Australiensiska psykologiforskare har kommit fram till att män med skägg är mer sexistiska än renrakade är.

Män i USA och Indien fick fylla i enkäter online som fokuserade på sexistiska attityder. När det gällde frågor om fientlig typ av sexism så registrerade gruppen av män med skägg högre än de utan skägg. Vad det beror på att männen med skägg registrerade högre finns det olika spekulationer om, en är att män som är sexistiska väljer att skaffa skägg för att maximera sin maskulinitet. En annan hypotes är att män med skägg blir mer sexistiska.
Självklart så fanns det även män med skägg som inte var sexistiska och män utan skägg som var sexistiska. Om resultatet skulle bli det samma i Sverige kan man bara spekulera om.

The Association Between Men’s Sexist Attitudes and Facial Hair.

Annonser

Vad är vad när det gäller behandlare som jobbar med psykoterapi/psykologisk behandling?

Hos allmänheten och även inom media används ofta begreppet psykolog och ibland psykoterapeut för olika slags terapeuter. Det finns flera andra yrkeskategorier som jobbar med psykoterapi. I den svenska psykologutbildningen ingår det en grundläggande psykoterapiutbildning, ofta kallad steg 1. En steg 1-utbildning går annars att läsa som en fristående utbildning som oftast är två år på halvfart. Förutom psykologer så är det ofta socionomer eller läkare som har en sådan utbildning. Det finns även beteendevetare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter etc med psykoterapiutbildningar.

En legitimerad psykoterapeut är en person som efter den grundläggande psykoterapiutbildningen har gått en treårig vidareutbildning (90 högskolepoäng) i psykoterapi på halvfart och därefter erhållit legitimation från socialstyrelsen.

Yrkestiteln psykoterapeut är skyddad. Det betyder att du bara får kalla dig för psykoterapeut om du har legitimation. Endast legitimerad psykoterapeut får anställas som psykoterapeut inom hälso- och sjukvårdens område.

Social överföring av rädsla och/eller social överföring av lugn och trygghet.

Om man ser någon annan vara rädd, orolig eller bli skrämd så kan en sk social överföring av rädsla ske. Social överföring av rädsla är en effektiv metod för att få information om potentiella hot. Processen är viktig för inlärning av vad som bör undvikas. Men när detta sker så finns det även risk för att man kan utveckla fobier (exempel på fobier kan vara Hemofobi och hematofobi,  Araknofobi eller någon annan typ av fobi). Genom tre separata experiment har Armita Golkar och Andreas Olsson vid institutionen för klinisk neurovetenskap på KI i en studie kommit fram till att den här typen av överföring kan undvikas genom att personer i omgivningen visar trygghet istället för rädsla.

Läs även om modellinlärning och observationsinlärning.

Länk till studien: http://psycnet.apa.org/psycarticles/2016-18115-001

Negativa känslor är nyckeln till välmående.

Att på olika sätt försöka undvika att känna jobbiga känslor som till exempel ilska och sorg är ganska vanligt. Många vill bara känna positiva känslor vilket kanske kan vara en effekt av trenden som länge har funnits med ”positivt tänkande” vilket bland annat är vanligt inom coachingvärlden. Att istället lära sig att hantera sina känslor är rätt väg att gå. Tori Rodriguez har skrivit en artikel om detta i Scientific American.

Länk till artikeln

Möjlighet att deltaga i studie av formulär för att mäta terapeuters reaktioner i terapisituationer.

Du som är terapeut har nu möjlighet att deltaga i en studie av ett formulär för att mäta terapeuters reaktioner i terapisituationen.

Just nu görs en datainsamling bland terapeuter där ett frågeformulär som tidigare använts i studier i bl.a. USA och Italien undersöks i svenskt sammanhang. I tidigare studier har man bla tittat på hur mönster i terapeutens reaktioner överensstämt med klientens specifika personlighetsstörningsproblematik. De ansvariga för studien önskar få in svar från så många terapeuter som möjligt och önskar vidare att olika terapeutiska inriktningar ska vara välrepresenterade i undersökningen. Projektet pågår vid Institutionen för psykologi vid Lunds Universitet. Formuläret fylls i direkt på nätet.

Läs mer och fyll i formuläret här

Integrerad beteendehälsa – ett nytt koncept för primärvårdens psykosociala team.

I ett reportage i Dagens medicin 1 juni (Nr 22/16) skriver Anna-Cajsa Torkelsson om vårdmodellen ”Integrerad beteendehälsa”. Modellen används på Capios vårdcentral i stadsdelen Sävja i Uppsala och innebär bland annat att patienterna får korta konsultationsbesök hos en samtalsbehandlare på 15-30 minuter och att uppföljande besök enbart bokas in om det behövs. Enligt psykoterapeuten Jan Byström som citeras i artikeln så leder arbetssättet till kortare behandlingar, kortare sjukskrivningar och ett snabbare tillfrisknande. Psykoterapi i traditionell mening ska inte erbjudas inom primärvården menar Jan Byström. Det lobbas för att konceptet ska spridas och nu erbjuds alla Capios 78 vårdcentraler utbildning inom integrerad beteendehälsa.pspsps

Hur upplever terapeuter att det är att använda sig av kulturformuleringsintervjun i DSM 5?

En studie som undersöker hur terapeuter upplever att det är att använda sig av kulturformuleringsintervjun i DSM-V har författats av Rebecka Hall som examensarbete på hennes psykoterapeututbildning på Svenska institutet för kognitiv psykoterapi.

SAMMANFATTNING

Ett mångkulturellt samhälle ställer högre krav på terapeuters förmåga att förstå patienten bortom egna kulturella referensramar. I syfte att erbjuda en jämlik vård för den växande heterogena befolkningen i Sverige är det därför av största vikt att ta hänsyn till att kulturell variation kan påverka vår förståelse av patienten och således även diagnostik, bedömning och behandling inom psykisk sjukdom. Studiens syfte var att undersöka terapeuters subjektiva upplevelser av användning av Kulturformuleringsintervjun (KFI) i DSM-5 (Diagnostic and statistical manual of mental disorders, 5th ed, American Psychiatric Association), inom primärvården i mångkulturella områden. Fokus låg på att undersöka de svårigheter som kan uppstå till följd av kulturella skillnader mellan terapeut och patient, samt om KFI kan vara ett fungerande verktyg för att få fram en bredare förståelse för patienten. Kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och fokusgrupp användes. Data analyserades tematiskt utifrån ett socialkonstruktuvistiskt perspektiv. Resultaten visar att KFI kan vara ett verktyg för terapeuter att se den enskilda människan bortom förenklade stereotyper, om först svårigheterna med verktyget tas i beaktande.
NYCKELORD Jämlik vård, Mångkulturellt samhälle, Kultur, Identitet, Kulturformuleringsintervjun, Individanpassad behandling.

Uppsatsen i sin helhet