Stötta familjer med små barn efter katastrofer

Det här dokumentet är framtaget för att stötta familjer med små barn efter katastrofer.
Det finns i dagsläget versioner på engelska, ukrainska, ryska, tyska, spanska, dari och pashto.

Se även: BTF-Salong: Maria Bragesjö: Tidiga insatser efter trauma – farligt eller det nya lilla svarta?

Giancarlo Dimaggio om metakognitiv interpersonell terapi

Vad är emotionellt instabilt personlighetssyndrom/borderline?

Vad är schizoaffektivt syndrom?

Metakognitiv träning för depression

Coronapandemin pågår i högsta grad fortfarande

Se även: David H. Barlow om evidensbaserade behandlingar, common factors och ny forskning

Ett samtal med John Norcross om psykoterapiforskning

Tony Rousmaniere om utvecklande av psykoterapeutisk expertis

Kristin Osborn om APT och paraverbal kommunikation

Jeffrey E. Young: från KBT till schematerapi och vidare

Bildstöd för kommunikation på svenska/engelska och ukrainska

Här hittar du bildstöd för kommunikation på svenska/engelska och ukrainska.

Коммуникационные базовые карты для общения.

Se även: BTF-Salong: Maria Bragesjö: Tidiga insatser efter trauma – farligt eller det nya lilla svarta?

Giancarlo Dimaggio om metakognitiv interpersonell terapi

Vad är emotionellt instabilt personlighetssyndrom/borderline?

Vad är schizoaffektivt syndrom?

Metakognitiv träning för depression

Coronapandemin pågår i högsta grad fortfarande

Se även: David H. Barlow om evidensbaserade behandlingar, common factors och ny forskning

Ett samtal med John Norcross om psykoterapiforskning

Tony Rousmaniere om utvecklande av psykoterapeutisk expertis

Kristin Osborn om APT och paraverbal kommunikation

Jeffrey E. Young: från KBT till schematerapi och vidare

BTF-Salong: Maria Bragesjö: Tidiga insatser efter trauma – farligt eller det nya lilla svarta?

Maria Bragesjö disputerade nyligen på en avhandling om användningen av Prolonged Exposure tidigt efter en potentiellt traumatisk händelse.

Föreläsningen skedde över Zoom 14 mars 2022 och går nu att se här:

Se även: Giancarlo Dimaggio om metakognitiv interpersonell terapi

Vad är emotionellt instabilt personlighetssyndrom/borderline?

Vad är schizoaffektivt syndrom?

Metakognitiv träning för depression

Coronapandemin pågår i högsta grad fortfarande

Se även: David H. Barlow om evidensbaserade behandlingar, common factors och ny forskning

Ett samtal med John Norcross om psykoterapiforskning

Tony Rousmaniere om utvecklande av psykoterapeutisk expertis

Kristin Osborn om APT och paraverbal kommunikation

Jeffrey E. Young: från KBT till schematerapi och vidare

HUR HJÄLPER VI BÄST? PSYKOTERAPEUTISKT FÖRSTA-HJÄLPEN STÖD TILL FLYKTINGAR OCH ANDRA SOM PÅVERKAS AV KRIGET I UKRAINA

Gratis föreläsning för psykologer, psykoterapeuter och all annan vårdpersonal som kommer i kontakt med flyktingar, närstående till flyktingar eller andra som upplever stor oro pga kriget i Ukraina.

Trots att vi dagligen arbetar psykoterapeutiskt med människor som befinner sig i kris så är kriget i Ukraina en ny utmaning för oss inom vården. Hur ska vi bäst bemöta vuxna och barn som traumatiserats, och hur kan vi bäst stötta oss själva? Psykologer och forskare från Karolinska Institutet som är experter på behandling av trauma hos både barn och vuxna håller en föreläsning som ger råd och stöd till hur vi bäst ger första-hjälpen samt behandling på längre sikt i mötet med de som påverkas av kriget. Transkulturella aspekter på trauma belyses. Det finns även tid för egna frågor!
Fritt för alla intresserade att delta! Sprid gärna ordet vidare!
Datum: torsdag 24 mars
Tid: 17.00-18.30
Plats: Zoom.
Anmäl dig på länk här nedanför.
Föreläsare: Shervin Shahnavaz, Anna Lindström, Josefin Ahlqvist och Johan Lundin, Leg psykologer, Kompetenscentrum för psykoterapi, CPF.

Teorier och färdigheter att använda sig av i mötet med människor som har förlängd sorg

Föreläsning – Smärta vid psykisk ohälsa

Introduktion till Självmedkänsla: Vad vi motstår, det kvarstår – Det vi känner, kan vi läka

Hanna sa upp kontakten med psykiatrin

Mindfulness för bättre sömn

Affektsmitta! Två sidor samma mynt

FÖRELÄSNING: Livsviktiga snack

Världsdagen för psykisk hälsa

Se även: Svenska kändisar behandlas för psykisk ohälsa och beroende

Kända personer som lever med bipolär sjukdom

Film: Kerstin vantrivs med sin livssituation och dricker då hon tror att ingen märker. Till slut raseras allt då hennes chef uppmanar henne att sjukskriva sig…

Kända Youtubers i samtal med psykoterapeuten

Tim ”Avicii” Berglings pappa om ångesten och medicinerna

Dolph Lundgren: ”Jag har gått i psykoterapi i fem år”

Patrik Sjöberg om psykoterapi

Frontfiguren i the Prodigy tog sitt liv

Avicii – en av många musiker med ångest

Henrik Schyffert: Alla män borde gå i terapi

Män i terapi

Tv-inslag med Bruce Springsteen där han berättar om sin erfarenhet av att gå i terapi.

Följ KBT Sverige på Facebook

Anmäl dig här: https://ki-se.zoom.us/…/register/WN_kZqoNLheTje-FQyah4RO3A

Affektsmitta! Två sidor samma mynt

I samband med världsdagen för psykisk hälsa ordnas Skåneveckan för psykisk hälsa med många programpunkter.

Att möta människor i svåra livssituationer gör något med oss. Forskning visar att vi påverkas av att vara utsatta för andra människors lidande. Att höra berättelser om lidande kan generera mer lidande. Vi som arbetar med människor i kris behöver hitta sätt att hantera och kontrollera vår egen mottaglighet och empati.

Gör vi inte det kan vi komma att helt absorberas av andras trauma, och i slutändan förlora möjligheten att vara den hjälpare den andra behöver. Då vi hittar bra verktyg för att hantera oss själva blir vi också bättre hjälpare för andra!

Se även: Vad är compassion fatigue?

Föreläsningens innehåll:
Hur fungerar affektsmitta egentligen? Föreläsningen belyser utmaningar och möjligheter som uppstår vid affektsmitta. En ökad medvetenhet om fenomenet som sådant, genererar i ökad hanterbarhet och kan på många vis stärka känslan av tillhörighet och gemenskap.

Föreläsare är:

Susanna Väyrynen, metodgarant. Susanna arbetar sedan många år med handledning och utbildning inom Humanas familjehemsvård i Sverige.

Datum:

Tid: 08.30 – 09.00

Plats: Digital föreläsning. Länk skickas ut via mejl.

Anmäl dig här.

Andra digitala evenemang under dagen/veckan:

Teorier och färdigheter att använda sig av i mötet med människor som har förlängd sorg

Föreläsning – Smärta vid psykisk ohälsa

Introduktion till Självmedkänsla: Vad vi motstår, det kvarstår – Det vi känner, kan vi läka

Hanna sa upp kontakten med psykiatrin

Mindfulness för bättre sömn

Affektsmitta! Två sidor samma mynt

FÖRELÄSNING: Livsviktiga snack

Världsdagen för psykisk hälsa

Se även: Svenska kändisar behandlas för psykisk ohälsa och beroende

Kända personer som lever med bipolär sjukdom

Film: Kerstin vantrivs med sin livssituation och dricker då hon tror att ingen märker. Till slut raseras allt då hennes chef uppmanar henne att sjukskriva sig…

Kända Youtubers i samtal med psykoterapeuten

Tim ”Avicii” Berglings pappa om ångesten och medicinerna

Dolph Lundgren: ”Jag har gått i psykoterapi i fem år”

Patrik Sjöberg om psykoterapi

Frontfiguren i the Prodigy tog sitt liv

Avicii – en av många musiker med ångest

Henrik Schyffert: Alla män borde gå i terapi

Män i terapi

Tv-inslag med Bruce Springsteen där han berättar om sin erfarenhet av att gå i terapi.

Följ KBT Sverige på Facebook

[1] 9 kändisars egna ord om livet med bipolär sjukdom

Besväras du av minnesbilder från COVID-19 pandemin?

Många som arbetar under COVID-19 har återkommande minnesbilder av händelser på arbetet. Det kan vara minnesbilder av en traumatisk händelse. Men det kan också vara någonting ganska neutralt – som t.ex. en tom säng, ett ansikte eller ett par händer. Dessa återkommande minnesbilder kan göra det svårt att slappna av, och de kan också påverka en i mötet med andra patienter där man påminns om dessa minnen.

FB_IMG_1595511593949

Du som känner igen dig i att du har sådana minnesbilder kan vara med i en forskningsstudie av en forskargrupp på Karolinska Institutet där en metod för att minska förekomsten av återkommande minnesbilder utvärderas. Tidigare forskning har visat lovande initiala resultat, till exempel för patienter i akutsjukvård.

Syftet med studien är att undersöka om en enkel kognitiv uppgift kan förebygga och minska påträngande minnesbilder. Forskargruppen hoppas att studien kan bidra till utvecklingen av nya behandlingsmetoder för personer som varit med om traumatiska händelser, till exempel de som varit med om traumatiska händelser under COVID-19.

Du kan delta i studien om du:
*Är 18 år eller äldre

*Har haft klinisk tjänstgöring under COVID- 19 pandemin på vårdinrättning på sjukhuset (t.ex IVA, intermediärvård, vårdavdelning, ambulans). (Detta omfattar personal som arbetat för sjukhuset under denna tidsperiod och har haft patientkontakt)

*Har varit med om minst en traumatisk händelse i samband med ditt kliniska arbete som sjukvårdspersonal under COVID-19.
(Exempel på sådana händelser kan vara ett traumatiskt eller tragiskt dödsfall för en patient; hot eller våld mot sjukvårdspersonal; situationer där vården av en patient misslyckades eller inte fungerade som planerat; händelser som innebar förhöjd risk för COVID-19 smitta; bevittna händelser som omgärdar en kollega som blivit sjuk eller avlidit av COVID-19.)

*Denna händelse/dessa händelser på arbetet innebar faktiskt eller risk för död, allvarlig skada eller sexuellt våld för dig eller för någon annan (till exempel traumatiskt eller tragiskt dödsfall för en patient)

*Den traumatiska händelsen/händelserna har skett under tiden sedan COVID-19 pandemin startade

*Minns den traumatiska händelsen/händelserna

*Upplever besvärande påträngande minnen (av en traumatisk händelse i samband med ditt arbete som klinisk sjukvårdspersonal under COVID-19)

*Har upplevt minst två sådana påträngande minnen av en arbetsrelaterad traumatisk händelse under veckan innan tillfället för inklusion/exklusion

*Kan och vill kort benämna eller kortfattat skriva ner dessa påträngande minnen (utan att gå in på dem i någon detalj)

*Kan läsa och prata svenska flytande
*Är alert och orienterad
*Har tillgång till en internetansluten smartphone
*Klarar av rent fysiskt att använda din smartphone
*Vill och kan ge ditt informerade samtycke till deltagande och slutföra studieproceduren *Vill och kan genomföra uppföljningarna och kontaktas under det att studien pågår

Du kan inte delta i studien om du hade:

*Medvetandeförlust > 5 minuter i samband med den traumatiska händelsen

*Pågående intoxikation under den traumatiska händelsen eller i samband med att du anmäler ditt deltagande

Studiens titel: ”Enkel Kognitiv Uppgift efter Trauma under COVID-19 – sjukvårdspersonal ’EKUT-P’ – en randomiserad kontrollerad studie”

Skicka ett mail till ekut@cns.ki.se där du anger ditt telefonnummer, därefter blir du kontaktad och ni går igenom ett par korta frågor för att bedöma om du kan vara med i studien.

Följ KBT Sverige på Facebook

Se även: Tetris minskar risken för flashbacks och utvecklande av PTSD?

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Händelsen i Stockholm kan ge långvariga och allvarliga stressreaktioner

Hanterande av flashbacks med hjälp av smartphone – Nytt forskningsprojekt.

Vad är COPE?

Datorspelsberoende betecknas nu som en psykisk sjukdom

Vad är Piagets teori om barns utvecklingsfaser?

Läckt intervju med en klinisk RFT-forskare

Följ KBT Sverige på instagram

Kroppen håller räkningen: hjärna, sinne och kropp vid läkning efter psykiskt trauma

Traumaexperten Bessel Van der Kolk har arbetat med traumapatienter i över trettio år. I den nyutkomna svenska översättningen, boken Kroppen håller räkningen (The Body Keeps the Score) tittar han på traumatisering och posttraumatisk stress ur ett bredare perspektiv och avslöjar att traumatiska upplevelser faktiskt orsakar fysiska förändringar i våra hjärnor – särskilt i de delar av hjärnan som har hand om njutning, anknytning, kontroll och tillit.

I Kroppen håller räkningen diskuteras effekterna av bland annat neuroplasticitetsterapi, mindfulness och yoga när det gäller att hantera trauma.

Kroppen håller räkningen (The Body Keeps the Score) har legat tre år på New York Times bästsäljarlista och sålt över fyra miljoner exemplar.

  • Originaltitel: The body keeps the score
  • Författare: Bessel Van der Kolk
  • Formgivare: Daniel Åberg
  • Format: Flexband
  • Upplaga: 1
  • ISBN: 9789198624618
  • Språk: Svenska
  • Antal sidor: 439
  • Utgivningsdatum: 2021-08-03
  • Översättare: Solveig Halvorsen
  • Förlag: Akademius

Se även: Hur du kan hantera Coronapandemin med hjälp av tekniker från ACT (Acceptance and commitment therapy).

Självomhändertagande för personal inom hälso- och sjukvård, funktionshinder samt äldreomsorg under coronakrisen

Psykoterapi på film och tv.

Filmer med skildringar av psykisk ohälsa

Dokumentärer och informationsfilmer om psykisk ohälsa

Inspelning: följ terapiprocessen när Jaime går i CPT

Film: Översätta problem till längtan och mål som samtalsledare

Animerad film, möt corona med hjälp av ACT

Film: Konsten att komma ihåg

Film: Fyra minuters yoga för stela/gamla psykoterapeuter

Film: Att utgå ifrån sig själv och nå fram med sin kommunikation

After Neverland – intervju med männen, andra som varit med om sexuella övergrepp som barn och mannen bakom filmen

Vad är den polyvagala teorin?

Den polyvagala teorin introducerades av Stephen Porges (1994) som hade som utgångspunkt att få förståelse för hur människan reagerar på trauma. Teorin presenterar att den tionde kranialnerven (vagusnerven), som är kroppens längsta nerv, har flera distinkta funktioner.

Ett centralt begrepp i den polyvagala teorin är neuroperception. Neuroperception kallas den process som uppstår då autonoma nervsystemet läser av tecken på faror i din omgivning. Det handlar om att ofrivilligt, automatiskt och omedvetet utforska personer och omgivningen efter potentiella hot. Även fast det sker omedvetet kan du själv notera de fysiologiska effekterna. Enligt den polyvagala teorin kan ansiktsuttryck kopplas till fysiska reaktioner vilket innebär att andra personer kan läsa av vad som sker fysiologiskt hos dig. Neuroception är viktig för vår överlevnad.

Den polyvagala teorin presenterar tre automatiska grundlägen:

Två av dessa grundlägen har sitt ursprung i det parasympatiska nervsystemet;
Ett av dem aktiveras vidtrygghet (ventral vagus) det andra vid starkt upplevt hot (dorsala vagus). Det tredje grundläget är det sympatiska nervsystemet som aktiveras vid fara.

Mobilisering – Sympatiska systemet

Denna strategi administreras av det sympatiska nervsystemet, som mobilisera dig under farliga situationer. Det är ett sätt att kämpa eller fly (fight och flight) undan potentiella hot. Det kan till exempel identifieras när man är rädd, ledsen, arg eller har ångest. När ett ”hot” uppfattas aktiveras det sympatiska systemet snabbt och det autonoma nervsystem flyttar fokus för att stödja försvar istället för läkning och återhämtning. Man tänker sig att hjärtrytmen då går upp och vi får kortare andning.

Immobilisering – Dorsal vagal

Är vår äldsta strategi vid fara. När man utsätts för ett starkt upplevt hot aktiveras det mer primitiva systemet, den icke myelinsiserade dorsala delen av vagusnerven. Det leder till en systemnedstängning (freeze/frys) som kan få till följd att man svimmar, kollapsar, isolerar sig, stänger av eller dissocierar. Vid tecken på extrem fara gör det dig totalt immobiliserad. Ditt parasympatiska nervsystem släcker ner så mycket som möjligt av livsfunktioner så vi ”spelar döda”.

Socialt engagemangssystem – Ventral vagal

Det här är den senast utvecklade strategin och också den känsligaste för stress. Den senast utvecklade delen av vagusnerven administerar responsen. Systemet ansvarar för känslor av säkerhet och trygghet genom sociala relationer. När vi är lugna, trygga, glada, tacksamma och harmoniska är ventrala vagus aktiv. När våra sociala och fysiologiska miljöer bedöms vara säkra, hämmas våra stressresponser och ett lugnt och tryggt tillstånd uppstår. Detta tillstånd stöder socialt engagemang med andra, främjar fysisk och mental hälsa, tillväxt och återhämtning. När systemet är aktiverat kan vi fokusera och vara närvarande, vi är i kontakt med oss själva, andra och vår omvärld.

Kritik

Kritik mot den polyvagala teorin har framförts, bland annat att den är allt för förenklad och att det inte finns evidens för att delar av det som beskrivs har ett påvisbart samband. Till exempel att pulsen plötsligt som regel alltid går ned vid starkt upplevda hot. Annan kritik har handlat om att för stort fokus läggs på vagusnerven när det handlar om komplexa situationer som inbegriper flera olika hjärnstrukturer. Teorin sägs inte heller ta hänsyn till omfattande forskning som finns gällande freeze och andra responser på upplevda hot.

Sammanställt av: Nicklas Lakso, Socionom, Leg. psykoterapeut, Handledare och lärare i KBT för KBT Sverige

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Se även Polyvagal teori och ACT – gratis webbinarium

Balansen mellan serotonin och dopamin i hjärnan kan påverka om en person utvecklar social fobi

Vad är tillämpad spänning?

Många män drabbas av dysmorfobi

Om fobier

En lista med fobier

Aaron Beck – om hans fobier, hur han på egen hand övervann dem och hur det gick till när han övergav psykoanalysen.

Hur man kan hjälpa sig själv att hantera fobier

CFT: Hur kan man stärka sitt trygghetssystem för bättre hälsa och välmående?

Vad är DBT?

Vad är Emotionsfokuserad terapi (EFT)?

Unik metod för att hjälpa ungdomar med självskadebeteende håller nu på att utvecklas i Sverige

Självskadebeteende är vanligt även hos personer utan personlighetssyndrom

Defusion: Räkna tankar

Animerad kortfilm om hur självkritik kan fungera och bemötas

Bli av med din ångest genom att sjunga den

Nytt vårdprogram för Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)/Borderline personlighetssyndrom.

Vad är Cognitive Process therapy?

Introduktion till Compassionfokuserad terapi (CFT)

Jag har en tanke…

Vad är schematerapi?

Kan du begreppet? Testa dig själv.

Följ KBT Sverige på instagram:

Katastrofmedicinskt centrum är nu nationellt kunskapscentrum

Katastrofmedicinskt centrum i Linköping har fått uppdrag som Kunskapscentrum i traumatologi av Socialstyrelsen.

Screenshot_20191103-085257_Chrome

Katastrofmedicinskt centrum (KMC) är ett fristående centrum direkt underställt Region Östergötland och Linköpings universitet, det startade 2001 rapporterar LiU på sin webbsida.

På Katastrofmedicinskt centrum bedrivs forskning, utbildning och undervisning i katastrofmedicin och traumatologi. Sedan den 1 december 2020 är KMC nationellt kunskapscentrum i katastrofmedicin med inriktning mot traumatologi. Uppdraget från Socialstyrelsen innebär att KMC ska tillhandahålla expertrådgivning, omvärldsbevakning och omvärldsanalys inom kunskapsområdet och en årlig översikt över forskningsfältet.

Se även: Kostnadsfri utbildning om våld mot barn

Här en KBT-poster med ord och begrepp som är relevanta för KBT på olika sätt. Skriv gärna ut den och dela den så gott du vill i oförändrat skick!

Vad är barnafrid?

Covid-19 – ger psykologisk process liknande den som sörjande går igenom

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

”De nödvändiga samtalen” vid Covid-19 infektion – en samtalsguide

Vad är schizoaffektivt syndrom?

Hur använder du musik?

Rökning kan fördubbla risken att utveckla psykisk sjukdom

”Helt fel att hårdrock skulle vara farligt”

Ny svensk film baserad på egna erfarenheter av att växa upp med en schizofren förälder

Forskare: ”Ungas psykiska ohälsa har inte ökat”

Förslag till nya riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nioåring tvångsvårdas efter att ha blivit beroende av datorspel

Om att resa med psykisk ohälsa

Avatarterapi för personer som upplever demoner

Gina Dirawi drabbades av PTSD

Se till att människor med psykoser kan få arbete eller studera och se till att olika yrkesgrupper samarbetar kring dem

Kända personer som lever med bipolär sjukdom

Följ KBT Sverige på Facebook

Grupper för psykoterapiutövare och intresserade

Följ KBT Sverige på instagram:

Ett samtal om att konfrontera och överleva familjehemligheter

Medieprofilen Frida Boisens Berätta aldrig det här är en självbiografisk debutroman om en skavande mor-dotter-relation som utmynnar i en tragedi.

pexels-photo-4101206.jpeg
Foto av cottonbro pu00e5 Pexels.com

Efter att ha levt i skuggan av sin syster under hela sin uppväxt påbörjade Ulrika Ewerman ett researcharbete för att få veta vad som egentligen hände sommaren 1966. Resultatet blev debutromanen Monica Magnus 1966. I Överlevare vänder sig retorikexperten Elaine Eksvärd till alla med erfarenhet av sexuella övergrepp som trots en trasig barndom önskar sig ett helt vuxenskap. Ett samtal på bokmässan [1] om att konfrontera och överleva familjehemligheter. Programledare: Alexandra Pascalidou, journalist.

Medverkande

  • Frida Boisen
  • Elaine Eksvärd
  • Ulrika Ewerman
  • Alexandra Pascalidou
Arrangör: Bookmark och Forum

Bokmässan 2020
Spår Livet

I hemmets mörka vrå

lördag / 26 sep / 2020

15:00-15:30

Se länk nedan

Fler samtal på bokmässan: Digitalt samtal om när vården sviker

Robert Plomin och Anders Hansen i ett samtal om arv och miljö

Barnböcker om känslohantering

Möjliga – och omöjliga – inställningar till livet

Marie Nilsson Lind om sin syster Josefin

Vilka är de största framtidsutmaningarna för sjukvården?

Se även: Ny Bris-rapport – fler barn och unga kontaktar Bris om våld, övergrepp, kränkningar och allvarlig psykisk ohälsa

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

Om psykiatrireformens brister i ny bok

Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Föreläsning Suicidpreventiva dagen 2020: Suicidprevention – en fråga för hela samhället

Psykiatrireformen 25 år och vad ledde den till?

Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

”Suicidprevention behöver pågå på alla samhällsnivåer och ges skäliga resurser”

1,7 miljarder till arbetet med psykisk hälsa

SKL sänker ersättningen för digitala vårdgivare – Branschen skakas om

🧠 Följ KBT Sverige på Facebook

[1] I hemmets mörka vrå