Diagnoskriterierna för egentlig depression enligt DSM-5

Egentlig depression, unipolär, karakteriseras av (DSM-5):

A. Minst fem av följande symtom under samma tvåveckorsperiod där minst ett av symtomen nedstämdhet eller minskat intresse eller minskad glädje måste föreligga.

1. Nedstämdhet.

2. Klart minskat intresse eller minskad glädje.

3. Betydande viktnedgång eller viktuppgång > 5 % senaste månaden.

4. Sömnstörning nästan varje natt (för lite eller för mycket).

5. Psykomotorisk agitation eller hämning.

6. Svaghetskänsla eller brist på energi så gott som dagligen.

7. Känslor av värdelöshet eller obefogade eller överdrivna skuldkänslor, så gott som dagligen.

8. Minskad tanke- eller koncentrationsförmåga eller obeslutsamhet.

9. Återkommande tankar på döden, återkommande självmordstankar, självmordsplaner, självmordsförsök

B. Symtomen orsakar ett lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden.

C. Symtomen beror inte på direkta effekter av substans (missbruk) eller av somatisk sjukdom

D. Depressionsperioden förklaras inte bättre av annan psykiatrisk sjukdom.

E. Det har aldrig förekommit någon manisk eller hypoman episod.

Lätt depression då diagnoskriterierna är uppfyllda men påverkan på patientens liv och funktion är måttligt, patienten kan upprätthålla vardagliga sysslor relationer och arbete.

Medelsvår depression då symtomen är fler och mer varaktiga och patienten har svårt att upprätthålla sitt vardagsliv och arbete.

Hos personer med medelsvår till svår egentlig depression är funktionsförmågan och livskvaliteten kraftigt nedsatt, vilket medför stora svårigheter att klara vardagslivet och de dagliga aktiviteterna.

Vid svår depression kan vissa personer även få psykotiska symtom.

Ihållande depression karaktäriseras av nedstämdhet under minst 2 år eller – hos ungdomar-irritabilitet under minst 1 år. Samt minst två av: Aptitförändring, sömnstörning, brist på energi, nedsatt självvärdering, koncentrationssvårigheter, hopplöshetskänsla.

Diagnoskoder (ICD 10)

F33 Recidiverande depressioner
F33.0 Recidiverande depression, lindrig episod
F33.1 Recidiverande depression, medelsvår episod
F33.2 Recidiverande depression, svår episod utan psykotiska symtom
F33.3 Recidiverande depression, svår episod med psykotiska symtom
F33.4 Recidiverande depression utan aktuella symtom
F33.8 Andra specificerade recidiverande depressioner
F33.9 Recidiverande depression, ospecificerad

❤ Gilla KBT Sverige på Facebook

Se även: Vad är orsaken till att så många fler kvinnor än män får depressionsdiagnos?

Grönt ljus för nässpray innehållande esketamin vid depression

Vad är OCD eller tvångssyndrom?

Vad är hälsoångest?

Nationellt vård- och insatsprogram för depression och ångestsyndrom

Mindfulnessbaserad kognitiv terapi vid depression hos vuxna

Rädsla för blod, blodfobi.

FEJSA CORONA MED HJÄLP AV ACT

Coronaviruset ger kontrollförlust

KBT-behandling för hälsorelaterad ångest

Vad är skillnaden mellan hypervigilans och hälsoångest?

Ångest kan hjälpa dig minnas

Vad är de nationella vård- och insatsprogrammen för psykisk ohälsa?

Michael Nyqvists rollfigur har panikångest och går i KBT-behandling

Diagnoskriterierna för ADHD enligt DSM-5

Vad är schizoaffektivt syndrom?

En lista med fobier

”ME/CFS kan öka dramatiskt efter pandemin”

Kan du begreppet?

Följ KBT Sverige på instagram

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: