KBT-behandling för hälsorelaterad ångest

I KBT-behandling för hälsorelaterad ångest så som hälsoångest, hypervigilans och bacillofobi och bakteriofobi fokuserar man på att hitta och känna igen föreställningar och känslor som spär på och vidmakthåller problemet och att därefter hitta alternativa, funktionella tankar och beteenden. Orealistiska och ohjälpsamma tankar kan på så sätt brytas ned och bytas ut mot mer rationella idéer.

Läs även: Hälsorelaterad ångest: En diagnos ger bättre möjlighet till tillfrisknande

180627 KBT Sverige


Taggar: Hypokondri, hypokondribehandling, behandling för hypokondri.

Annonser

Vad är skillnaden mellan hypervigilans och hälsoångest?

Vid hälsoångest (hypokondri) så letar man efter bekräftelser på en föreställd sjukdom i kroppen. Vid hypervigilans så drar man slutsatser utifrån sina kroppsförnimmelser.

Läs även: Behandling för hälsorelaterad ångest. – En diagnos ger bättre möjlighet till tillfrisknande

Vad är hypervigilans?

Hypervigilans är ett psykologiskt tillstånd. Personer med hypervigilans lyssnar hela tiden på kroppen och kroppens signaler.

Är det något som tex pirrar, hugger till, yrsel eller huvudvärk leder ofta till att personer med hypervigilans drar förhastade och överdrivna slutsatser.

Läs även: Vad är skillnaden mellan hypervigilans och hälsoångest?

Behandling för hälsorelaterad ångest. – En diagnos ger bättre möjlighet till tillfrisknande

En diagnos ger bättre möjlighet till tillfrisknande

Information om vad problemet faktiskt kan vara ger betydligt bättre förutsättningar för tillfrisknande än besked om vad problemet inte kan vara. Det låter kanske ganska självklart? Det här är sagt gällande patienter med hälsoångest eller hypervigilans vilka ofta söker sjukvården på grund av oro för sjukdomar och kroppsförnimmelser.

Ett lugnande besked från vården kan ge minskad oro för stunden men patientens ångest, och behovet av att söka återförsäkran, återkommer ofta snabbt. Negativa provresultat och undersökningar som ej ger några svar kan spä på patienters oro för att de faktiskt kan ha en sjukdom och att deras problem aldrig kommer att bli lösta.

Får patienten information om att denne möjligen kan ha hälsoångest och att den kan behandlas så öppnar det upp för ett behandlingsupplägg där ”rätt” problem hamnar i fokus.

Vad är skillnaden mellan hypervigilans och hälsoångest?

En annan närbesläktad typ av hälsorelaterad ångest är bacillofobi eller bakteriofobi , i dagligt tal bacillskräck, en överdriven rädsla för att ens hälsa hotas av bakterier/baciller som kan finnas överallt.

Personer som har insikt i sin sjukdom behöver tas på allvar och erbjudas hjälp för sin ångest. Hur kan då hjälpen se ut och hur uppstår egentligen hälsorelaterad ångest?

Länge trodde man att det alltid fanns ett trauma vilket var orsak till hälsorelaterad ångest, ofta ledde det till en jakt efter orsaken. Hittades inget trauma så kunde det i sin tur leda till vidare känslor av hopplöshet och uppgivenhet. Fokus låg alltså på att bearbeta trauma (Det finns även KBT-behandling för trauma med metoder som prolonged exposure och schematerapi.). Hälsoångest kan uppstå tex efter allvarlig sjukdom eller dödsfall i den närmaste familjen, eller en ny livssituation med nytt ansvar men ibland hittas inte någon sådan koppling.

Hur går KBT-behandling för hälsorelaterad ångest till?

180627 KBT Sverige, Nicklas Lakso, socionom och leg. psykoterapeut

Bacillofobi och bakteriofobi

Bacillofobi och bakteriofobi innebär att ha en överdriven och onormal rädsla för baciller, bakterier och mikroorganismer. Personer med dessa fobier utvecklar ofta även en besatthet mot bakterier och smuts, och tvingar sig själva att utföra ritualer av tvätt och städning. Dessa fobier kan leda till städtvång.

Rädsla för bakterier heter på engelska germaphobia. Rädsla för tyskar eller tyska föremål heter teutofobi.

Läs mer om fobier

En lista med fobier

Tv-serie om hur du kan bli av med en fobi

Forskaren som tar sig tid till att sova ordentligt

Sömnbrist gör oss fula, sura och sjuka

Matthew Walker, professor i neurovetenskap och psykologi vid universitetet i Berkeley, har författat boken ”Sömngåtan”.

Walker vill inte dö i förtid. Därför ger han alltid sin kropp möjligheten att sova åtta timmar, varje natt. I ”Sömngåtan” beskriver han hur djupsömnen böljar fram i renande, minnesförstärkande vågor över våra hjärnor, medan drömsömnens surrealistiska fyrverkeri öppnar upp vår fantasi, skapar överraskande associationer och samtidigt hjälper oss att bearbeta svåra känslor i ett tillstånd av kemiskt framkallat lugn. [1]

Kasta sömntabletterna, ny forskning visar att det finns något bättre.

Redan efter en enda natt med bara någon timmes sömnunderskott, blir både den fysiska kapaciteten och kognitiva funktioner mätbart och markant nedsatta.

I SvD Kulturs sommarföljetong får vi ta del av den senaste forskningen om sömn och drömmar via Matthew Walker och hans bok ”Sömngåtan”. Varje morgon publicerar SvD ett nytt avsnitt, fram till den 19 augusti.

Läs också: Att ta igen sömnen på helgen fungerar


Sömnproblem ökar kraftigt och störst är ökningen bland män


[1] Svenska dagbladet kultur 180624

Bokens fullständiga namn: ”Sömngåtan : den nya forskningen om sömn och drömmar” av Matthew Walker

Nioåring tvångsvårdas efter att ha blivit beroende av datorspel

En lågstadieelev i England vårdas efter att ha blivit beroende av datorspelet Fortnite. Fortnite är ett co-op-överlevnadsspel som utvecklats av Epic Games och People Can Fly. Fortnite Battle Royale är ett actionspel där man vinner genom att överleva längre än motståndarna. Rekommenderad åldergräns är 12 år.

Från och med den 18 juni 2018 klassas ”datorspelsberoende” som en typ av psykisk ohälsa.

Datorspelberoendet fick den nioåriga flickan att slå sin pappa, glömma gå på toa och sluta sova om nätterna.
– Vi hade ingen aning om vilka effekter spelet kunde få på hennes psykiska hälsa, säger flickans mamma till brittiska The Sunday People

Läs mer: Datorspelsberoende betecknas nu som en psykisk sjukdom

Ligger smartphones och sociala medier bakom ökad oro och ångest?