Vad är den polyvagala teorin?

Den polyvagala teorin introducerades av Stephen Porges (1994) som hade som utgångspunkt att få förståelse för hur människan reagerar på trauma. Teorin presenterar att den tionde kranialnerven (vagusnerven), som är kroppens längsta nerv, har flera distinkta funktioner.

Ett centralt begrepp i den polyvagala teorin är neuroperception. Neuroperception kallas den process som uppstår då autonoma nervsystemet läser av tecken på faror i din omgivning. Det handlar om att ofrivilligt, automatiskt och omedvetet utforska personer och omgivningen efter potentiella hot. Även fast det sker omedvetet kan du själv notera de fysiologiska effekterna. Enligt den polyvagala teorin kan ansiktsuttryck kopplas till fysiska reaktioner vilket innebär att andra personer kan läsa av vad som sker fysiologiskt hos dig. Neuroception är viktig för vår överlevnad.

Den polyvagala teorin presenterar tre automatiska grundlägen:

Två av dessa grundlägen har sitt ursprung i det parasympatiska nervsystemet;
Ett av dem aktiveras vidtrygghet (ventral vagus) det andra vid starkt upplevt hot (dorsala vagus). Det tredje grundläget är det sympatiska nervsystemet som aktiveras vid fara.

Mobilisering – Sympatiska systemet

Denna strategi administreras av det sympatiska nervsystemet, som mobilisera dig under farliga situationer. Det är ett sätt att kämpa eller fly (fight och flight) undan potentiella hot. Det kan till exempel identifieras när man är rädd, ledsen, arg eller har ångest. När ett ”hot” uppfattas aktiveras det sympatiska systemet snabbt och det autonoma nervsystem flyttar fokus för att stödja försvar istället för läkning och återhämtning. Man tänker sig att hjärtrytmen då går upp och vi får kortare andning.

Immobilisering – Dorsal vagal

Är vår äldsta strategi vid fara. När man utsätts för ett starkt upplevt hot aktiveras det mer primitiva systemet, den icke myelinsiserade dorsala delen av vagusnerven. Det leder till en systemnedstängning (freeze/frys) som kan få till följd att man svimmar, kollapsar, isolerar sig, stänger av eller dissocierar. Vid tecken på extrem fara gör det dig totalt immobiliserad. Ditt parasympatiska nervsystem släcker ner så mycket som möjligt av livsfunktioner så vi ”spelar döda”.

Socialt engagemangssystem – Ventral vagal

Det här är den senast utvecklade strategin och också den känsligaste för stress. Den senast utvecklade delen av vagusnerven administerar responsen. Systemet ansvarar för känslor av säkerhet och trygghet genom sociala relationer. När vi är lugna, trygga, glada, tacksamma och harmoniska är ventrala vagus aktiv. När våra sociala och fysiologiska miljöer bedöms vara säkra, hämmas våra stressresponser och ett lugnt och tryggt tillstånd uppstår. Detta tillstånd stöder socialt engagemang med andra, främjar fysisk och mental hälsa, tillväxt och återhämtning. När systemet är aktiverat kan vi fokusera och vara närvarande, vi är i kontakt med oss själva, andra och vår omvärld.

Kritik

Kritik mot den polyvagala teorin har framförts, bland annat att den är allt för förenklad och att det inte finns evidens för att delar av det som beskrivs har ett påvisbart samband. Till exempel att pulsen plötsligt som regel alltid går ned vid starkt upplevda hot. Annan kritik har handlat om att för stort fokus läggs på vagusnerven när det handlar om komplexa situationer som inbegriper flera olika hjärnstrukturer. Teorin sägs inte heller ta hänsyn till omfattande forskning som finns gällande freeze och andra responser på upplevda hot.

Sammanställt av: Nicklas Lakso, Socionom, Leg. psykoterapeut, Handledare och lärare i KBT för KBT Sverige

💗 Följ KBT Sverige på Facebook

Se även Polyvagal teori och ACT – gratis webbinarium

Balansen mellan serotonin och dopamin i hjärnan kan påverka om en person utvecklar social fobi

Vad är tillämpad spänning?

Många män drabbas av dysmorfobi

Om fobier

En lista med fobier

Aaron Beck – om hans fobier, hur han på egen hand övervann dem och hur det gick till när han övergav psykoanalysen.

Hur man kan hjälpa sig själv att hantera fobier

CFT: Hur kan man stärka sitt trygghetssystem för bättre hälsa och välmående?

Vad är DBT?

Vad är Emotionsfokuserad terapi (EFT)?

Unik metod för att hjälpa ungdomar med självskadebeteende håller nu på att utvecklas i Sverige

Självskadebeteende är vanligt även hos personer utan personlighetssyndrom

Defusion: Räkna tankar

Animerad kortfilm om hur självkritik kan fungera och bemötas

Bli av med din ångest genom att sjunga den

Nytt vårdprogram för Emotionellt instabilt personlighetssyndrom (EIPS)/Borderline personlighetssyndrom.

Vad är Cognitive Process therapy?

Introduktion till Compassionfokuserad terapi (CFT)

Jag har en tanke…

Vad är schematerapi?

Kan du begreppet? Testa dig själv.

Följ KBT Sverige på instagram:

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: