, terapeutens tilltro till sin teori och patientens tillit till terapeuten är det viktiga. De betonar även vikten av att om patienten får kunskap sina problem så ökar dennes self efficacy till att lösa sina egna problem och ge dom ”remoralization”, ökad självdisciplin (Ahn & Wampold, 2001). En alternativ modell har som syfte att analysera och betona vikten av ”specifik ingredients”, specifika inslag i behandlingen, ofta manualer eller standardiserade formulär. I komponentanalyser försöker man vanligen att isolera komponenters effekt genom att utföra behandling med och utan den ingrediensen och så jämförs resultaten. Om man tillför en komponent, gör ett tillägg så kallas det en additive design. I en metaanalys (Ahn & Wampold, 2001) där man gått igenom 27 olika komponentstudier vid KBT-behandlingar så blev slutsatsen att det ej går att säkerställa några bevis för att en specifik komponent var avgörande för utfallet. I artikeln framhålls istället common factors som det viktigaste. Ett liknande resultat fick Lohr, Olatunji, Parker & DeMaio (2005) deras slutsats var att det inte räcker med väntlistor och kontrollgrupper som jämförelse för att säkerställa vad som är verksamma ingredienser i specifika behandlingar. Författarna menar att man måste göra rigorösa experimentella analyser för att hitta vad det är som är verksamt förutom common factors. I en annan metaanalys (McCharty & Weisz, 2007) där komponenter i 9 olika depressionsbehandlingar för barn och ungdomar, bla KBT, IPT och anknytningsbaserad familjeterapi jämfördes så hade alla med en komponent där man jobbade med mätbara mål. 8 av 9 hade också med självövervakning av känslor under behandlingen som komponent. Exakt vilka ingredienser som var de verksamma dras det dock inga slutsatser kring. Även i denna studie så tar man upp common factors som viktiga och att framtida studier behövs av terapiprocessen och terapirelationen för att komma fram till vad som fungerar bäst för vem och under vilka förutsättningar.

Bell, Marcus & Goodland (2013) har senare genomfört en stor metaanalys av komponentstudier omfattande mer än tre gånger så många studier än Ahn & Wampold kom fram till att tillägg gav en signifikant skillnad i behandlingsutfall. Skillnaden var relativt liten men ändå signifikant. Det som var än mer intressant var att när de studerade uppföljande data av patienterna så blev det en ännu större signifikant skillnad jämfört med grupperna som hade fått behandling utan tillägg. Deras slutsats är att additative design, tillägg är en elegant design för att identifiera aktiva ingredienser i psykoterapi. Om man från början har effektiva behandlingar och testar vilka tillägg som ger ett bättre utfall så kan additive design vara en idealmetod för att utveckla psykoterapier. Ett problem när det gäller mätbarheten är att det för att få en tillräcklig effektstorlek, statistisk styrka behövs riktigt stora undersökningspopulationer omfattande flera 100 undersökningspersoner. De tänker att komponentsstudier med additive design med mindre undersökningspopulationer löper stor risk att ej hitta signifikanta skillnader.

Avsnittet ovan hämtat från uppsatsen

Humörkartor – att visualisera känslor, sätta mål och hitta riktning

av Nicklas Lakso studerande på Psykoterapeututbildningen på Svenska institutet för kognitiv psykoterapi (2016)

Referenser:

Ahn, H-n & Wampold, B. E. (2001) Where Oh Where Are the Specific Ingredients? A Meta-Analysis of Component Studies in Counseling and Psychotherapy. Journal of Counseling Psychology, Vol 48, No 3, 251-257

Bell, E., Marcus, D. K., & Goodland, J. K. (2013) Are the Parts as Good as the Whole? A Meta-Analysis of Component Treatment Studies. Journal of Consulting and Clinical Psychology 1013, Vol 81, No 4, 722-736

Lohr, J. M., Olatunji, D. O., Parker, L., & DeMaio, C. (2005). Experimental Analysis of Specific Treatment Factors: Efficacy and Practice Implications. Journal of Clinical Psychology, Vol 61(7), 819-834

McCarty, C & Weisz, J. R. (2007). Effects of Psychotherapy for Depression in Children and Adolescents: What We Can (and Can´t) Learn from Meta-Analysis and Component Profiling. American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 46:7, July 2007, 879-886

Läs också: En trygg anknytning till terapeuten ger hållbar psykoterapi

Om känslor, emotioner och affekter och vissa svårigheter med att mäta dessa.

Redan Aristoteles gjorde kopplingar mellan individens känslor, situation och omgivning. Förutsättningarna för att en känslas uppkomst var menade Aristoteles att en händelse inträffar, att händelsen uppfattas av individen och att denne har förväntningar om händelsen (Kåver, 2006). Charles Darwin (2000) förde i sin tur fram idén om att känslor har en evolutionär grund så tidigt som 1872. Människor har förmågor till att uppleva känslor på en annan nivå än djur. Flera moderna hjärnforskare har i olika studier kommit fram till att människor upplever affekter till skillnad från djur vilka endast visar känslomässigt beteende. Det finns olika hypoteser om att högre hjärnfunktioner skapar emotioner ur vad som antas vara omedvetna känslomässiga processer i djurs hjärnor. (Lewis, 2008). Nathanson (1992) kopplar i sin bok samman affektteori med biologi, medicin, psykologi, psykoterapi, religion och sociologi. Han menar att hur man än försöker att studera känslor så kommer man att stöta på problem bland annat för att känslor per definition är subjektiva upplevelser vilka skiftar från person till person.

Referenser:

Darwin, C. (2000). The Expression of Emotion in Man and Animals [Elektronisk resurs]. Project Gutenberg, NetLibrary.

Kåver, A. (2006). KBT I utveckling. Stockholm: Natur & Kultur.

Lewis, M., Haviland-Jones, J. M., & Feldman, Barret, L (Eds.) (2008). Handbook of Emotions. New York: The Guilford Press

Nathanson, J. L. (1992). Shame and pride. Affect, sex, and the birth of the self. New York: W. W. Norton & Company Ltd.

 

Vad är KBT?

Enligt Dr. Aaron T Beck som också är den som påbörjade utvecklingen av KBT så förklaras KBT idag såhär:

In CBT, the therapist and the client work together as a team to identify and solve problems. Therapists help clients overcome their difficulties by changing their thinking, behavior, and emotional responses. CBT has been found to be effective in more than 1,000 outcome studies for a myriad of psychiatric disorders, including depression, anxiety disorders, eating disorders, and substance abuse, among others, and for personality disorders. It has also been demonstrated to be effective as an adjunctive treatment to medication for serious mental disorders such as bipolar disorder and schizophrenia. CBT has been adapted and studied for adolescents and children, couples, and families. Its efficacy has also been established in the treatment of many medical disorders, such as irritable bowel syndrome, chronic fatigue syndrome, hypertension, fibromyalgia, post-myocardial infarction depression, non-cardiac chest pain, cancer, diabetes, migraine, and other chronic pain disorders.

 

post