Kategori: Ångest

PTSD – en konstutställning

PTSD är en konstutställning som ställer ut verk av privatpersoner och offentliga kreatörer, som på något vis har en relation till psykisk ohälsa.

Syftet är att normalisera psykisk ohälsa, för att bryta tabun och förhoppningsvis få fler att öppna upp om deras psykiska mående. Under kvällen samlar vi tillsammans in pengar till SuicideZero, MIND, MÄN och Alla kvinnors hus.

Offentliga kreatörer som på något vis bidrar till vernissagen;
MARCUS BERGGREN
RYSSNISSE
JOCELYNSUPERSTAR
PONTUSISCREATING
BLECCATATTOO
MARIE TILLMAN
ATILLA YOLDAS
 
 

Tid: FREDAG 25 FEBRUARI 2022 KL. 17:00

Plats: Kristinehovs Malmgård på Södermalm i Stockholm

Länk till Facebookevenemang nedan

Se även: Terapeut med annan grundutbildning blir den nya radiopsykologen

Kvacksalveri på universitetet av jobbcoacher

Debattartikel: ”Pseudovetenskap frodas i vården och på universiteten”

Många resultat från psykologiexperiment stämmer inte

Fler psykoterapeuter kan stävja psykisk ohälsa

Läs mer om utbildningen till psykoterapeut.

KBT Sverige har fått en ny facebooksida!

På instagram hittar du oss här: https://www.instagram.com/kbtsverige/

Se även: Debattartikel: Det är dags att rätten till psykoterapi får samma ställning som rätten till den somatiska vården

Varför satsar man inte på psykoterapi i Sverige?

SKL sänker ersättningen för digitala vårdgivare – Branschen skakas om

Ur egen ficka: en studie av en patientgrupp som söker och själva

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

Tillgången till psykoterapeuter är för liten, det kan vara en orsak till ökad förskrivning av antidepressiva

Om när KBT uteslöts från psykoterapiföreningen

Hur kan man respondera på Coronakrisen genom att använda principer från acceptance and commitment therapy (ACT)?

Allt fler unga mår dåligt – skolor har svårt att hitta psykologer. Har någon skola psykoterapeuter?

Hur kommer det sig att man inte kräver psykoterapeut-kompetens när man ser till de små barnen och deras föräldrar?

Debattartikel: ”Fler psykoterapeuter kan stävja psykisk ohälsa”

Ersättningen till psykoterapeuter sänks: ”Katastrof”

Socialstyrelsens utredare missar psykoterapeuterna?

Vad är skillnaden mellan grundläggande psykoterapiutbildningar och legitimationsgrundande psykoterapeututbildningar?

Debattartikel: Psykoterapi får aldrig vara en plånboksfråga

Psykoterapeututbildningar

Till facebookevenemanget här

Besväras du av minnesbilder från COVID-19 pandemin?

Många som arbetar under COVID-19 har återkommande minnesbilder av händelser på arbetet. Det kan vara minnesbilder av en traumatisk händelse. Men det kan också vara någonting ganska neutralt – som t.ex. en tom säng, ett ansikte eller ett par händer. Dessa återkommande minnesbilder kan göra det svårt att slappna av, och de kan också påverka en i mötet med andra patienter där man påminns om dessa minnen.

FB_IMG_1595511593949

Du som känner igen dig i att du har sådana minnesbilder kan vara med i en forskningsstudie av en forskargrupp på Karolinska Institutet där en metod för att minska förekomsten av återkommande minnesbilder utvärderas. Tidigare forskning har visat lovande initiala resultat, till exempel för patienter i akutsjukvård.

Syftet med studien är att undersöka om en enkel kognitiv uppgift kan förebygga och minska påträngande minnesbilder. Forskargruppen hoppas att studien kan bidra till utvecklingen av nya behandlingsmetoder för personer som varit med om traumatiska händelser, till exempel de som varit med om traumatiska händelser under COVID-19.

Du kan delta i studien om du:
*Är 18 år eller äldre

*Har haft klinisk tjänstgöring under COVID- 19 pandemin på vårdinrättning på sjukhuset (t.ex IVA, intermediärvård, vårdavdelning, ambulans). (Detta omfattar personal som arbetat för sjukhuset under denna tidsperiod och har haft patientkontakt)

*Har varit med om minst en traumatisk händelse i samband med ditt kliniska arbete som sjukvårdspersonal under COVID-19.
(Exempel på sådana händelser kan vara ett traumatiskt eller tragiskt dödsfall för en patient; hot eller våld mot sjukvårdspersonal; situationer där vården av en patient misslyckades eller inte fungerade som planerat; händelser som innebar förhöjd risk för COVID-19 smitta; bevittna händelser som omgärdar en kollega som blivit sjuk eller avlidit av COVID-19.)

*Denna händelse/dessa händelser på arbetet innebar faktiskt eller risk för död, allvarlig skada eller sexuellt våld för dig eller för någon annan (till exempel traumatiskt eller tragiskt dödsfall för en patient)

*Den traumatiska händelsen/händelserna har skett under tiden sedan COVID-19 pandemin startade

*Minns den traumatiska händelsen/händelserna

*Upplever besvärande påträngande minnen (av en traumatisk händelse i samband med ditt arbete som klinisk sjukvårdspersonal under COVID-19)

*Har upplevt minst två sådana påträngande minnen av en arbetsrelaterad traumatisk händelse under veckan innan tillfället för inklusion/exklusion

*Kan och vill kort benämna eller kortfattat skriva ner dessa påträngande minnen (utan att gå in på dem i någon detalj)

*Kan läsa och prata svenska flytande
*Är alert och orienterad
*Har tillgång till en internetansluten smartphone
*Klarar av rent fysiskt att använda din smartphone
*Vill och kan ge ditt informerade samtycke till deltagande och slutföra studieproceduren *Vill och kan genomföra uppföljningarna och kontaktas under det att studien pågår

Du kan inte delta i studien om du hade:

*Medvetandeförlust > 5 minuter i samband med den traumatiska händelsen

*Pågående intoxikation under den traumatiska händelsen eller i samband med att du anmäler ditt deltagande

Studiens titel: ”Enkel Kognitiv Uppgift efter Trauma under COVID-19 – sjukvårdspersonal ’EKUT-P’ – en randomiserad kontrollerad studie”

Skicka ett mail till ekut@cns.ki.se där du anger ditt telefonnummer, därefter blir du kontaktad och ni går igenom ett par korta frågor för att bedöma om du kan vara med i studien.

Följ KBT Sverige på Facebook

Se även: Tetris minskar risken för flashbacks och utvecklande av PTSD?

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Händelsen i Stockholm kan ge långvariga och allvarliga stressreaktioner

Hanterande av flashbacks med hjälp av smartphone – Nytt forskningsprojekt.

Vad är COPE?

Datorspelsberoende betecknas nu som en psykisk sjukdom

Vad är Piagets teori om barns utvecklingsfaser?

Läckt intervju med en klinisk RFT-forskare

Följ KBT Sverige på instagram

Kroppen håller räkningen: hjärna, sinne och kropp vid läkning efter psykiskt trauma

Traumaexperten Bessel Van der Kolk har arbetat med traumapatienter i över trettio år. I den nyutkomna svenska översättningen, boken Kroppen håller räkningen (The Body Keeps the Score) tittar han på traumatisering och posttraumatisk stress ur ett bredare perspektiv och avslöjar att traumatiska upplevelser faktiskt orsakar fysiska förändringar i våra hjärnor – särskilt i de delar av hjärnan som har hand om njutning, anknytning, kontroll och tillit.

I Kroppen håller räkningen diskuteras effekterna av bland annat neuroplasticitetsterapi, mindfulness och yoga när det gäller att hantera trauma.

Kroppen håller räkningen (The Body Keeps the Score) har legat tre år på New York Times bästsäljarlista och sålt över fyra miljoner exemplar.

  • Originaltitel: The body keeps the score
  • Författare: Bessel Van der Kolk
  • Formgivare: Daniel Åberg
  • Format: Flexband
  • Upplaga: 1
  • ISBN: 9789198624618
  • Språk: Svenska
  • Antal sidor: 439
  • Utgivningsdatum: 2021-08-03
  • Översättare: Solveig Halvorsen
  • Förlag: Akademius

Se även: Hur du kan hantera Coronapandemin med hjälp av tekniker från ACT (Acceptance and commitment therapy).

Självomhändertagande för personal inom hälso- och sjukvård, funktionshinder samt äldreomsorg under coronakrisen

Psykoterapi på film och tv.

Filmer med skildringar av psykisk ohälsa

Dokumentärer och informationsfilmer om psykisk ohälsa

Inspelning: följ terapiprocessen när Jaime går i CPT

Film: Översätta problem till längtan och mål som samtalsledare

Animerad film, möt corona med hjälp av ACT

Film: Konsten att komma ihåg

Film: Fyra minuters yoga för stela/gamla psykoterapeuter

Film: Att utgå ifrån sig själv och nå fram med sin kommunikation

After Neverland – intervju med männen, andra som varit med om sexuella övergrepp som barn och mannen bakom filmen

Globen bytte idag namn som hyllning till Avicii

Vi har tidigare rapporterat att Avicii får en minnesplats. Idag avslöjades att Globen – eller Ericsson Globe som varit det fullständiga namnet fram till nu – byter identitet.

Det nya namnet är Avicii arena. Bakom namnskiftet står Stockholm Live och Tim Bergling Foundation. Tillsammans med en rad samarbetspartner ska de arbeta ihop mot psykisk ohälsa bland unga. Det var i samband med en hyllningskonsert som föräldrarna först fick frågan om namnbytet. Stiftelsen Tim Bergling Foundation har startats av familjen Bergling till minne av Tim Bergling och fokus ligger på förebyggande arbete inom psykisk ohälsa och suicid bland unga. I likhet med Friends arena är det andra företag än de som namnger arenan som står för sponsringspengarna.

– Det är en ny sorts samarbete, att olika parter kommer samman kring en viktig samhällsfråga. Det kan absolut vara något man ser mer av framöver, säger Andreas Sand till SVT Nyheter kultur. Andreas Sand är VD på Stockholm live, vilka driver Avicii arena, .

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Se även: Tim ”Avicii” Berglings pappa om ångesten och medicinerna

Minnesplats för artisten Tim ”Avicii” Bergling

HIT KAN DU VÄNDA DIG OM DU MÅR DÅLIGT

Om mäns självmordsnärhet och ovilja att söka hjälp

Hyllningskonsert för Avicii sålde slut direkt

Hjälplinjen läggs ned, självmordslinjen får 30 miljoner

Aviciis stiftelse med fokus på förebyggande av psykisk ohälsa och suicid

Självmordet skriver om storyn om Avicii

Avicii – en av många musiker med ångest

Kända personer som lever med bipolär sjukdom

Hur använder du musik?

Följ KBT Sverige på instagram

[1] Info från Andréa Hedin (M) facebooksida 200214

Minnesplats för artisten Tim ”Avicii” Bergling

Det har fattats beslut om att tillskapa en minnesplats efter Tim ”Avicii” Bergling. Kommunala tjänstemän har fått i uppdrag att utreda vilken plats som passar bäst. I uppdraget att utreda vilken plats som passar bäst för man en dialog med familjen. [1]

Tanken är att det ska bli en plats där människor ska kunna slå sig ner en stund för att minnas Tim ”Avicii” Bergling och inspireras av hans musik, men också en plats för att söka tröst och hedra alla människor som har drabbats av psykisk ohälsa och gått bort alldeles för tidigt.

Ambitionen är att människor ska kunna ta del av Aviciis musik, både genom att höra den på platsen och genom konstverk som har inspirerat av hans låttexter.

Det blir en plats i Stockholm på centrala Östermalm i parkmiljö som Stockholms stad förfogar över.

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Se även: Tim ”Avicii” Berglings pappa om ångesten och medicinerna

HIT KAN DU VÄNDA DIG OM DU MÅR DÅLIGT

Om mäns självmordsnärhet och ovilja att söka hjälp

Hyllningskonsert för Avicii sålde slut direkt

Hjälplinjen läggs ned, självmordslinjen får 30 miljoner

Aviciis stiftelse med fokus på förebyggande av psykisk ohälsa och suicid

Självmordet skriver om storyn om Avicii

Avicii – en av många musiker med ångest

Kända personer som lever med bipolär sjukdom

Hur använder du musik?

Följ KBT Sverige på instagram

[1] Info från Andréa Hedin (M) facebooksida 200214

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

De nationella riktlinjerna för vård vid depression och ångestsyndrom publicerades första gången 2010, och en stor revidering gjordes 2017. Under 2020 har Socialstyrelsen gjort en mindre översyn.

De har bland annat lagt till en rekommendation om det nya läkemedlet esketamin, och två rekommendationer om återfallsförebyggande behandling. De har också avrått från att använda metoden Brief child and family phone interview (BCFPI).

Socialstyrelsens typer av rekommendationer: Socialstyrelsen rekommenderar hälso- och sjukvården att erbjuda vissa åtgärder till patienter med vissa hälsotillstånd. De ger tre typer av rekommendationer: rekommendationer med prioritet 1– 10, rekommendationen FoU och rekommendationen icke-göra.

För att kunna ge rekommendationer om vilka åtgärder som är mest angelägna, rangordnar Socialstyrelsen åtgärder för olika hälsotillstånd. Rangordningen baseras på en samlad bedömning av

  • hälsotillståndetssvårighetsgrad
  • åtgärdens effekt
  • kostnadseffektivitet
Effektivt omhändertagande (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 1, 3 och 5)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda hög tillgänglighet till en primär bedömning av vårdbehov till personer med symtom på depression eller ångestsyndrom
    (prioritet 1)
  • erbjuda en aktiv uppföljning med en planerad förnyad kontakt till personer med depression eller ångestsyndrom, eller med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).
  • Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda föräldraversionen av Brief child and family phone interview (BCFPI) till barn och ungdomar med misstänkt depression eller ångestsyndrom, för att upptäcka personer som behöver utredas vidare (icke-göra).

För effektivt omhändertagande vid depression och ångestsyndrom finns även rekommendationer om följande åtgärder:

  • samordnat och strukturerat omhändertagande med vårdsamordnare (id- nr 8)
  • identifiera depression med EPDS (id-nr 15:1a)
  • förebyggande psykosocial eller psykologisk behandling (id-nr 15:2)
  • förstärkta och individualiserade hembesök (id-nr 15:3)
  • screening för depression eller ångestsyndrom (id-nr 16).
Diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos vuxna (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 2a och 2b)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda SCID-I eller MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i den specialiserade vården till vuxna med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda MINI som komplement till den kliniska bedömningen vid diagnostik i primärvården till vuxna med misstänkt depression eller ångestsyndrom (prioritet 4).

För diagnostik vid misstänkt depression eller ångestsyndrom hos barn och ungdomar finns rekommendationer om följande åtgärder:

  • K-SADS-PL eller MINI-KID som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i specialiserad vård (id-nr 2c)
  • MINI-KID som komplement till klinisk bedömning vid diagnostik i primärvård (id-nr 2d)
  • diagnostik i strukturerad form och immunologisk provtagning (id-nr 14).
  • Undersökning av samsjuklighet med kroppslig sjukdom
    (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 4)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda en somatisk anamnes och undersökning samt en relevant utredning utifrån eventuella ytterligare behov av vård till personer med depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).

Bedömning av suicidrisk hos ungdomar och vuxna (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 10a, 10b, 10c och 10d)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda en strukturerad klinisk bedömning av suicidrisken hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (prioritet 1).

Hälso- och sjukvården kan

• bedöma suicidrisken med instrument som ett komplement till den kliniska bedömningen hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (prioritet 6).

Hälso- och sjukvården bör inte

  • bedöma suicidrisken med enbart instrument hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (icke-göra)
  • bedöma suicidrisken med instrumentet Sad persons scale som ett komplement till den kliniska bedömningen hos vuxna och ungdomar med depression eller ångestsyndrom (icke-göra).
Behandling vid lindrig till medelsvår egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 62, 68, 69, 70 och 73)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
  • erbjuda IPT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda fysisk aktivitet till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 6)
  • erbjuda korttids-PDT till vuxna med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 7).
Behandling vid medelsvår till svår egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 78, 79, 80, 81 och 85)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda ECT till vuxna med svår egentlig depression (prioritet 1)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med
  • svår egentlig depression (prioritet 1)
  • erbjuda behandling med litium som tillägg till antidepressiva
  • läkemedel till vuxna med behandlingsresistent svår egentlig
  • depression (prioritet 2).
  • erbjuda behandling med rTMS till vuxna med medelsvår till svår
  • egentlig depression (prioritet 3).
  • Hälso- och sjukvården kan i undantagsfall

• erbjuda behandling med esketamin som tillägg till andra antidepressiva läkemedel till vuxna med behandlingsresistent medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 10).

Återfallsförebyggande behandling vid egentlig depression
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 86 och 88)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna som efter recidiverande episoder av egentlig depression uppnått remission (prioritet 1)
  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med KBT eller mindfulnessbaserad kognitiv terapi till vuxna som efter recidiverande episoder av egentlig depression uppnått remission (prioritet 3).
Psykopedagogisk behandling vid depression hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 17)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på depression till barn och ungdomar med depression (prioritet 2).

Behandling vid lindrig till svår egentlig depression hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 19, 20 och 27a)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår egentlig depression (prioritet 2)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparatet fluoxetin) till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda IPT till barn och ungdomar med lindrig till medelsvår depression (prioritet 5).

För behandling vid lindrig till svår egentlig depression hos barn och ungdomar finns även rekommendationer om följande åtgärder:

• mindfulnessbaserad stressreduktion som tillägg till annan behandling (id- nr 18)

  • korttids-PDT(id-nr21)
  • systemiskfamiljeterapi(id-nr22)
  • anknytningsbaserad familjeterapi (id-nr 23)
  • antidepressiva läkemedel (SSRI- eller SNRI-preparat) (id-nr 24)
  • antidepressiva läkemedel (SSRI-preparaten sertralin eller escitalopram)
  • (id-nr 27b)
  • paroxetin (id-nr 27c)
  • antidepressiva läkemedel (mestadels SSRI-preparat) och KBT som
  • kombinationsbehandling (id-nr 29)
  • KBT som tillägg till antidepressiva läkemedel(id-nr30).

Behandling med ECT vid svår egentlig depression hos ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 31)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda ECT till ungdomar efter pubertetsdebut med svår depression och psykotiska symtom, katatoni eller behandlingsresistens (prioritet 1).

Återfallsförebyggande behandling för barn och ungdomar med egentlig depression i remission (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 28a och b)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression i remission (prioritet 5)
  • erbjuda återfallsförebyggande behandling med KBT som tillägg till antidepressiva läkemedel till barn och ungdomar med medelsvår till svår egentlig depression i remission (prioritet 5).
Behandling vid generaliserat ångestsyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 95 och 98)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda KBT till vuxna med generaliserat ångestsyndrom (prioritet 5).

Behandling vid paniksyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 105 och 108)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda KBT till vuxna med paniksyndrom (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med paniksyndrom (prioritet 5).

Behandling vid tvångssyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 122 och 125)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda KBT med exponering och responsprevention till vuxna med tvångssyndrom (prioritet 1)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med tvångssyndrom (prioritet 2).
Behandling vid social fobi (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 114 och 118)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör
• erbjuda KBT till vuxna med social fobi (prioritet 3). Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med social fobi (prioritet 5).

Behandling vid posttraumatiskt stressyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 129, 130 och 133)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 3).

Hälso- och sjukvården kan

  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 5)
  • erbjuda behandling med EMDR till vuxna med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 7).
Behandling med lugnande läkemedel vid ångestsyndrom (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 99, 109, 120 och 137)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda bensodiazepiner till vuxna med generaliserat ångestsyndrom, paniksyndrom, social fobi, akut stressyndrom eller posttraumatiskt stressyndrom (icke-göra).

Skärmavbild 2020-12-12 kl. 21.32.54
Psykopedagogisk behandling vid ångestsyndrom hos barn och ungdomar
(Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 32)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda psykopedagogisk behandling med fokus på ångestsyndrom till barn och ungdomar med ångestsyndrom (prioritet 3).

Behandling vid generaliserat ångestsyndrom, separationsångest och social fobi hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 34, 36 och 37)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

  • erbjuda kombinationsbehandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparatet sertralin) och KBT till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 2)
  • erbjuda KBT till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 3)
  • erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI- eller SNRI-preparat) till barn och ungdomar med generaliserat ångestsyndrom, separationsångest eller social fobi (prioritet 3).
Behandling vid tvångssyndrom hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 48 och 50)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda KBT med exponering och responsprevention till barn och ungdomar med tvångssyndrom (prioritet 1)

Hälso- och sjukvården kan

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) till barn och ungdomar med medelsvårt till svårt tvångssyndrom (prioritet 4).

Behandling vid posttraumatiskt stressyndrom hos barn och ungdomar (Id-nr i tillstånds- och åtgärdslistan: 39, 42 och 44)

Rekommendationer

Hälso- och sjukvården bör

• erbjuda traumafokuserad KBT med exponering till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (prioritet 2).

Hälso- och sjukvården bör endast inom ramen för forskning och utveckling

• erbjuda behandling med antidepressiva läkemedel (SSRI-preparat) till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (FoU).

Hälso- och sjukvården bör inte

• erbjuda behandling med alfa-adrenerga agonister till barn och ungdomar med posttraumatiskt stressyndrom (icke-göra).

Läs mer på Socialstyrelsens webbplats: Utvärdering av vård vid depression och ångestsyndrom.

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Socialstyrelsens rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, åren 2006-2016.

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020 Sammanfattning uppdateringar

Vägen till de nya riktlinjerna har varit lång och brokig. En mängd debattartiklar har publicerats och åsikter åt olika håll har framförts. Läs mer om det under nedanstående länkar:

Radioinslag om införandet av de nya riktlinjerna för behandling av depression, kritiken mot dessa från 17 forskare och om socialstyrelsens svar på kritiken.

Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

”Socialstyrelsens nya riktlinjer är ett haveri” – ett nytt debattinlägg gällande socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för vård vid depression och ångest

”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”

Följ KBT Sverige på instagram

Till Debattartikeln i Dagens Nyheter 171213: https://www.dn.se/debatt/unga-med-psykisk-ohalsa-maste-fa-hjalp-snabbare/

Uttalanden från JO om saklighet och opartiskhet i Socialstyrelsens arbete med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Socialstyrelsen beslutade den 13 december 2017

pexels-photo-4098366.jpeg
Foto av cottonbro pu00e5 Pexels.com

om nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

I en anmälan till JO framförde Riksföreningen Psykoterapicentrum (som trots sitt namn enbart organiserar legitimerade psykoterapeuter med psykodynamisk inriktning. Psykoterapistuderande och andra intresserade erbjuds studerande- eller stödmedlemskap) klagomål mot Socialstyrelsen om att myndigheten inte följt regeringsformens bestämmelser om saklighet och opartiskhet samt förvaltningslagens jävsbestämmelser vid framtagandet av riktlinjerna, bl.a. för att fem jäviga experter anlitats i arbetet.

JO har granskat Socialstyrelsens formella handläggning av ärendet. Det har innefattat en prövning av dels om Socialstyrelsens grundmodell för att ta fram och besluta om nationella riktlinjer är utformad på ett sätt som beaktar grundlagens objektivitetskrav, dels om det funnits brister vad gäller saklighet och opartiskhet i det aktuella riktlinjearbetet. En central fråga i ärendet har varit vilka uppdrag de externa experter som Socialstyrelsen anlitat faktiskt haft och om det funnits anledning att ifrågasätta dessa experters opartiskhet. JO har inte utvärderat riktlinjernas innehåll och uttalar sig inte om riktlinjerna i sak.

I beslutet uttalar JO att det inte finns anledning att ifrågasätta Socialstyrelsens grundmodell som sådan och konstaterar att modellen framstår som ändamålsenlig att använda i arbetet med att ta fram de nationella riktlinjerna. JO anser vidare att Socialstyrelsen i det aktuella riktlinjearbetet har tillämpat modellen på ett sätt som gör att kravet på saklighet måste anses uppfyllt.

Vidare uttalar JO att förvaltningslagens jävsbestämmelser inte kan anses tillämpliga på de experter som deltagit i riktlinjearbetet men att Socialstyrelsen för att uppfylla regeringsformens krav på opartiskhet har varit skyldig att säkerställa att det inte i fråga om dessa experter har funnits omständigheter som varit ägnade att negativt påverka tilltron till det tillämpade förfarandets objektivitet. JO anser att Socialstyrelsen inte kan undgå kritik för att i det aktuella riktlinjearbetet ha anlitat en extern expert vars objektivitet utifrån sett kunde ifrågasättas. I övrigt har kraven på opartiskhet enligt JO:s mening varit uppfyllda.

Ladda ner beslutet nedan.

Innan riktlinjerna fastställdes och även efteråt debatterades dessa i en rad forum. Här är några av de inlägg som vi rapporterade om:

”För mig gränsar de svenska riktlinjerna till det oetiska.”

Radioreportern hamnade mitt i ett storbråk angående de nya riktlinjerna för behandling av depression.

Replik från företrädare för Socialstyrelsens projektledningsgrupp i arbetet med nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Socialstyrelsen ger svar på frågor som uppstått vid debatter om de nya riktlinjerna för behandling av depression vissa frågor sägs bero på missuppfattningar

Diskussionen bör inte handla om PDT eller KBT utan om evidensbaserade metoder och kompetensbrist

Följ KBT Sverige på instagram:

Se även: Nya riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom.

Webbsändning: nationellt vård- och insatsprogram för depression och ångestsyndrom

Kognitiv beteendeterapi vid lindrig till medelsvår depression hos vuxna

Vad är de nationella vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa?

Skolor inför KBT för att motverka skolk och mobbing

Vad är mindfulnessbaserad kognitiv terapi?

Nationellt vård- och insatsprogram för depression och ångestsyndrom

Vad är mindfulness eller medveten närvaro?

Töreskolan hade många kränkningar – vände trenden med mindfulness

”Mindfulness och självhjälp räcker inte för att förhindra allvarlig utbrändhet”

Kända Youtubers i samtal med psykoterapeuten

Larmen om den ökande psykiska ohälsan bland unga kan vara kraftigt överdrivna

Ny Bris-rapport – fler barn och unga kontaktar Bris om våld, övergrepp, kränkningar och allvarlig psykisk ohälsa

Ladda ned beslutet i sin helhet (nytt fönster)

cropped-kbtsverigelog

”Mindfulness kan leda till ångest och depression”

Det kan finnas negativa effekter av meditation och mindfulness enligt en ny studie.

pexels-photo-4431090.jpeg
Foto av cottonbro pu00e5 Pexels.com

Socialstyrelsen rekommenderar mindfulnessbaserad kognitiv terapi för att förebygga återfall av depression i riktlinjerna för behandling av ångest och depression. 

Flera vetenskapliga studier har påvisat positiva effekter av mindfulnessträning. Men det kan också finnas negativa effekter av meditation och mindfulness, visar en ny studie som publicerats i tidskriften Acta Psychiatrica Scandinavica. För en liten del, cirka 8 procent, av dem som testar meditation, leder det till oönskade effekter som ångest och depression skriver Sveriges Television. [1]

Forskarna har, i en så kallad systematisk översikt, analyserat 83 olika studier om meditation och mindfulness, och kommit fram till att det inte är ovanligt med negativa effekter, även hos personer utan tidigare psykisk ohälsa.

De vanligaste biverkningarna var ångest och depression, men det fanns också fall där personer fått psykoser, panikattacker och självmordstankar efter att de mediterat.

Se även: Ola Schenström bemöter artikeln: Skadliga effekter – går snarast ner med mindfulnessträning

Se även: Självomhändertagande för psykoterapeuter under coronakrisen

Hemligheten bakom lycka kan vara att känna sig olycklig

Vad är mindfulness eller medveten närvaro?

”Mindfulness och självhjälp räcker inte för att förhindra allvarlig utbrändhet”

Riksdagsledamot vill förebygga psykisk ohälsa med mindfulness

Fyra minuters yoga för stela/gamla psykoterapeuter

Mindfulnessbaserad kognitiv terapi vid depression hos vuxna

Föreläsning – psykisk ohälsa bland barn och unga

Se även: Ny plattform för videosamtal som är gratis att använda för vårdpersonal

Studie om hur vår psykiska hälsa påverkas av Coronakrisen

Coronakrisen: Öppna upp hjälplinjen igen!

Animerad film, möt corona med hjälp av ACT

Vad kan jag kontrollera och inte?

Nu vill museet bevara dina erfarenheter för framtidens forskare

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Covid-19 – ger psykologisk process liknande den som sörjande går igenom

”De nödvändiga samtalen” vid Covid-19 infektion – en samtalsguide

Psykoterapeutisk, psykosocial och annan icke-farmakologisk behandling av PTSD

[1] SVT 200905: Studie: Mindfulness kan leda till ångest och depression

Koncentrerad behandling av OCD och andra ångeststörningar

Direktsänd online-salong med Lars-Göran Öst idag.

Screenshot_20191103-085257_Chrome

Temat är ”Koncentrerad behandling av OCD och andra ångeststörningar”. Lars-Göran Öst kommer att dra en del forskningsresultat som ännu inte är publicerade. Av den anledningen kommer inte inspelning av föreläsningen att läggas upp på BTFs webbsida.

Föreläsningen är öppen för alla.

BTF-salong idag 1 september med start kl 18.00.

Se länk till Zoom-mötet nedan.

➡️ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se också: Steven Hayes om ACT för OCD

Vad är OCD eller tvångssyndrom?

Författaren om att acceptera tvångstanken och se den för vad den är

Vad är hälsoångest?

EABCT 2020 i Aten och online

Bacillofobi och bakteriofobi

Uppdaterade nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom

Vad är dysmorfofobi?

Diagnoskriterierna för patologiskt samlande enligt DSM-5

Följ KBT Sverige på instagram

View this post on Instagram

Externa faktorer som ligger utanför terapisessionen, vilka kan tänkas inverka störande på behandlingen och bör beaktas och bedömas. Från boken "Kognitiv terapi för mer komplexa problem : när vanliga metoder inte fungerar" av Judith S Beck. För det händer att både terapeut och patient ger upp, vilket leder till frustration och besvikelse, tar tid och kostar pengar. Judith Beck, amerikansk doktor i psykologi och psykiatri, har arbetat med dessa professionella svårigheter. I denna bok omformulerar hon svårigheterna till identifierbara, välkända problem. Hon beskriver hur terapeuten kan klassificera problemen och därefter utforma relevanta strategier och tekniker för att lösa dem. Beck poängterar dessutom att varje problem är unikt och att terapeuten måste anpassa sina strategier därefter. Patienter med diagnosen personlighetsstörning i tillägg till depression, ångeststörning eller paniksyndrom är några som kan bli hjälpta med Becks metod, som för den kognitiva terapins möjligheter framåt. #judithbeck #kbtkomplexaproblem #psykoterapibok #kbtbok #kbtsverige #psykoterapeutersverige #kbt #kognitivbeteendeterapi #psykoterapi #terapi #psykoterapeutiskbehandling #kbtstockholm #psykologiskbehandling

A post shared by KBT Sverige (@kbtsverige) on

Länken till Zoom-mötet är: https://us02web.zoom.us/j/2453461850?pwd=dHhYTHFHeStBQmphQWxDYkswQmQ3dz09

Vad är hälsoångest?

Hälsoångest, även kallat hypokondri och tidigare inbillningssjuka, är ett tillstånd där du är överdrivet rädd för att ha en allvarlig sjukdom.

20200320_201635

Det som driver tillståndet är individens benägenhet att automatiskt göra en katastroftolkning av vanliga kroppsliga symtom; huvudvärk = hjärntumör, magont = magcancer, förstoppning = tarmcancer etcetera. Utmärkande är en fixering vid risken att man kan ha en eller flera allvarliga, livshotande kroppsliga sjukdomar. Det är vanligt med återkommande tvångsmässiga åtgärder för att kontrollera sin hälsa och kropp.

Överdriven uppmärksamhet på fysiska symtom och stark hälsoångest hos föräldrarna kan bidra till att barn utvecklar hälsoångest. Vissa personlighetsdrag ökar risken för att utveckla tillståndet, till exempel en fixering vid hälsa och kropp och perfektionistiska drag.

Man har funnit en större andel rapporter om sexuella övergrepp och fysisk misshandel i barndomen hos personer med hälsoångest jämfört med kontrollgrupp. Allvarlig sjukdom eller dödsfall i den närmaste familjen, eller en ny livssituation med nytt ansvar, till exempel att bli mamma, kan utlösa hälsoångestfyllda föreställningar.

Diagnostiska kriterier vid hälsoångest

  • Personen är fixerad vid sin rädsla för att drabbas av allvarlig sjukdom (eller sin övertygelse om att redan ha drabbats).
  • Idéerna grundas på feltolkningar av kroppsliga symtom.
  • Övertygelsen består trots adekvat medicinsk utredning och lugnande försäkringar.
  • Tankarna och rädslan orsakar betydande lidande och/eller försämrad funktion i arbete eller socialt liv.
  • Störningen har varat i minst sex månader.
  • Tankarna och rädslan förklaras inte bättre av GAD, tvångssyndrom, paniksyndrom, egentlig depressionsepisod, eller annan psykisk sjukdom.

Hälsoångest klassificeras som ett somatoformt syndrom (enligt DSM–IV) men då det utmärks av en stark ångestkomponent så konceptualiseras och förstås det bäst som ett ångestsyndrom. Depression och ångesttillstånd föreligger ofta samtidigt och har oftast utvecklats sekundärt till hälsoångest.

Vem kan behandla patienter med hälsoångest?

I många fall kan relativt enkla klargöranden (fungerar ofta bäst med en läkare) ha stor betydelse. Ibland kan det räcka med ett samtal med allmänläkaren, i andra fall är problemen mer sammansatta och komplicerade och det kan krävas flera konsultationer, eventuellt remiss till specialist inom psykiatri eller till psykoterapeut. En KBT-baserad hälsoångestbehandling kan kräva 5–20 sessioner om vardera 45 minuter.

❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Vad är OCD eller tvångssyndrom?

Rädsla för blod, blodfobi.

Vad är trichotillomani eller Hair-Pulling Disorder?

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Coronaviruset ger kontrollförlust

KBT-behandling för hälsorelaterad ångest

Vad är skillnaden mellan hypervigilans och hälsoångest?

Ångest kan hjälpa dig minnas

Vad är de nationella vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa?

Michael Nyqvists rollfigur har panikångest och går i KBT-behandling

Diagnoskriterierna för ADHD enligt DSM-5

Vad är schizoaffektivt syndrom?

En lista med fobier

”ME/CFS kan öka dramatiskt efter pandemin”

Kan du begreppet?

Följ KBT Sverige på instagram