Podden Psyket

Alla människor mår olika bra eller dåligt psykiskt i olika perioder i livet. I Psyket får du följa med Emmy Rasper i mötet med kända personer som berättar om hur dom mår, och har mått, på insidan. Emmy har bla träffat Cissi Wallin, Gabriel Wikström, Amy Diamond, Adam Tensta och nu senast Therese Lindgren som lever med ständig ångest och social fobi.

Psyket säsong ett släpptes i 10 avsnitt hösten 2015 till vintern 2016. Psyket säsong två släpps från och med söndagen 24 april 13.00 och därefter i 10 avsnitt, varannan söndag.

Läs mer och lyssna på podden här.

Compassion som app!

Compassion finns sedan en tid tillbaka som app. I appen finns i dagsläget tio övningar vilket är några fler än de som tidigare har funnits tillgängliga på den sida som boken ”Compassionfokuserad terapi” hänvisar till. Appen är helt gratis.

Compassion Lifestyle Appen innehåller mental träning för att träna hjärnan i positiva känslor och skapa inre trygghet för att må bra. Genom att göra övningarna lär du dig hur du kan må bra utifrån ett förhållningssätt av compassion som ny stresshanteringsmetod.

Här nedan finns länkar till appen.

Följ KBT Sverige på instagram:

Se även: Våga anlägga nya banor i din hjärna för Self Compassion

Introduktion till Compassionfokuserad terapi (CFT)

Skillnaden mellan självförtroende och självmedkänsla

Vad är compassion fatigue?

Russ Harris och Dennis Tirch om self-compassion och ACT

Brené Brown: Osårbarhetens pris

Compassion – vikten av att vara snäll ett samtal med Stefan Einhorn och Christina Andersson

Brené Brown: Kraften av att vara sårbar

Vad är Compassion?

iPhone  Android

Andra compassionrelaterade inlägg på KBT Sverige:

Agneta Lagercrantz om självmedkänsla

https://kbtsverige.wordpress.com/2016/06/11/negativa-kanslor-ar-nyckeln-till-valmaende/

https://kbtsverige.wordpress.com/2016/05/30/om-self-compassion-positiv-psykologi-och-act-for-att-bli-mer-nojd/

https://kbtsverige.wordpress.com/2016/11/12/om-compassion-som-vag-till-att-kanna-trygghet-och-ma-battre/

https://kbtsverige.wordpress.com/2016/05/07/self-compassion-battre-an-sjalvfortroende/

Vem vill jag vara under coronakrisen?

FB_IMG_1586188626902

En studie av hur rekryterare ser på betydelsen av ledarskapskandidaters erfarenhet av tidigare relationer.

Sara Bengtzon och Carolina Nobel studerar på psykoterapeututbildningen på Svenska institutet för kognitiv psykoterapi.

20200320_201635Sara och Carolina har i sin examensuppsats gjort en kvalitativ studie av hur sju rekryterare ser på betydelsen av ledarskapskandidaters erfarenhet av tidigare relationer. Här nedan finns abstractet att läsa på engelska. Nedanför det finns en länk till uppsatsen i sin helhet på svenska.

Abstract

Background – The purpose of this paper is to investigate the extent, and in what way, a number of professional recruiters of people in leadership positions focus on early relational experiences when evaluating potential candidates.

Research methods – The research was conducted using a qualitative method, by interviewing seven professional recruiters in Stockholm, Sweden. The results were analysed using attachment theory.

Results and conclusion – In previous research there is strong support for the links between a good leader and the ability of the person to establish and maintain relationships today, as well as the link between the latter and the person’s early relational experiences. The interviews give support for the link between leadership abilities and a person’s ability to establish and maintain relationships today, but less so the link between the latter and a person’s early relational experiences. Although there is theoretical support in previous research for using attachment theory tools when evaluating candidates for leadership positions few do so.

Keywords: Recruitment, recruitment processes, leadership, theory of mind, early relationship, attachment theory

Ladda ned uppsatsen nedan

Följ KBT Sverige på Facebook

Se även: Anknytningsteori ger ett annat perspektiv på sekter

Terapeuter som tvivlar på sig själva får bättre behandlingsresultat

Snabba fakta om olika anknytningsmönster och hur de kan uppstå.

En trygg anknytning till terapeuten ger hållbar psykoterapi

Följ KBT Sverige på instagram

Till uppsatsen: Ledarskap CBTI ex arbete

Defusion; att separera från språket i sina tankar

En annan ACT-term är Defusion, Kognitiv Defusion eller Decentrering. Vårat språk representerar inte vår verklighet exakt så som den är. Defusion handlar om att frikoppla invanda ord och formuleringar för att bättre kunna uppleva verkligheten så som den är. Att separera från våra tankar. Kognitiv defusion leder till  minskad identifiering med tankelivet (ökad distans, medvetenhet, närvaro och acceptans). Att lära sig uppfatta tankar, inre bilder och minnen som självständiga objekt och inte nödvändigtvis som en del oss själva.

Här nedan finns en länk till en bra film som på ett enkelt sätt förklarar en teknik för hur man kan bära sig åt för att öka sin defusion och på så sätt bygga psykologisk flexibilitet.

Uppdatering: Kostnadsfri föreläsning ACT som gruppbehandling + Vad kan vi göra för att bli bättre som terapeuter och förbättra utfallet av psykoterapeutisk behandling?

Se också: Ny ACT-film om utvecklingen av människans sinne

Hantera dina tonårsbarn med hjälp av ACT

Vad är värderingar eller värden i ACT?

Att leva med fienden – ACT för ”långvariga tillstånd”

Vad är en hexaflex?

Film – möt corona med hjälp av ACT

ACT-film: Radio jämmer och elände

ACT-film: The Struggle Switch

ACT-film: Värden VS Mål

ACT-film: Tre myter om lycka

ACT-film: Inre kamper

ACT-film: Sushi-rullbandet

Vad kan jag kontrollera och inte?

Hur kan man respondera på Coronakrisen genom att använda principer från acceptance and commitment therapy (ACT)?

Kan du dessa begrepp?

Filmen Defusion – I’m noticing I’m having the thought…

Vad är en hexaflex?

Hexaflex är en term som används inom ACT och står för sex sub-processer som tillsammans organiseras i en hexaflex. När man jobbar med ACT så riktar man in sig på dessa processer för att skapa psykologisk flexibilitet. Se bilden här nedanför.

Följ KBT Sverige på instagram:

act-processes

Bilden är hämtad från https://headsted.co.uk/static/img/act/act-processes.jpg


För att få en bild av psykologisk flexibilitet INTE är, se den här konstruktionen av en hexaflexmodell med kännetecken för psykologisk rigiditet.

 


Se även: Vad är värderad riktning?

Kostnadsfri föreläsning om att jobba med ACT i grupp.

Steven C. Hayes om forskningen inom ACT

Hur uttalar man ordet ”ACT”?

ACT-verktyget Choice Point 2.0 av Russ Harris är här

En ebok med ACT-metaforer

Gratis självhjälpskurs i ACT

Den vardagliga coronahjälten: Du

Ny ebok med ACT-metaforer

Kan du begreppet? Testa dig själv.

Self-compassion bättre än självförtroende

Behandla dig själv som du skulle behandla din bästa kompis. I en intervju med psykolgiprofessorn Kristin Neff så får man en bild av varför det fungerar så mycket bättre med Self-compassion än med egoboostande för att få bra självförtroende.

Här finns också en föreläsning med Neff på temat.

Följ KBT Sverige på instagram:

Se även: Vad är compassion fatigue?

Öppna upp för dina känslor under coronakrisen

Hur kan man stärka sitt trygghetssystem för bättre hälsa och välmående?

Introduktion till Compassionfokuserad terapi (CFT)

Läs intervjun här

Läs också mer om Självmedkänsla

Om compassion som väg till att känna trygghet och må bättre.

Vad är Compassion?

Vem vill jag vara under coronakrisen?

FB_IMG_1586188626902

Vad är verksamt i psykoterapi?

Det finns många som förespråkar att common factors, icke specifika faktorer, är det viktigaste för utfallet av psykoterapi.

De hävdar tex att arbetsalliansen, den emotionella relationen mellan terapeut och patient, behandlingens struktur, kontext, terapeutens tilltro till sin teori och patientens tillit till terapeuten är det viktiga. De betonar även vikten av att om patienten får kunskap sina problem så ökar dennes self efficacy till att lösa sina egna problem och ge dom ”remoralization”, ökad självdisciplin (Ahn & Wampold, 2001). En alternativ modell har som syfte att analysera och betona vikten av ”specifik ingredients”, specifika inslag i behandlingen, ofta manualer eller standardiserade formulär.

I komponentanalyser försöker man vanligen att isolera komponenters effekt genom att utföra behandling med och utan den ingrediensen och så jämförs resultaten. Om man tillför en komponent, gör ett tillägg så kallas det en additive design. I en metaanalys (Ahn & Wampold, 2001) där man gått igenom 27 olika komponentstudier vid KBT-behandlingar så blev slutsatsen att det ej går att säkerställa några bevis för att en specifik komponent var avgörande för utfallet. I artikeln framhålls istället common factors som det viktigaste. Ett liknande resultat fick Lohr, Olatunji, Parker & DeMaio (2005) deras slutsats var att det inte räcker med väntlistor och kontrollgrupper som jämförelse för att säkerställa vad som är verksamma ingredienser i specifika behandlingar. Författarna menar att man måste göra rigorösa experimentella analyser för att hitta vad det är som är verksamt förutom common factors.

I en annan metaanalys (McCharty & Weisz, 2007) där komponenter i 9 olika depressionsbehandlingar för barn och ungdomar, bla KBT, IPT och anknytningsbaserad familjeterapi jämfördes så hade alla med en komponent där man jobbade med mätbara mål. 8 av 9 hade också med självövervakning av känslor under behandlingen som komponent. Exakt vilka ingredienser som var de verksamma dras det dock inga slutsatser kring. Även i denna studie så tar man upp common factors som viktiga och att framtida studier behövs av terapiprocessen och terapirelationen för att komma fram till vad som fungerar bäst för vem och under vilka förutsättningar.

Bell, Marcus & Goodland (2013) har senare genomfört en stor metaanalys av komponentstudier omfattande mer än tre gånger så många studier än Ahn & Wampold kom fram till att tillägg gav en signifikant skillnad i behandlingsutfall. Skillnaden var relativt liten men ändå signifikant. Det som var än mer intressant var att när de studerade uppföljande data av patienterna så blev det en ännu större signifikant skillnad jämfört med grupperna som hade fått behandling utan tillägg. Deras slutsats är att additative design, tillägg är en elegant design för att identifiera aktiva ingredienser i psykoterapi. Om man från början har effektiva behandlingar och testar vilka tillägg som ger ett bättre utfall så kan additive design vara en idealmetod för att utveckla psykoterapier. Ett problem när det gäller mätbarheten är att det för att få en tillräcklig effektstorlek, statistisk styrka behövs riktigt stora undersökningspopulationer omfattande flera 100 undersökningspersoner. De tänker att komponentsstudier med additive design med mindre undersökningspopulationer löper stor risk att ej hitta signifikanta skillnader.

Avsnittet ovan hämtat från uppsatsen

Humörkartor – att visualisera känslor, sätta mål och hitta riktning

av Nicklas Lakso studerande på Psykoterapeututbildningen på Svenska institutet för kognitiv psykoterapi (2016)

Referenser:

Ahn, H-n & Wampold, B. E. (2001) Where Oh Where Are the Specific Ingredients? A Meta-Analysis of Component Studies in Counseling and Psychotherapy. Journal of Counseling Psychology, Vol 48, No 3, 251-257

Bell, E., Marcus, D. K., & Goodland, J. K. (2013) Are the Parts as Good as the Whole? A Meta-Analysis of Component Treatment Studies. Journal of Consulting and Clinical Psychology 1013, Vol 81, No 4, 722-736

Lohr, J. M., Olatunji, D. O., Parker, L., & DeMaio, C. (2005). Experimental Analysis of Specific Treatment Factors: Efficacy and Practice Implications. Journal of Clinical Psychology, Vol 61(7), 819-834

McCarty, C & Weisz, J. R. (2007). Effects of Psychotherapy for Depression in Children and Adolescents: What We Can (and Can´t) Learn from Meta-Analysis and Component Profiling. American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 46:7, July 2007, 879-886

Läs också: En trygg anknytning till terapeuten ger hållbar psykoterapi

Terapeuter som tvivlar på sig själva får bättre behandlingsresultat

Vilka egenskaper har de riktigt duktiga psykoterapeuterna?

Om känslor, emotioner och affekter och vissa svårigheter med att mäta dessa.

Redan Aristoteles gjorde kopplingar mellan individens känslor, situation och omgivning. Förutsättningarna för att en känslas uppkomst var menade Aristoteles att en händelse inträffar, att händelsen uppfattas av individen och att denne har förväntningar om händelsen (Kåver, 2006). Charles Darwin (2000) förde i sin tur fram idén om att känslor har en evolutionär grund så tidigt som 1872. Människor har förmågor till att uppleva känslor på en annan nivå än djur. Flera moderna hjärnforskare har i olika studier kommit fram till att människor upplever affekter till skillnad från djur vilka endast visar känslomässigt beteende. Det finns olika hypoteser om att högre hjärnfunktioner skapar emotioner ur vad som antas vara omedvetna känslomässiga processer i djurs hjärnor. (Lewis, 2008). Nathanson (1992) kopplar i sin bok samman affektteori med biologi, medicin, psykologi, psykoterapi, religion och sociologi. Han menar att hur man än försöker att studera känslor så kommer man att stöta på problem bland annat för att känslor per definition är subjektiva upplevelser vilka skiftar från person till person.

Se även: Film: Att skilja på tankar och känslor

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Att visualisera känslor, sätta mål och hitta riktning

Män dör för att de inte pratar om sina känslor

”Vi äger våra känslor, de äger inte oss.”

Känslor och machonormen hos män

Referenser:

Darwin, C. (2000). The Expression of Emotion in Man and Animals [Elektronisk resurs]. Project Gutenberg, NetLibrary.

Kåver, A. (2006). KBT I utveckling. Stockholm: Natur & Kultur.

Lewis, M., Haviland-Jones, J. M., & Feldman, Barret, L (Eds.) (2008). Handbook of Emotions. New York: The Guilford Press

Nathanson, J. L. (1992). Shame and pride. Affect, sex, and the birth of the self. New York: W. W. Norton & Company Ltd.

EABCT 2016 i Stockholm

31 augusti-4 september hålls EABCT 2016 i Stockholm. EABCT är en stor internationell KBT-konferens. Kongressen är den 46:e i ordningen och programmet innehåller många intressanta talare inom KBT-fältet. EABCT är en förkortning för EUROPEAN ASSOCIATION OF BEHAVIOURAL AND COGNITIVE THERAPIES. Läs mer på http://www.eabct2016.org.

 

Välkommen till KBT Sverige

KBT Sverige önskar sprida kunskap om KBT, psykoterapi, psykoterapeutisk behandling, psykologisk behandling och närliggande områden. Sidan drivs av legitimerade psykoterapeuter som är lärare och handledare i psykoterapi med lång erfarenhet från fältet. Vi har bland annat erfarenhet av och god kunskap om behandling enskilt, i par och i grupp, med barn, ungdomar, vuxna och familjer. God erfarenhet av handledning och utbildning i ACT, andra KBT-metoder, målmedveten träning (deliberate practice) och även utbildnings och verksamhetshandledning från många olika fält, bland annat privatpraktiserande, kriminalvård, primärvård, vuxenpsykiatri, barn och ungdomspsykiatri.

Vi bedriver behandling, utbildning och handledning med Stockholm som bas men även på flera andra orter runt om i Sverige. Vi har lokaler bland annat på Södermalm i Stockholm.

Välkommen att höra av dig om du söker KBT-behandling, utbildning eller handledning.

Då vi får många förfrågningar önskar vi att du i dagsläget företrädesvis hör av dig på kbtsverige@hotmail.com.

Vid behov av akut hjälp kontakta din psykiatriska mottagning, 112 eller se information på den här länken för andra instanser som erbjuder hjälp.

KBT Sverige har fått en ny facebooksida!

På instagram hittar du oss här: https://www.instagram.com/kbtsverige/

Skärmavbild 2020-12-12 kl. 21.32.54Vår KBT-poster innehåller många relevanta och centrala begrepp och personer, se den i sin helhet här.

Vad är KBT?

Enligt Dr. Aaron T Beck som också är den som påbörjade utvecklingen av KBT så förklaras KBT idag såhär:

In CBT, the therapist and the client work together as a team to identify and solve problems. Therapists help clients overcome their difficulties by changing their thinking, behavior, and emotional responses. CBT has been found to be effective in more than 1,000 outcome studies for a myriad of psychiatric disorders, including depression, anxiety disorders, eating disorders, and substance abuse, among others, and for personality disorders. It has also been demonstrated to be effective as an adjunctive treatment to medication for serious mental disorders such as bipolar disorder and schizophrenia. CBT has been adapted and studied for adolescents and children, couples, and families. Its efficacy has also been established in the treatment of many medical disorders, such as irritable bowel syndrome, chronic fatigue syndrome, hypertension, fibromyalgia, post-myocardial infarction depression, non-cardiac chest pain, cancer, diabetes, migraine, and other chronic pain disorders.

post