Social överföring av rädsla och/eller social överföring av lugn och trygghet.

Om man ser någon annan vara rädd, orolig eller bli skrämd så kan en sk social överföring av rädsla ske.

Social överföring av rädsla är en effektiv metod för att få information om potentiella hot. Processen är viktig för inlärning av vad som bör undvikas. Men när detta sker så finns det även risk för att man kan utveckla fobier (exempel på fobier kan vara Hemofobi och hematofobi,  Araknofobi eller någon annan typ av fobi). Genom tre separata experiment har Armita Golkar och Andreas Olsson vid institutionen för klinisk neurovetenskap på KI i en studie kommit fram till att den här typen av överföring kan undvikas genom att personer i omgivningen visar trygghet istället för rädsla.

Läs även om modellinlärning och observationsinlärning.

Maladaptiva och adaptiva strategier för att hantera känslor

Vad är Still-Face-experimentet?

Hantering av stress med hjälp av ACT

Öppna upp för dina känslor under coronakrisen

Vem ska föra patientjournal?

Följ KBT Sverige på Facebook: facebook.com/kbtsverige

Följ KBT Sverige på instagram:

View this post on Instagram

Tidskompassen Genom att undersöka var du lägger ned din tid kan du få en bild av om du lägger ned den på sådant som är rätt för dig. Ur boken Tid att leva : ett tioveckors program för stresshantering med ACT och medveten närvaro av Fredrik Livheim, Daniel Ek och Björn Hedensjö  "Tid att leva hjälper dig som har problem med stress att återta kontrollen över ditt liv. Du kommer att få hjälp med att hantera den ofrånkomliga stressen som är en del av livet och att förändra den stress som är möjlig att göra någonting åt. Boken är upplagd som ett program som du kan följa vecka för vecka och som ger ökad förståelse om vad stress är och hur man kan hantera den." #tidattleva #stresshantering #psykoterapibok #act #acceptanceandcommitmenttherapy #actsverige #behålllugnet #keepcalm #kbtsverige #psykoterapeutersverige #kbt #kognitivbeteendeterapi #psykoterapi #psykoterapeutiskbehandling #kbtstockholm #psykologiskbehandling

A post shared by KBT Sverige (@kbtsverige) on Jul 11, 2020 at 3:16am PDT

Länk till studien: http://psycnet.apa.org/psycarticles/2016-18115-001