Animerad film om hur kronisk stress påverkar hjärnan.

Hur hjärnans storlek, struktur och funktioner påverkas av kronisk stress. I filmen får vi också veta vad man själv kan göra för att reversera den negativa effekten av stress på vår hjärna.

Filmen är 4,15 min och på engelska: How cronic stress affects your brain.

 

Annonser

Hamnat i klistret för att du av misstag kallat någon fel namn?

Många har väl varit med om att de råkat säga fel namn till någon familjemedlem eller vän. I fem studier med 1700 deltagare undersöktes detta fenomen. Studien finna publicerad i Memory & Cognition. Det man bla kom fram till var att det har inte med dåligt minne eller ålder att göra. Det handlar om hur hjärnan kategoriserar namn, man skulle kunna säga att hjärnan har speciella foldrar för vänner, familj, kärlekspartners etc. Kategoriseringen gäller inte bara människor, enligt en av forskarna Neil Mulligan så hamnar vanligen också hundar i foldern med familjemedlemmar. Detta gäller dock ej andra husdjur än hundar. Kanske finns det ett samband med att vi kallar hunden för människans bästa vän?

Deffler, S.A., Fox, C., Ogle, C.M. et al. Mem Cogn (2016) 44: 989. doi:10.3758/s13421-016-0613-z

KBT förstärker kopplingar i hjärnan hos personer som har psykos.

Studier visar för första gången att kognitiv beteendeterapi förstärker specifika kopplingar i hjärnan hos personer med psykos. Dessa förstärkta delar har vid uppföljning 8 år senare visat sig ha samband med långsiktig reducering av symptom och återhämtning. I studien följde man 15 personer som haft psykos och erhållit KBT-behandling genom deras journaler under 8 år. I slutet av perioden fick de fylla i formulär som mätte deras grad av återhämtning och välmående. Resultaten av studien visar en ökad anslutning mellan flera områden i hjärnan. Viktigast här amygdalan och frontalloberna vilket anses vara positivt för långsiktig återhämtning från psykos.

Studien finns publicerad i tidskriften Translational Psychiatry

  1. V Kumari et al. Brain connectivity changes occurring following cognitive behavioural therapy for psychosis predict long-term recovery. Translational Psychiatry, January 2017 DOI: 10.1038/tp.2016.263

Artikeln i fulltext: http://www.nature.com/tp/journal/v7/n1/full/tp2016263a.html?WT.feed_name=subjects_neuroscience

Läs även

Meditation påverkar din hjärna.

KBT Sverige

Meditation påverkar din hjärna.

Psykiatern och forskaren Karin Ekdahl intervjuas i ett reportage i DN om nya studier med magnetkameror som bla visar att under meditation växer det ut nya dendriter, nervtrådar, det uppstår nya kopplingar i hjärnan vilket i sin tur ger fler möjligheter i vårat beslutsfattande. Dendriterna växer också vidare till bla till limbiska systemet vilket bla sköter känslomässig reglering. En ytterligare effekt av meditation är att binjurarna putsar ut mindre stresshormoner vilket bla påverkar puls och blodtryck.

Källa: Insidan, Dagens Nyheter publicerad 161218

Om skillnader vad gäller risk för utvecklande av PTSD och om att behandlingen behöver anpassas.

Ett område i hjärnan som integrerar känslor, empati och smärta förefaller att åldras i förtid hos flickor med posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) detta händer däremot inte med pojkar med PTSD visar en studie från Stanford University i USA.

När det gäller unga personer som är utsatta för traumatisk stress så utvecklar en del PTSD och andra gör det inte. Tidigare studier har visat att flickor lättare utvecklar PTSD än pojkar men man har ej förstått varför. Forskarna tror att dessa nya fynd kan förklara varför flickor har lättare för att utveckla PTSD.

Forskare, verksamma vid Stanford University i USA, undersökte hjärnan hos 59 pojkar och flickor med hjälp av magnetkamera (MRI). Undersökningspersonerna hade liknande ålder och intelligens. Fem hade upplevt en episod av trauma och 25 hade upplevt två eller flera episoder eller hade blivit utsatta för kroniskt trauma. Resterande 29 hade ej upplevt något trauma alls.

Resultaten visade att en viss del av hjärnan, den insulära loben, är betydigt mindre än normalt bland flickor som upplevt trauma. Hos pojkarna är det precis tvärtom. Den insulära loben har en viktig funktion i att hantera känslor, empati och smärta.

Forskarna menar att dessa fynd kan vara viktiga att ta i beaktande då symptomen kan skilja sig åt och att vissa behandlingar eller behandlingsfokus också skulle kunna vara bättre för den ena gruppen än för den andra.

Artikeln: Klabunde, M., Weems, C., Raman, M., & Carrion, V. The moderating effects of sex on insula subdivision structure in youth with post traumatic stress symptoms. Depression and Anxiety (In Press).