Stödsamtal som saknar vetenskapligt bevis önskas till Sverige

Headspace är en förebyggande verksamhet där unga kan få ett stödsamtal direkt utan remiss. En svensk statlig utredning föreslår nu att modellen ska prövas i Sverige. Barnpsykiatriker riktar hård kritik mot att metoden saknar vetenskapligt stöd berättar Sveriges radios Vetenskapsradion.

En statliga utredning som lades fram i maj 2018 föreslår, tillsammans med Psykologförbundet, Sveriges elevkårer och organisationerna Tilia och Maskrosbarn, att en svensk modell av Headspace testas.

Det har inte gjorts någon vetenskaplig undersökning i Danmark, där modellen är utbredd, kring om Headspace samtal verkligen förebygger psykisk ohälsa, bara enkäter med få svarande om hur nöjda de unga är.

I Australien där verksamheten drivs med anställda visar en oberoende utvärdering att insatsen haft en svagt positiv effekt på de ungas psykiska hälsa.

Läs även: Socialstyrelsen lanserar behandling mot depression – trots oklar effekt

Uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Läs mer och lyssna på Vetenskapsradion 180821

Annonser

Fyra av tio patienter som fick KBT-behandling drabbades av biverkningar

100 KBT-terapeuter fick skatta i vilken utsträckning deras patienter uppvisat biverkningar av behandlingen. Terapeuterna hade i genomsnitt fem års erfarenhet som KBT-terapeuter, 96 procent hade en universitetsexamen i psykologi och samtliga arbetade inom den öppna vården i Tyskland.

Läs även: Om biverkningar av psykoterapi – ”När terapin går snett”

Läs studien Unwanted Events and Side Effects in Cognitive Behavior Therapy i tidskriften Cognitive Therapy and Research: https://link.springer.com/article/10.1007%2Fs10608-018-9904-y

Om att resa med psykisk ohälsa

UD har sammanställt några råd och saker att tänka på före avresan som kan vara viktiga om din eller anhörigs hälsa skulle försämras.

Om du har en sjukdomshistorik så är det särskilt viktigt att du kontrollerar att din försäkring täcker exempelvis sjukhuskostnader och kostnader för hemtransport till Sverige.

Innan du reser är det bra att ta reda på vilken typ av vård du kan få i vistelselandet om din hälsa skulle försämras. Tillgång till vårdinrättningar med adekvat behandling kan variera stort mellan olika länder, likaså förståelsen och kunskapen om psykisk ohälsa. I vissa länder erbjuds ingen vård alls. Förhållanden och regelverk i olika länder skiljer sig åt och kan ibland påverka förutsättningarna för det konsulära uppdraget.

Vissa mediciner kan vara olagliga utomlands och det är vistelselandets lagar som gäller. Ta alltid med ett utskrivet recept från läkaren för den medicin du tar med dig. Om du ska resa med läkemedel som är narkotikaklassade är det viktigt att tänka på att särskilda intyg kan behövas.

Om en person med psykisk ohälsa inte vill eller kan uppsöka vård i vistelselandet kan en svår situation uppstå. Svenska myndigheter, UD eller ambassaden kan inte tvinga en nödställd till vård i utlandet. Lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) gäller bara i Sverige. Om personen vistas i ett land där förståelsen för psykisk ohälsa saknas försvåras omständigheterna ytterligare. Ett journalutdrag som styrker den nödställdes sjukdomshistorik kan underlätta i kontakten med utländska vårdinrättningar.

Läs UDs fullständiga information.

Antalet anmälningar mot BUP ökar

Antalet anmälningar mot BUP ökar och det gör också pressen på vården när allt fler unga mår psykiskt dåligt. Långa kötider är ett vanligt klagomål.

Det finns risk att lång väntan försämrar patienternas tillstånd, enligt Barnens rätt i samhället, Bris, som talar med många föräldrar om just den oron. Och även om bristande kontinuitet, ett frekvent klagomål till Patientnämnden.

– Föräldrar upplever en tröstlös fajt när barnen väntar. Och inte sällan känner de att deras barn flyger som pingisbollar mellan olika delar av vården, säger Magnus Jägerskog på Bris till Svenska Dagbladet.

BUP i Stockholm utser en Patientansvarig behandlare, PAB, vanligtvis en psykolog eller en socionom, till varje patient. Systemet ska uppfylla lagen om fast vårdkontakt, men är inte felfritt.

– Ett bekymmer är att BUP har haft en stor personalomsättning de senaste åren och då blir det naturligtvis byten, vilket är tråkigt, säger verksamhetschefen Göran Rydén, BUP Stockholm.

Omsättningen beror till stor del på att 40-talisterna redan har gått och 50-talister nu går i pension. Då de bemannade BUP i årtionden fanns få jobb att erbjuda yngre personer.

– I dag finns det få medelålders läkare med erfarenhet inom psykiatrin och därmed få att rekrytera i den åldersgruppen, säger Göran Rydén verksamhetschef på BUP Stockholm.

Nu investerar BUP i nyutexaminerade läkare. Dels genom vikariat innan allmäntjänstgöringen, dels genom att betona psykiatrins forskningsintensitet som ger stor möjlighet att utveckla diagnostik och behandling.

Men innan de får bukt på bemanningen riskerar främst de mest sårbara patienterna att hamna i kläm, enligt Göran Rydén på BUP. En långdragen jakt på diagnos – i många fall flera diagnoser – kräver inte sällan kontakt med olika delar av vården.

Vad har du för erfarenheter av BUP? Kommentera gärna det här inlägget: https://m.facebook.com/kbtsverige/photos/a.682700791870158.1073741827.682613461878891/927879647352270/?type=3&source=54

Läs även: Ny central BUP-enhet ska ge jämlikare vård


Regeringen satsar på att utveckla traumakompetensen inom BUP och första linjen


Till Anmälningar mot BUP ökar: ”En tröstlös fajt”

Debattinlägg: ”Mindfulness är en intressant metod som har goda möjligheter att ge bra resultat.”

– Psykisk ohälsa är ett växande problem i Sverige. Men alla som söker upp en vårdcentral för att få hjälp med depression och ångest får inte den behandling de behöver. Istället förpassas många till lidande och ofrihet. De som inte har råd att själva bekosta sin vård hos privata terapeuter är speciellt utsatta. Skriver liberalen Gilbert Tribo i ett debattinlägg i Sydsvenskan vilket också är en respons på tidigare kritik mot satsningen på mindfulnessutbildning.

– KBT-behandlingar kan utföras av någon som enbart har en basutbildning i KBT och är därför billigare än andra behandlingar. Tyvärr har rehabiliteringsgarantin varken varit kostnadseffektiv eller minskat antalet sjukskrivningar.

Riksrevisionen anser att rehabiliteringsgarantins fokus på KBT-behandlingar styr landstingen mot att satsa på kvantitet istället för kvalitet.
Psykisk ohälsa är ofta komplex. Orsak och verkan kan skilja sig mycket åt från patient till patient. För att kunna möta varje patient som individ och inte som en del av den stora grupp som lider av depression behöver Skåne ett starkare och bredare utbud av psykoterapeutiska behandlingar skriver Gilbert Tribo.

Patienter i Skåne ska fortfarande kunna välja KBT-behandling om de så önskar. ”Att vårdcentraler ska erbjuda mindfullnessbehandling innebär inte ett hot mot psykoterapeutisk vård – det innebär valfrihet och bättre vårdutbud för dem som lider av psykisk ohälsa.”

Läs även: Region Skåne satsar på mindfulness – rätt eller fel?


”Personer med psykisk ohälsa ska i första hand erbjudas de behandlingar som har vetenskapligt stöd”


Debattinlägg: ”Vår studie visar att mindfulness är en mycket lovande metod.”


Läs det senaste debattinlägget: Sydsvenskan 180810.


Till Gilbert Tribos debattinlägg: Sydsvenskan 180730.

Debattinlägg: ”En studie räcker inte som grund för beslut om vård för personer med psykisk ohälsa.”

Företrädare för Beteendeterapeutiska föreningen fortsätter att bemöta repliker och ifrågasätta Region Skånes satsning på mindfulness. De välkomnar att Jan Sundquist, professor i allmänmedicin vid Lunds universitet, nu delvis korrigerar det ”förenklade och felaktiga påstående som figurerat såväl i medier som underlag för Skånes regionfullmäktiges beslut om att instruktörer ska utbildas så att regionens alla vårdcentraler kan erbjuda mindfulness”. Läs mer om Jan Sundquists inlägg.

Företrädarna från BTF lyfter att syftet med att sammanfatta forskning i evidens, ”är att lyfta blicken från enstaka, egna forskningsfynd eller sin egna kliniska erfarenhet och få en bra helhetsbild inför ett beslut. En studie räcker inte som grund för beslut om vård för personer med psykisk ohälsa.”

”Bortfallet på 45 procent i den ettårsuppföljning som Sundquist hänvisar till innebär att det råder mycket stor osäkerhet kring slutsatsen att mindfulness fungerar lika bra som ordinarie vård.”

Att liberalen Gilbert Tribo påpekat att satsningen på mindfulness endast gäller som en alternativ behandlingsmetod till de patienter som inte svarar på traditionell kognitiv beteendeterapi lyfter debattörerna som en god nyhet, mer i linje med rådande evidens och Socialstyrelsens riktlinjer.

Det som debattörerna ser som mest avgörande är att politiker börjar ta den stora patientgrupp som lider av psykisk ohälsa på allvar och ger den tillgång till evidensbaserad psykoterapeutisk behandling av tillräcklig omfattning och kvalitet, istället för att komma med felaktiga förevändningar om att det är ett ouppnåeligt ideal, att forskning visat att billigare alternativ är lika bra eller att flera ”verktyg” alltid är bättre än bra ”verktyg”.

Läs även: Region Skåne satsar på mindfulness – rätt eller fel?


”Personer med psykisk ohälsa ska i första hand erbjudas de behandlingar som har vetenskapligt stöd”


Debattinlägg: ”Vår studie visar att mindfulness är en mycket lovande metod.”


Debattinlägg: ”Mindfulness är en intressant metod som har goda möjligheter att ge bra resultat.”


Läs det senaste debattinlägget i sin helhet: Sydsvenskan 180810.

Gruppterapi för föräldrar

En ACT-gruppbehandling för föräldrar till barn med adhd och andra särskilda behov lindrar föräldrarnas psykiska ohälsa.

– Hur ska föräldrarna orka hjälpa sitt barn om de själv mår dåligt? säger docent Tatja Hirvikoski till SvD, Tatja är forskningschef inom Habilitering och Hälsa i Stockholm där en ny gruppterapiform togs fram ifjol.

De föräldrar som deltog hade alla mild klinisk ångest eller depression, som lindrades av den nya behandlingen som nu har rullats ut i fler landsting.

I behandlingen ingår praktiska övningar, rollspel och övningar i medveten närvaro under träffarna som varar i 3,5 timmar. Gruppen består av 5 sessioner med praktiska övningar och en återträff. Mellan sessionerna görs acceptans, medveten närvaro och andra övningar hemma. Målet med gruppen är att öka deltagarnas psykologiska välmående och upplevelse av tillfredställelse i rollen som föräldrar till ett barn med funktionsnedsättning. Insatsen utvärderas genom att deltagare fyller i skattningsskalor angående mående före, efter och vid återträff enligt informationen från Habilitering och hälsa.

Gruppterapin vänder sig inte endast till familjer med barn som har neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, som exempelvis adhd, utan även de med barn med olika hjärnskador och fysiska funktionsnedsättningar.

Behandlingen bygger som sagt på ACT.  Acceptance-biten handlar i det här fallet om att se och ta itu med ”verklighetsglappet” mellan förväntningar och faktiskt familjeliv – att släppa eller justera exempelvis drömmen om ett instagramvänligt, dammfritt hem. Commitment-delen handlar om ett bestående engagemang – att föräldern övar i hur de vill bemöta barnet även i påfrestande situationer, som när ett barn med autism gråter förtvivlat varje morgon för att skolan känns outhärdlig.

Gruppledarna leder övningar i att ”kasta ankare” – pausa en kort kort stund, lägga märke till tre saker man ser, tre saker man hör. När föräldern återvänder till nuet med större medvetenhet kan de agera på det sätt de vill, och då undvika att reagera i affekt.

– Då kan man vara stolt övar att man gör på ett sätt som man kan stå för. De gånger det inte går får du klappa dig själv på axeln för att du ändå gör så gott du kan, säger Bella Berg som arbetar med Hälsa och Habiliterings utbildning av gruppterapiledarna till SvD.

Läs även: Hantera dina tonårsbarn med hjälp av ACT

Russ Harris och Dennis Tirch om self-compassion och ACT

Att leva med fienden – ACT för ”långvariga tillstånd”

Läs mer på Habilitering och hälsas webbsida.

Grupper ges vid flera habiliteringscenter, klicka på länken för att se annons för vårterminen 2017.

Artikel: Inte bara unga som mår dåligt – även föräldrar. Svenska Dagbladet 180804