dansterapi – KBT Sverige

Webinarie om olika behandlingsalternativ och vägar till återhämtning vid psykisk ohälsa

Direktsänt webinarie om psykisk ohälsa som kommer att utforska olika behandlingsalternativ och vägar till återhämtning. Utifrån deltagarnas utgångspunkter och erfarenheter ställs frågan: Finns det sätt att läka och närma sig psykiskt lidande som inte bygger på psykofarmaka och rådande diagnosstyrda perspektiv?

I panelen:

Johanna Brynielsson är legitimerad psykolog, legitimerad psykoterapeut, psykoterapihandledare och specialist i klinisk psykologi. Hon har varit verksam inom psykiatrisk öppenvård sedan 23 år med specialisering inom utredning och behandling av komplex traumatisering och dissociation.

Alain Topor är docent vid institutionen för socialt arbete vid Stockholms universitet och professor vid Institutet för psykosocial hälsa, Universitetet i Agder, Norge.

Stefano Selvani är psykiatriker och specialist i barn- och ungdomsmedicin och barn- och ungdomspsykiatri. F.n. verksam som överläkare i Barnpsykiatri på Sanks/Karasjok i Nordnorge på en ungdomspsykiatrisk avdelning samt som konsult inom barnpsykiatri Sverige.

Fanny Marell är socionom, leg psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi. Hon har arbetat i ca 25 år med socialt arbete på socialtjänst, familjebehandling på institution för ungdomar, som kurator/familjeterapeut inom BUP och som familjeterapeut på ätstörningsklinik. F.n. arbetar hon privat som handledare och utbildare samt med psykoterapi.

Lasse Mattila är socionom, föreläsare, handledare och författare. Han har arbetat hela sitt yrkesverksamma liv med barn och unga i utsatta livssituationer, däribland som skolkurator och som arbetsledare inom socialtjänsten, samt som enhetschef och handledare inom området för förstärkt jour- och familjehemsvård. Han är chefredaktör för webbmagasinet Mad in Sweden.

Frida Öhrberg är gymnasielärare i svenska och historia. Har även universitetsstudier i filosofi, språkvetenskap och ungdomskulturer. Läser för närvarande, vid sidan av arbetet, en magisterexamen i litteraturpedagogik. Mångårig erfarenhet av arbete med ungdomar inom skolan. Kom i samband med en omfattande kris i kontakt med psykiatrin och är sedan dess övertygad om att en förändring är nödvändig.

Måndagen den 18/1 19.00-20.00 sänds detta live på Facebook, du som tittar är välkommen att chatta och ställa frågor till panelen i kommentarsfältet. Webinariet är kostnadsfritt och ingen föranmälan behövs.

Arrangörer är Föreningen Alternativ till Psykofarmaka (FAP) i samarbete med webbmagasinet Mad in Sweden.

Se länk till webinariet nedan.

Se också information om:

Om betydelsen av djur i behandling:

hästar

hundar

Om naturens läkande kraft:

Stresshormonernas värsta fiende

Här fungerar avkoppling bäst och här får du ny energi i naturen

Om vikten av kost:

Maten som kan lindra depression.

Och vikten av att sova:

Vad händer med hjärnan om vi får för lite sömn?

Följ KBT Sverige på Facebook

Se även: Placebo-psykoterapier fungerar ofta.

Skräckterapi för coronaångest

Vad är RFT?

”Personer som utövar alternativmedicin behöver granskas av en statlig myndighet – för patienternas skull”

Vad finns det för inriktning på psykoterapeututbildningar?

Debattartikel:Gå inte på myten om kemisk obalans i hjärnan som orsak till depression och ångest

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Till webinariet på Facebook

Alternativa terapiformer

Det finns många olika kognitiva och beteendeinriktade behandlingsformer och interventioner så som beteendeaktivering, habit reversal training, Cognitive Process therapy och DBT och andra behandlingsmetoder inom tredje vågens KBT. Dessutom finns mer integrerade KBT-former som schematerapi, metakognitiv interpersonell terapi och COPE. Här har vi skrivit om Mindfulnessbaserad kognitiv terapi (MBKT), precis som namnet antyder innehåller terapimetoden en hel del inslag av mindfulness.

Men det finns också andra behandlingsmetoder vilka ibland kan kombineras med KBT eller som inte alls är att finna under KBT-paraplyet (om behandlare inom de metoderna får välja).

Här hittar vi

Men inte bara att själv vara aktiv i kulturutövandet utan även att uppleva förefaller kunna vara till hjälp:

Kulturupplevelser minskar risken för depression

Betydelsen av djur i behandling lyfts då och då:

hästar

hundar

Naturens läkande kraft har vi tidigare skrivit om:

Stresshormonernas värsta fiende

Här fungerar avkoppling bäst och här får du ny energi i naturen

Vi har också skrivit om betydelsen av kost:

Maten som kan lindra depression.

Och av sömn:

Vad händer med hjärnan om vi får för lite sömn?

Inte sällan behövs det yttre förändringar:

”Mindfulness och självhjälp räcker inte för att förhindra allvarlig utbrändhet”

Vi har också skrivit om PDT-metoder:

Mentaliseringsbaserad terapi

Det finns en granskning av ”den svenska lekmannaterapin”

Och om metoden EFT som på senare år blivit mer populär

Se även: Placebo-psykoterapier fungerar ofta.

Skräckterapi för coronaångest

Vad är RFT?

”Personer som utövar alternativmedicin behöver granskas av en statlig myndighet – för patienternas skull”

Vad finns det för inriktning på psykoterapeututbildningar?

Debattartikel:Gå inte på myten om kemisk obalans i hjärnan som orsak till depression och ångest

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Följ KBT Sverige på Facebook

Dans utan krav hjälper unga mot psykisk ohälsa

Fysisk aktivitet utan prestationskrav stärker självkänslan hos unga tjejer. Metoden avlastar också skolsköterskor som får mindre att göra när elevernas psykiska hälsa förbättras enligt Dagens Medicin. [1]

Dans för hälsa handlar om rörelseglädje och riktar sig till ungdomar med psykisk ohälsa och stressrelaterade problem. Metoden används främst inom elevhälsan och oftast är det skolsköterskor som remitterar elever till dansen. Två gånger i veckan under två terminer möts ungdomar för att prova på dansstilar som jazz, afro och eget skapande.

Hittills har fysioterapeuten Anna Duberg som driver Dans för hälsa utbildat närmare 300 instruktörer runt om i landet. Förutom intresse för dans är det ett krav att instruktörerna ska ha en grundutbildning inom vård eller pedagogik. Uppskattningsvis tusen ungdomar, främst tjejer, dansar i dag enligt Dans för hälsa-konceptet. Viktigast är att ha roligt tillsammans och få en frizon från vardagens alla krav.

– De här ungdomarna behöver en kravlös form av fysisk aktivitet och få känna tillhörighet. Den sociala gemenskapen är jätteviktig, säger Anna Duberg.

Det hela började som en forskningsidé år 2008 vid Universitetssjukvårdens forskningscentrum i Region Örebro län. Målet var att skapa behandlingsalternativ som gör skillnad för ungdomar med psykisk ohälsa. I studien fick tjejer i åldern 13-18 år med psykosomatiska problem dansa i grupp två gånger i veckan i åtta månader.

Resultatet visade att 65 procent av dem ökade sin självskattade hälsa. Många upplevde även minskade stressymptom och stärkt självtillit. Hälsoekonomiska utvärderingar som gjorts visar att samhället på sikt kan spara mångmiljonbelopp med den här typen av förebyggande insats.

– En skolsköterska sa till mig att tjejerna slutar att komma till henne efter någon vecka med dansen. Men många tycker att det bästa resultatet vi fått är den goda närvaron, för det här är en svår målgrupp att nå med fysisk aktivitet två gånger i veckan, säger Anna Duberg och fortsätter:

– Att dansen har implementerats så lyckosamt är intressant. Det visar att det behövs något mer i vården än samtal och medicinering.

Se även: Dansen som hjälp till att hitta tillbaka till kroppen

In treatment kommer tillbaka

Alternativa terapiformer

Nationella riktlinjer för vård vid depression och ångestsyndrom 2020

Fysisk aktivitet ordineras mot psykisk ohälsa

Kan musik hjälpa oss att må bättre?

Vad är biblioterapi?

Dagboken – ett kraftfullt verktyg i terapi

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Coronapandemin pågår i högsta grad fortfarande

[1] Till artikeln ”Kravlös dans hjälper mot psykisk ohälsa för unga” från 190529

Dansen som hjälp till att hitta tillbaka till kroppen

– Dans gör att vår förmåga att definiera våra egna och andra människors känslor förbättras samtidigt som vårt minne stärks, speciellt det som är kopplat till känslor.

Det i sin tur främjar självkännedom, förståelse för andra och skapandet av sociala band säger Hanna Poikonen, doktor i neurovetenskap. I maj 2018 disputerade hon med den neurovetenskapliga avhandlingen ”Dance on cortex” vid Helsingfors universitet.

Avhandlingen bekräftar tidigare forskning som visat att dans utvecklar de delar i hjärnan som styr motorik och hörsel.

Se även: Hur ser det ut med psykisk ohälsa i Sverige?

Gå på konserter – få bättre hälsa?

Dans utan krav hjälper unga mot psykisk ohälsa

Alternativa terapiformer

Här fungerar avkoppling bäst och här får du ny energi i naturen

Om psykoterapi i rörliga media

Musikterapi blir allt vanligare i Sverige

Dagboken – ett kraftfullt verktyg i terapi

SvD 190107: ”Dans kan hjälpa oss att hitta tillbaka till kroppen”