Ny ebok med ACT-metaforer

Grottmannens eller stenåldersmannens ”mind” används ofta som en ACT-metafor för att främja både defusion och acceptans. Metaforen används bla flitigt av Ben Sedley i hans självhjälpsbok för tonåringar “Stuff That Sucks”. Russ Harris har nu skrivit en ebok i ämnet. ”Caveman Mind
Metaphors – PRACTICAL TIPS FOR ACT THERAPISTS”.

Läs även

Att leva med fienden – ACT för ”långvariga tillstånd”Att leva med fienden – ACT för ”långvariga tillstånd”

Russ Harris och Dennis Tirch om self-compassion och ACT

Lars-Göran Östs studie av ACT innehåller fel och bör räknas bort

”Jag döpte min ångest till Clive och det förändrade mitt liv”.

Vad är en hexaflex?

 

Boken kan laddas ned här https://drive.google.com/file/d/0B03Nk3fBQGWjbzNjUkcyYWhCQkE/view

Att leva med fienden – ACT för ”långvariga tillstånd”

I den här självhjälpsboken får vi träffa fyra personer med ”långvariga tillstånd”/kronisk sjukdom. Boken innehåller en massa övningar och är baserad på KBT, mindfulness och acceptans. Boken heter ”Living with the Enemy – Coping with the stress of chronic illness using CBT, mindfulness and acceptance” och den är skriven av Ray Owen.

Läs även:

Russ Harris och Dennis Tirch om self-compassion och ACT

”Jag döpte min ångest till Clive och det förändrade mitt liv”.

Om att uppmärksamma och acceptera negativa tankar.

Läs mer om boken

Många lyssnarreaktioner efter granskningen av BUP

I veckan har det sänts reportage om krisen på BUP Stockholm. Nu presenteras lyssnarreaktioner på programmet.

– När var ungefär 12 år så uttryckte jag att jag ville ta livet av mig, därför startade mina föräldrar en kontakt med BUP. De avfärdade mitt mående som ett ”tonårsproblem”.

– Vi sökte förgäves psykologkontakt för dottern men fick till svar att det inte fanns psykologer för stödsamtal. Dottern har Asperger och om hon hade fått psykologsamtal i tid hade det inte behövt gå så långt att hon hamnade i svår depression med havererad skolgång.*

– Som anhörig finns inte ord för hur ledsen, förtvivlad och arg man blir när man inte får hjälp till sitt barn som mår psykiskt dåligt. Detta kostar mycket lidande och dyrbar tid, politikerna måste vakna innan det är för sent.

– Min son skulle gått till en BUP-mottagning men där fick han aldrig någon tid. Men nu går han på en annan mottagning och de är helt fantastiska. Det fungerar superbra för honom där och vi får bra återkoppling.

Angående intervjun med den tillförordnade BUP-chefen Carina Vestergren, skriver psykoterapeuten Magdalena Wold till P4 Stockholm:

– Så länge ledningen håller fast vid denna syn och försöker förklara bort problemen istället för att erkänna den mardrömssituation BUP befinner sig i är det svårt att se hur denna negativa utveckling ska kunna brytas.

* Inom BUPs öppenvård jobbar psykologer och kuratorer (det är vanligt att personal från båda dessa grupper även är vidareutbildade till specialister i psykoterapi, dvs leg psykoterapeuter). Dessa behandlare klumpas ofta ihop och kallas för psykologer. KBT-Sverige vill förtydliga att det inte bara är psykologer som är behandlare och att de kuratorer som finns på BUP ofta är välutbildade och kompetenta.

Dessutom finns det läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och administratörer på alla öppenvårdsmottagningar.

Läs mer och lyssna: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6738631

BUP-chefen efter kritiken: Vi ska fortsätta som vi gör

Nu svarar den tillförordnade verksamhetschefen Carina Vestergren på kritiken. Hon hävdar att personalen på BUP slutar för att ”Det är många som slutar för att de vill utvecklas vidare. Man har varit här några år och tycker det är roligt att pröva något annat.” Carina medger att BUP ”behöver arbeta på att vara en attraktiv arbetsgivare”. Vad gäller det som lyfts fram i granskningen menar hon att det skulle handla om enskilda individer och enskilda mottagningar ”…så kan man säkert uppleva det så”. BUP Stockholm har nu anställt en ny verksamhetschef som tillträder inom kort. Vi på KBT Sverige hoppas på att han tar kritiken på allvar.

Lyssna på reportaget här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6738459

Läs även: Många säger upp sig från BUP

Många säger upp sig från BUP

All BUP-personal i Stockholms län som P4 Stockholm varit i kontakt med beskriver en kris.

I dagens avsnitt av granskningen av BUP Stockholm framställs att många psykologer säger upp sig. P4 Stockholm nämner i sammanhanget inte hur andra yrkeskategorier påverkas. Vi på KBT Sverige vill tillägga att det inte bara är psykologer som säger upp sig och blir sjukskrivna. På mottagningar som vi har kontakt med är kuratorerna minst lika drabbade av precis samma faktorer. Det upprop som BUP-psykologer gjorde för några år sedan bjöds inte BUP-kuratorerna eller för den delen andra yrkeskategorier in till att vara med på.

På alla BUP Stockholms öppevårdsmottagningar jobbar kuratorer och psykologer (det är vanligt att personal från båda dessa grupper även är vidareutbildade till specialister i psykoterapi, dvs leg psykoterapeuter). Dessutom finns det läkare, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och administratörer på alla mottagningar.

Läs även: BUP-chefen efter kritiken: Vi ska fortsätta som vi gör

Läs och lyssna här: http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=103&artikel=6736864

Vad är Operant betingning?

Operant betingning är ett begrepp utvecklat av B.F. Skinner (1904-1990) och är en central del av behaviorismen. Operant betingning innebär att beteenden kan förstärkas eller släckas ut och att det sker beroende på konsekvenser av beteendet. Operant betingning baseras på effektlagen: Beteenden som leder till ett önskvärt resultat ökar i frekvens medan beteenden som inte får några konsekvenser eller leder till ett icke önskvärt resultat avtar eller slutar helt. Enligt Skinner skulle allt beteende kunna förutsägas och kontrolleras om man för varje individ identifierar vilka stimuli som utlöser vissa responser och vilka konsekvenser som vissa beteenden har.

Hanterande av flashbacks med hjälp av smartphone – Nytt forskningsprojekt.

Vi har tidigare skrivit om studien från Oxford där patienter som spelade Tetris i väntrummet fick betydligt mindre flashbacks.

SAPU och KRICA påbörjar nu ett forskningsprojekt tillsammans med forskare från Karolinska institutet.

Studien kommer att handla om Datorspel (Testris) för att förebygga påträngande minnen hos unga flyktingar och asylsökande i Sverige.

Ansvarig för projektet är professor Emily Holmes vid Karolinska Institutet.

Studien kommer att påbörjas redan nu i sommar.

Emily Holmes kommer att tala i Almedalen den 4 juli tillsammans med andra forskare från Karolinska Institutet.

Läs mer på SAPUs websida.