Information om vad problemet faktiskt kan vara ger betydligt bättre förutsättningar för tillfrisknande än besked om vad problemet inte kan vara. Det låter kanske ganska självklart? Det här är sagt gällande patienter med hälsoångest eller hypervigilans vilka ofta söker sjukvården på grund av oro för sjukdomar och kroppsförnimmelser.
Ett lugnande besked från vården kan ge minskad oro för stunden men patientens ångest, och behovet av att söka återförsäkran, återkommer ofta snabbt. Negativa provresultat och undersökningar som ej ger några svar kan spä på patienters oro för att de faktiskt kan ha en sjukdom och att deras problem aldrig kommer att bli lösta.
Får patienten information om att denne möjligen kan ha hälsoångest och att den kan behandlas så öppnar det upp för ett behandlingsupplägg där ”rätt” problem hamnar i fokus.
Vad är skillnaden mellan hypervigilans och hälsoångest?
En annan närbesläktad typ av hälsorelaterad ångest är bacillofobi eller bakteriofobi , i dagligt tal bacillskräck, en överdriven rädsla för att ens hälsa hotas av bakterier/baciller som kan finnas överallt.
Personer som har insikt i sin sjukdom behöver tas på allvar och erbjudas hjälp för sin ångest. Hur kan då hjälpen se ut och hur uppstår egentligen hälsorelaterad ångest?
Länge trodde man att det alltid fanns ett trauma vilket var orsak till hälsorelaterad ångest, ofta ledde det till en jakt efter orsaken. Hittades inget trauma så kunde det i sin tur leda till vidare känslor av hopplöshet och uppgivenhet. Fokus låg alltså på att bearbeta trauma (Det finns även KBT-behandling för trauma med metoder som prolonged exposure och schematerapi.). Hälsoångest kan uppstå tex efter allvarlig sjukdom eller dödsfall i den närmaste familjen, eller en ny livssituation med nytt ansvar men ibland hittas inte någon sådan koppling.
Hur går KBT-behandling för hälsorelaterad ångest till?
180627 KBT Sverige, Nicklas Lakso, socionom och leg. psykoterapeut
