Vård för psykisk ohälsa under covid-19-pandemin

Något fler personer har fått vård för psykisk ohälsa i Region Stockholm från mars till och med september 2020, jämfört med samma period 2019.

En ökning ses bland unga (0–17 år) inom primärvården, medan en marginell minskning ses bland äldre personer (70+ år) rapporterar Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). [1] Detta trots att andelen först minskade under pandemins början (från mitten av mars och fyra- fem veckor fram). Däremot pekar inte vårdkonsumtionen på någon ökning av nydebuterad psykisk ohälsa, utan snarare att återbesök ökat något bland redan sjuka. Det är möjligt att den ökade distanskontakten gjort det svårare att etablera vårdkontakt, framför allt för äldre personer.

CES har följt vårdkonsumtionsmönstret för psykisk ohälsa inom primärvården och specialistvården (vuxenpsykiatri och barn- och ungdomspsykiatri) i Region Stockholm. Besök för psykisk ohälsa inom primärvården definierades som antingen:

  • registrerad kontakt relaterad till psykiatrisk diagnos (alla diagnoser i kapitel F samt Z65 och Z73)
  • kontakt med kurator eller psykolog
  • kontakt med första linjen för psykisk ohälsa inom primärvården
  • uttag av psykofarmaka, förskrivet via primärvården.

    Data över typ av vårdkontakt (nybesök eller återbesök, fysiskt eller på distans) hämtades från vårdregister (VAL-databaserna) för perioden 1 mars till 30 september 2020 och har jämförts med data från samma period 2019.

    Typ av vårdkontakt och frekvens sammanställdes för tre olika åldersgrupper: 0–17 år, 18–69, 70 år eller äldre.

    Ett nybesök definierades som att en första kontakt eller ett första uttag av läkemedel för psykisk ohälsa hade skett inom 365 dagar.

CES konstaterar att det är fortsatt viktigt att utröna om nya patienter har svårare att komma i kontakt med psykiatrin under den pågående pandemin. Inom ramen för denna rapport kan de inte bedöma om kvaliteten på den givna vården påverkats av skiftet från fysiska besök till distanskontakt. Det får bedömas som angeläget med framtida utvärderingar av upplevelsen av given vård – både ur vårdgivares och patienters perspektiv. De kan heller inte uttala oss om de mer långsiktiga konsekvenserna pandemin kan få för den psykiska hälsan och vårdbehovet.

🧠 Följ KBT Sverige på Facebook

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Se även: Diagnoskriterierna för ADHD enligt DSM-5

Lanseringskonferens för nationellt vård- och insatsprogram för adhd

”Äldrelyftet” ett projekt om att åldras och må bra med ADHD

Ny central BUP-enhet ska ge jämlikare vård

Gruppterapi för föräldrar

Diagnoskriterier för autism enligt ICD-10

Bättre kompetens hos polisen för att bemöta personer med psykisk ohälsa och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar

Tillgänglighet i vården för personer med autism, vad kan det vara?

Hundratals barn kan ha fått fel diagnos

Läkemedelsbehandling och KBT – vanligast behandlingsinsatser för tonåringar

Blev feldiagnosticerad i tonåren, först efter tio år fick hon sin PMDS-diagnos

Man bör ha minst fem timmars samtal innan en psykiatrisk diagnos kan fastställas

Följ KBT Sverige på instagram

[1] Rapport 2021:3, Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: