Anhöriga ifrågasätter vården av ”svårskötta, obildbara och sinnesslöa”

I samband med granskningen av anstalten som vi skrev om i ett tidigare inlägg tar släktingar till intagna nu del av journalanteckningar om sina anhöriga, något som gör att de undrar vilken vård deras anhöriga egentligen fick. Det här skedde långt innan psykiatrireformen.

”Vanvettigt att förlänga deras liv så att dom blir fler och fler. Passiv eutanasi berättigad ”. Ekot och P1 Dokumentär har tagit del av de anteckningar som sjukhuschefen Hugo Fröderberg, som styrde över Vipeholm i nära trettio år, lämnade efter sig. Där uttrycker han sitt förakt för sina före detta patienter, och ifrågasätter deras rätt att leva.

Bertil Beijers lillebror Stig var en av de intagna.

– Mina föräldrar trodde väl att han skulle ha det bra där. Det var ju en institution. Ja, att det var proffs som tog hand om det.

Bertil Beijers lillebror Stig skrevs in på Vipeholm när han var åtta. Han hade epilepsi, och föräldrarna hade svårt att ta hand om honom hemma. Stig Beijer dog på Vipeholm när han var femton. Brodern Bertil tror att han blev vanvårdad.

– Jag tror att han svalt ihjäl rent ut sagt. Han blev så mager och svag så han klarade inte av en infektion. Han dog ju i lunginflammation.

Anita Bomans syster Berit dog på Vipeholm när hon var tretton. Dödsorsaken var tuberkulos. När Anita, som själv är sjuksköterska, läser journalen, undrar hon varför det dröjde innan hennes syster fick medicin, trots att symptomen, enligt henne, varit uppenbara i minst ett år innan Berit dog.

– Man lät det bara gå och….så dör hon. Nio dagar senare så dör hon, säger Anita Boman.

Också patienten Inger Lindbom dog i tuberkulos. Hennes sjukdom var aktiv redan när hon kom till Vipeholm. Ändå dröjde det en och en halv månad innan hon fick penicillin. Hennes systerdotter Carina Siltberg undrar över den sena behandlingen:

– Det verkar… för mig ser jag det som ett experiment. Kommer det här att funka? Hon skulle ju haft penicillin mycket tidigare.

Överläkaren Hugo Fröderberg sorterade Stig i grupp 1, enligt sitt eget system, där han delade in de intagna i olika intelligensgrupper, från 0 till 6.

Hugo Fröderberg beskrev de lägsta grupperna som ”livsodugliga element”.

Se länk till radioinslaget nedan

Se även: Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Ladda ner KBT Sveriges KBT-poster!

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

Granskning av en anstalt där ”svårskötta, obildbara och sinnesslöa” vårdades

Digitalt samtal om när vården sviker

Diskussion: Vilka är de största framtidsutmaningarna för sjukvården?

Psykiatrireformen 25 år och vad ledde den till?

Marikas kamp

Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning

”Suicidprevention behöver pågå på alla samhällsnivåer och ges skäliga resurser”

1,7 miljarder till arbetet med psykisk hälsa

SKL sänker ersättningen för digitala vårdgivare – Branschen skakas om

Lyssna på Anhöriga ifrågasätter vården på Vipeholm här

Granskning av en anstalt där ”svårskötta, obildbara och sinnesslöa” vårdades

De kallades obildbara idioter, sorterades bort och låstes in. Överläkaren lät plocka ut 152 av de intagnas hjärnor. En dag upptäcker en reporter sin farbror på listan.

20200320_201635

Vipeholm är en park och ett bostadsområde i Lund. Åren 1935–1982 inrymdes i byggnaderna Vipeholms sjukhus, en anstalt för ”sinnesslöa”. Området var då det byggdes tänkt för ett regemente, men detta förverkligades aldrig. Sjukhuset är känt för eftervärlden genom Vipeholmsexperimenten, där patienter med intellektuell funktionsnedsättning utnyttjades som försökspersoner i strid mot medicinsk-etiska principer.

Ekot reporter Randi Mossige-Norheim har granskat Vipeholmsanstalten i Lund, där ”svårskötta, obildbara och sinnesslöa” vårdades på 1930-talet och framåt.

Del 1/5. Vipeholmsanstalten – Min farbrors hjärna

Vipeholms sjukhus var en gång Sveriges största så kallade sinnesslöanstalt. Där skulle de som inte passade in någon annanstans förvaras. De kallades svårskötta, obildbara och sinnesslöa. Men vad hände egentligen bakom de låsta dörrarna på anstalten?

Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim fick se sin egen farbror Inge Torkel på en förteckning över hjärnor som skickats från anstalten i Lund och började kontakta fler anhöriga på listan. Efter över ett års undersökande, där nya fakta om anstalten presenteras, kommer nu berättelsen om Vipeholmsanstalten i fem avsnitt.

Del 2/5. Vipeholmsanstalten – Kariesexperimentet och barnen

Den svenska tandhälsan skulle räddas med kariesexperiment på 400 intagna på Vipeholm. Bakom den anonyma koden C47 finns Bertil Losell, 12 år gammal ska han äta klibbig söt ”extra farlig” kola.

En enig Svensk riksdag röstade igenom att folksjukdomen karies måste utredas och bekämpas. Medicinalstyrelsen fick i uppdrag att ta reda på vad som orsakar karies och hur tänderna kan skyddas.

På fyrtiotalet och in på femtiotalet utfördes experiment på Vipeholmsanstalten i Lund, på de intagnas tänder. Genom alla år har forskare bakom kariesexperimentet försvarat det de gjorde, men vad de inte berättade, när resultaten presenterades i slutrapporten, var att experimenten även utförts på barn.

Nu träder offren för Vipeholmsexperimenten fram, människorna bakom forskarnas och tandläkarnas anonyma koder.

Del 3/5. Vipeholmsanstalten – Svårskött, obildbar och sinnesslö

Inifrån anstalten skriver Olle brev och kräver att få komma hem. Först nu får de anhöriga ta del av hans nödrop. Varför skapades Vipeholm och hur såg vägen dit ut?

Flera tusen svenskar sorterades ut från den övriga vården och förflyttades till Vipeholmsanstalten. Där skulle de med stämpeln ”svårskött, obildbar och sinnesslö” förvaras och många dog inne på de låsta avdelningarna.

I en tjock journalmapp hittar Ekots grävande reporter Randi Mossige-Norheim en bunt brev som aldrig skickades. Det är Fritz Olof Theodor Johansson, kallad Olle, som skrivit. Först nu får hans anhöriga ta del av breven och det visar sig att Olles historia helt sammanfaller med bildandet av Vipeholmsanstalten. I det här avsnittet får vi också höra mer om Randis egen farbror, Inge Torkel Mossige Norheim, hamnade på Vipeholm. Hur gick det till när han gick från ”Solskensbarnet” till ”avdelningens mest svårskötta patient”?

Del 4/5. Vipeholmsanstalten – Överläkaren och döden

Hugo Fröderberg är chef över Vipeholm. I efterlämnade papper ifrågasätter överläkaren sina patienters rätt att leva och skriver ”passiv eutanasi berättigad”. Hur påverkade hans människosyn vården?

I nästan trettio år var överläkaren Hugo Fröderberg chef för Vipeholms sjukhus – från grundandet 1935 fram till pensionen 1963. Nu kan P1 Dokumentär i samarbete med Ekot avslöja nya uppgifter om överläkaren som i flera decennier hade högsta ansvaret för vården av flera tusen svenskar.
I arkivet finns Fröderbergs egna texter kvar, det är hans minnen och reflektioner kring det som hände bakom stängslen och inne på dom låsta avdelningarna. Det är journalisten Thomas Kanger som i sin research hittade det Fröderberg själv kallar sin självbiografi, över 100 maskinskrivna papper där han ger sin syn på tiden på Vipeholm men också en skrämmande och inhuman syn på sina före detta patienter.

Överläkare Hugo Fröderbergs tidigare okända ”självbiografi” ger en ny bild av sjukhuschefen och de anhöriga ifrågasätter nu den vård som gavs på Vipeholmsanstalten, som också kallades ett sjukhus.

Del 5/5. Vipeholmsanstalten – En rysk prins

Det har kommit in en ”spion” på Vipeholm som rapporterar allt han ser och utanför anstalten väntar en ny tid och en annan syn på dem som dömts ut som ”obildbara idioter”. Men vad hände med hjärnorna?

Sjukhuschefen och överläkaren Hugo Fröderberg styr över Vipeholm i nästan trettio år, och sätter sin prägel på hela sjukhuset. ”Alla tyckte om honom”, säger skötaren Ann Berglund om överläkaren med ansvar för tusen patienter.

När sommarvikarien Lennart Berggren berättar för en journalist om det han sett på Vipeholm blir det polisutredning, och det väcks åtal om misstänkta övergrepp och misshandel. Tillsammans med rektorn och specialläraren Karin Axeheim är de med om att förändra Vipeholm inifrån.

Patienten Olle, Fritz Olof Theodor Johansson från Lyrestad, ger inte upp drömmen om att få lämna Vipeholm, han fortsätter skriva brev och vädjar om att få flytta närmare sitt barndomshem. Kanske kan Hugo Fröderberg flytta med?

Och det visar sig att de som överläkaren Hugo Fröderberg sorterat som ”psykiskt opåverkbara” och ”djupt idiotiska” lämnat outplånliga minnen hos dem som kände dem innan de placerades på Vipeholm. Kan det vara så att en rysk prins bott på Vipeholmsanstalten?

Reporter: Randi Mossige-Norheim

Serien är ett samarbete mellan Ekot och P1 Dokumentär.

Research: Magnus Arvidson, Thomas Kanger och Randi Mossige-Norheim.

Slutmix: Nima Shams. 

Producent: Magnus Arvidson.

Vipeholmsanstalten är en serie i fem avsnitt från 2020.

Se länk till programmet nedan.

Se även: Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

Digitalt samtal om när vården sviker

Diskussion: Vilka är de största framtidsutmaningarna för sjukvården?

Psykiatrireformen 25 år och vad ledde den till?

Marikas kamp

Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning

”Suicidprevention behöver pågå på alla samhällsnivåer och ges skäliga resurser”

1,7 miljarder till arbetet med psykisk hälsa

SKL sänker ersättningen för digitala vårdgivare – Branschen skakas om

Lyssna på De intagna på Vipeholm här

Digitalt samtal om när vården sviker

20190524_165148

För 25 år sedan genomfördes psykiatrireformen som skulle göra tillvaron bättre för de svårast sjuka. Tanken var god – men vad blev resultatet? Åsa Mobergs och Anna Fredrikssons De omöjliga är en stridsskrift om de mest utsatta i psykiatrin. Sofia Åkermans Ärr för livet är en berättelse från insidan om samhällets svek mot självskadande flickor och kvinnor runt millennieskiftet, om vänskapens kraft och unga människors formbarhet – på gott och ont. De tre författarna möts på bokmässan i ett samtal om den psykiatriska vården, om ”svåra” patienter, om brister och möjligheter. [1]
 
Programledare:
Lars Mogensen, journalist.
 
Medverkande:
Anna Fredriksson
Åsa Moberg
Sofia Åkerman
Lars Mogensen
 

Bokmässan 2020
Spår Hjärnan
När vården sviker
lördag / 26 sep / 2020
14:15-14:45

Se länk nedan

Se även: Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

Om psykiatrireformens brister i ny bok

📚 BOKMÄSSAN 2020: Robert Plomin och Anders Hansen i ett samtal om arv och miljö

📕 BOKMÄSSAN 2020: Ett samtal om att konfrontera och överleva familjehemligheter

📚 BOKMÄSSAN 2020:Barnböcker om känslohantering

Möjliga – och omöjliga – inställningar till livet

📚 BOKMÄSSAN 2020: Marie Nilsson Lind om sin syster Josefin

📚 BOKMÄSSAN 2020: Vilka är de största framtidsutmaningarna för sjukvården?

Se även: Psykiatrireformen 25 år och vad ledde den till?

Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

”Suicidprevention behöver pågå på alla samhällsnivåer och ges skäliga resurser”

1,7 miljarder till arbetet med psykisk hälsa

SKL sänker ersättningen för digitala vårdgivare – Branschen skakas om

🧠 Följ KBT Sverige på Facebook

Här har vi plockat ut några guldkorn från lördagen (Idag alltså) på bokmässan. Alla föredrag är tillgängliga att se i direktsändning.

Digitalt samtal om när vården sviker: https://kbtsverige.wordpress.com/2020/09/26/digitalt-samtal-om-nar-varden-sviker/

Robert Plomin och Anders Hansen i ett samtal om arv och miljö: https://kbtsverige.wordpress.com/2020/09/26/robert-plomin-och-anders-hansen-i-ett-samtal-om-arv-och-miljo/

[1] När vården sviker

Psykiatrin får även fortsättningsvis två miljarder kronor extra om året

Sedan 2017 har staten skjutit till två miljarder kronor årligen i en tillfällig satsning på psykiatrin – en satsning som var tänkt att halveras framöver.

20200307_183536

Nu ska den i stället förlängas, och en viktig orsak till detta är coronapandemin.

I budgetpropositionen för 2021 föreslår regeringen en satsning för att stärka den psykiska hälsan, psykiatrin och suicidpreventionen på 1 177,5 miljoner kronor för 2021. Motsvarande belopp beräknas för 2022. Med tidigare aviserade anslag innefattar satsningen drygt 2 miljarder kronor under nästa år. Att psykiatrin i Sverige även fortsättningsvis föreslås få två miljarder kronor extra om året blev klart efter en överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna.

Satsningen syftar bland annat till att främja jämställdhet och jämlikhet i psykisk hälsa, och motverka psykisk ohälsa i alla åldrar. Medlen ska bland annat användas till att utveckla det förebyggande och främjande arbetet på grupp- och befolkningsnivå samt att stärka tillgänglighet och kvalitet i vård, omsorg och andra stödinsatser för personer med psykisk ohälsa, psykisk sjukdom eller funktionsnedsättningar. Bland annat behöver väntetiderna inom barn- och ungdomspsykiatrin bli kortare skriver socialdepartementet i ett pressmeddelande.

– Det har inte blivit bättre med pandemin. Den psykiska ohälsan har ökat och köerna till barn- och ungdomshälsan har ökat rejält. Så det här kommer att vara välanvända pengar, säger Centerpartiets vice partiledare Anders W Jonsson till TT.

Ytterligare 300 miljoner kronor skjuts också till en satsning på primärvården.

Se även: Primärvårdssatsningen utökas med 300 miljoner kronor nästa år

Covid-19 – ger psykologisk process liknande den som sörjande går igenom

Anställda i vård och omsorg ska under hösten erbjudas kris- och traumabehandling mot posttraumatisk stress på grund av coronapandemin och påfrestningarna i vården.

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

”De nödvändiga samtalen” vid Covid-19 infektion – en samtalsguide

Vad är schizoaffektivt syndrom?

Anders Tegnell uppmanar arbetsgivare att vara extra vaksamma på psykisk ohälsa

Döden har äntrat vår vardag på ett oundvikligt sätt

Skräckterapi för coronaångest

Att leva under Coronakrisen

Hur använder du musik?

Rökning kan fördubbla risken att utveckla psykisk sjukdom

”Helt fel att hårdrock skulle vara farligt”

Ny svensk film baserad på egna erfarenheter av att växa upp med en schizofren förälder

Forskare: ”Ungas psykiska ohälsa har inte ökat”

Förslag till nya riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd

Nioåring tvångsvårdas efter att ha blivit beroende av datorspel

Om att resa med psykisk ohälsa

Avatarterapi för personer som upplever demoner

Gina Dirawi drabbades av PTSD

Se till att människor med psykoser kan få arbete eller studera och se till att olika yrkesgrupper samarbetar kring dem

Kända personer som lever med bipolär sjukdom

Följ KBT Sverige på Facebook

Grupper för psykoterapiutövare och intresserade

Följ KBT Sverige på instagram:

[1]

Högskolekurs i transkulturell psykiatri – migration, psykisk ohälsa och trauma

Efter avslutad kurs ser du samband mellan traumatiska upplevelser, migration, integration och sjukdom.


Du har kunskap om kulturell variation i sjukdomsuttryck och konkreta redskap för att genomföra informativa och effektiva möten i mångkulturell miljö.

Du får får även fördjupad kompetens i barns olika perspektiv på migrationsprocessen – ensamma barn, barn i familj och som anhöriga. Tortyrskadors konsekvenser för funktionsförmågan lyfts också. Kursen är uppdelad på två perioder, 19–23 oktober och 19–20 november.

Det här kan du förvänta dig: Tvärdisciplinär kunskap som ger förutsättningar för effektiva samverkande insatser för flyktingar som av skäl står långt från arbetsmarknaden, exempelvis nyanlända. Kunskap att använda instrumentet kulturformuleringsintervjun i DSM-5. Godkänd kurs ger 7,5 hp. För delmål för ST-läkare, se Transkulturellt Centrums webbplats.

Nivå
Fördjupning

Målgrupp
För dig som möter flyktingar i psykiatri och primärvård, på Arbetsförmedlingen eller i kommunen, exempelvis via socialtjänst, elevhälsa och SFI.

Anmälan och mer information
Sista anmälningsdag: 25 september

Se även:

Fortsätt läsa ”Högskolekurs i transkulturell psykiatri – migration, psykisk ohälsa och trauma”

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

Vi har tidigare skrivit om boken och ett reportage om den i Studio Ett. [1] Nu intervjuas en av författarna, Åsa Moberg i SVT. Moberg har tillsammans med Anna Fredriksson skrivit boken De omöjliga.

20200320_201635

De stora mentalsjukhusen var ofta bedrägligt vackra, belägna i natursköna miljöer. Innanför sträckte sig korridorerna långa och tvångsbehandlingar som långbad och elbehandling var vanligt.

– De som hamnade där blev ofta kvar hela livet. Till en början fanns inga mediciner, så folk for fruktansvärt illa. Sen, när lugnande medel kom, så for patienterna illa av dem, säger författaren Åsa Moberg till SVT.

Åsa Moberg beskriver en optimistisk tidsanda med psykiatrireformen där man tänkte att bara människor fick goda förutsättningar så kunde de skärpa sig, skaffa ett jobb och bidra till samhället.

– Men det visade sig ju att många av de här människorna inte kunde skärpa sig, de kunde inte bidra. Tanken var jättegod och ingen tycker att det var bättre förr, inte ens vi som är kritiska. Men det är inte bra nu heller.

Se även: Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Digitalt samtal om när vården sviker

Diskussion: Vilka är de största framtidsutmaningarna för sjukvården?

Psykiatrireformen 25 år och vad ledde den till?

Marikas kamp

Nu erbjuds förskole- och skolpersonal runt om i landet traumautbildning

”Suicidprevention behöver pågå på alla samhällsnivåer och ges skäliga resurser”

1,7 miljarder till arbetet med psykisk hälsa

SKL sänker ersättningen för digitala vårdgivare – Branschen skakas om

[1] ”Ny bok visar psykiatrireformens brister” Studio Ett, Sveriges Radio P1, måndag 27 april

[2] SVT 200513: Ny bok synar svensk psykvård: ”Dyr och dålig”

Psykiatrireformen 25 år och vad ledde den till?

Psykiatrireformen var spiken i kistan för de stora mentalsjukhusen.

76686509_2149119571856347_8197156358152257536_n

Kommunerna övertog det fulla ansvaret för omhändertagandet av personer med så kallade allvarliga psykiska störningar. Nu skulle gruppen bli samhällsmedborgare precis som alla andra istället för att bo i små samhällen i samhället, avskilda från resten av samhället.

Reporter: Caroline Kustus

Längd: 8:36 min

Godmorgon, världen!
P1:s veckomagasin om Sverige och världen – politik och trender, satir och analyser.

Se länk nedan

Se även: Marikas kamp

Personer med psykisk ohälsa skulle bli en integrerad del av samhället men resultatet blev dyrt och dåligt

Vilka är de största framtidsutmaningarna för sjukvården?

Digitalt samtal om när vården sviker

Antidepressiva läkemedel presenteras på ett överdrivet positivt sätt och negativa aspekter undanhålls

Goda resultat för internetbehandling av depressioner

Om psykiatrireformens brister i ny bok

Läkemedelsbehandling och KBT – vanligast behandlingsinsatser för tonåringar

Psykoserna förändrade allt: ”Livet rasade ihop som ett korthus”

Följ KBT Sverige på Facebook

Till inslaget från P1.

Kan du begreppet? Testa dig själv